“In reality, we often base our opinions on our beliefs, which can have an uneasy relationship with facts. And rather than facts driving beliefs, our beliefs can dictate the facts we chose to accept. They can cause us to twist facts so they fit better with our preconceived notions. Worst of all, they can lead us to uncritically accept bad information just because it reinforces our beliefs. This reinforcement makes us more confident we’re right, and even less likely to listen to any new information.”
Ovanstående skriver Joe Keohane i How facts backfire.
Det är en av de stora antaganden som ligger bakom modern demokrati att ett välinformerad medborgarskap är att föredra framför ett oinformerat. Som Thomas Jefferson skrev 1789 ”När människor är välinformerade kan de lita på sin egen regering.” Detta begrepp används som bakgrund till både den fria pressen och ett antal politiska valkampanjer. Om människor har tillgång till fakta, kommer de göra mer genomtänkta val och bli bättre medborgare. Om de är okunniga kommer fakta att göra dem upplysta. Om de har fel kommer faktiska omständigheter visa dem rätt.
Nyligen har en del statsvetare påvisat en en mänsklig tendens som kan verka nedslående för faktahanteringen. Fakta har inte nödvändigtvis möjlighet att ändra våra uppfattningar. Snarare tvärt om. I en serie studier vid University of Michigan konstaterades att när felinformerade människor, i synnerlighet politiska anhängare, utsattes för faktakorrigerade artiklar, ändrade de sällan uppfattning. Faktiskt så blev de snarare starkare i sin övertygelse. Fakta kunde inte bota desinformation, upptäckte forskarna. Precis som en för svag antibiotika kunde fakta faktiskt göra desinformationen starkare.
“The general idea is that it’s absolutely threatening to admit you’re wrong,” säger statsvetaren Brendan Nyhan, som ledde studierna vid University of Michigan. Fenomenet — känd som “backfire” — är ett ”naturligt försvar för att undvika kognitiv dissonans”.
De flesta av oss vill tro att våra åsikter har bildats över tiden genom en noggrann och rationell bedömning av fakta och idéer, och att de beslut som grundas på dessa yttranden därför är sunda och intelligenta. I verkligheten baserar vi ofta vår uppfattning på tro som kan ha ett känsligt förhållande till fakta. Och istället för att fakta driver vår tro kan vår tro avgöra vilka fakta vi accepterar. Vår tro kan få oss att anpassa den uppfattade faktan så att den bättre passar till vår tro. Och värst av allt kan det få oss att okritiskt acceptera desinformation eftersom det stärker vår tro-baserade uppfattning. Det gör att vi blir mer övertygade om att vi har rätt och att vi lyssnar mindre på annan ny information.
Effekten är förstärkt av den ökade informationsmängden som ger – tillsammans med en aldrig tidigare skådad mängd bra information – ändlösa rykten, desinformation och tvivelaktiga variationer på sanningen. Med andra ord har det aldrig varit lättare för människor att ha fel, och samtidigt känna sig mer säkra på att de har rätt.
Hur kan vi ha så fel och samtidigt vara så säkra på att vi har rätt? En del av svaret är i hur våra hjärnor är uppbyggda. Generellt söker vi efter samstämmighet. Om vi tror något om världen, är vi mer benägna att passivt acceptera information som bekräftar den tron, och aktivt ogilla det som inte gör det. Det brukar kallas för ”motiverade resonemang”. Oavsett om informationen är korrekt, accepterar vi det som fakta eftersom det bekräftar våra föreställningar.
Länken fått via Matt Mullenwegs Facts Backfire tillsammans med en länk till Ramit Sethi’s psychology bookmarks.
Intressant?
Bloggar etiketter: Emil Isberg, integritet, tips, val2010
:D:D:D:D” –