«

»

Dec 01

Project Gutenberg och föräldrarlösa verk

”As should be clear, copyright is a difficult issue. One thing I’d like to encourage is to give some thought to preparation for 2018. Sometime before then, we can expect a major extension to automatic (no renewal necessary) copyright terms to 95 (individual) or 120 (corporate) years. The last extension (Sonny Bono’s last act) was published within the same 24-hour period as President Clinton was impeached, and received essentially no contemporary news coverage. We can expect The Mouse and other self-interested well-monied parties are already planning the next extension, to insure that nothing since 1923 or later ever enters the public domain.” – Dr. Gregory B. Newby Chief Executive and Director Project Gutenberg Literary Archive Foundation commenting on slashdot

När någon börjar prata om generell avtalslicens, som exempelvis under årets politikervecka, tänker jag på det arbete som Project Gutenberg gör för att ta hand om världens kulturskatter. Naturligtvis vill kommersiella intressen fortsätta att tjäna pengar långt efter att den som kommit på idén eller skapat ett verk har slutat tjäna pengar på det verket. Naturligtvis vill man alltid tjäna pengar utan att göra något arbete. Men är det verkligen rätt väg att gå, att låsa in vår kulturskatt så att allmänheten inte får ta del av den, eftersom inte någon organisation längre kan tjäna pengar på det?

Librería El Ateneo. Buenos Aires

Project Gutenberg är ett virtuellt bibliotek med över 35 tusen publikationer, och är alltså en modern version av biblioteket i Alexandria Tänk dig att gå i en sal fylld med bokhyllor, med böcker från golv till tak, som det tar timmar att ta sig igenom. Tyvärr är det bara äldre texter som kan anses vara allmän egendom (public domain) som finns i biblioteket. Naturligtvis sker det misstag ibland, men det är en huvudregel att det inte ska finnas någon kommersiellt priviligium kvar. Man kan visserligen diskutera om det är rätt av Amazon att utnyttja Project Gutenberg för eget ekonomiskt intresse, men det är en helt separat fråga om varför enskilda bolag försöker tjäna pengar på allmän egendom samt dessutom begränsa fortsatt spridning av allmän egendom. Den viktigare frågan just nu är varför upphovsrättsorganisationerna vill hindra samhället från att ta del av kulturskatten?

Det handlar naturligtvis om kontroll, men när man pratar om att tjäna pengar på något man gjort för länge sedan då måste man fundera på varför vissa ska ha det priviligiet på bekostnad av alla andra. Om jag lägger ner ett halvår av min tid på att bygga något, varför ska rättighetsorganisationen tjäna pengar på det 75 år efter min död? Cirka 30% av befolkningen går runt med idéer på böcker (och nu pratar jag riktiga böcker och inte självbiografier från tjugoåringar) och det blir allt enklare att ge ut böcker på egen hand. Förlag får därmed större krav på sig att hantera stora mängder bokförslag, och agera distributionskanal för redan editerade böcker.

När man pratar generell avtalslicens är det alltid i syfte att se till att samhällets verk ska kontrolleras av upphovsrättsorganisationer. För inte kan samhället förvalta kultur utan att ha vinstintresse? Det har säkert funnits idéer om att privatisera biblioteken, sälja ut de befintliga mötespunkter som vi har och se till att det finns vinstkrav för att biblioteken ska utvecklas. Men det innebär inte att det är någon bra idé.

Låt föräldralösa verk vara, släng förslagen om avtalslicens i närmaste papperskorg, se till att lobbyorganisationer inte får lagstifta sina egna vinster, och framförallt se till att reformera upphovsrätten till något som är mer rimligt för alla.

Uppdaterat: Henrik Summanen skriver om hur kulturmiljövården kommer att fungera i informationssamhället
.
Pingat på Intressant.

Bloggar etiketter: , , ,

Om författaren

Emil Isberg

Permalänk till denna artikel: http://emil.isberg.eu/2010/12/project-gutenberg-och-foraldrarlosa-verk/

8 kommentarer

1 ping

Gå direkt till kommentarformuläret

  1. Jan

    Bara en stilla undran.

    Detta är så ursäkta ordvalet.
    [”JÄÄÄVLA”]… bra skrivit.

    PS: OBS! (Enligt mina åsikter förstås). OBS!

    DS: Tyvärr är det inte så ”VÄRST”
    många svenskar och kanske andra
    länders folk som har kopplat detta ännu!?

    DSS: [”Kanske kanske”] det blir fler och fler
    folk på jorden som gör det i en framtid.
    JL.2010.12.01

    1. Emil Isberg

      Tackar för berömet.

  2. Affe

    Hej!

    Intressant det du skriver om inlåsning – just att komma tillrätta med inlåsningen är ju ett skäl till varför många vill ha avtalslicens. Ta SVT:s arkiv: SVT säger att de av upphovsrättsskäl inte kan visa program på webben. Det är inte sant. SVT vill bara inte betala för det. De har avtalat bort möjligeheten att visa på webb efter 30 dagar, för att de inte vill lägga pengar på det. Avtalsmöjligheten finns, men SVT vill inte betala när de nyttjar kulturskaparnas arbete.

    Nu vill SVT ha avtalslicens för att ”låsa upp” arkiven, säger de. I själva verket hoppas de komma billigare undan än genom de avtal de tecknar direkt med kulturskaparna.

    Sedan har du en märklig uppdelning mellan upphovsrättsorganisationer och upphovsmän: de förra består ju av de senare. Kan hålla med om att 75 år efter upphovsmannens död inte behöver vara rätt, men i tv-sammanhang är det ju inget problem. Ingen är död i Starke man, men SVT påstår ändå att de inte får sända.

    Som vanligt handlar det om pengar och som vanligt ska alla tjäna dem – utom upphovsmännen.

    1. Emil Isberg

      Man bör separera från upphovsmän (de skapande) från upphovsrättsorganisationer (de som tillvaratar upphovsmännens rättigheter) eftersom de sistnämnda har ett rätt stort eget intresse utöver vad upphovsmännen har. Upphovsrättsorganisationerna arbetar oftast som lobbyorganisationer för att se till att de får en större del av kakan, men kontrakten med upphovsmännen är fortfarande lika begränsade.

      Jag hävdar ju att upphovsmännen ska tjäna pengar. Det är i sig inget priviligie att tjäna pengar. Däremot kan man undra om upphovsmännen verkligen har nytta av att tjäna pengar 75 år efter sin död.

      När det gäller SVT håller jag med om att de redan har möjligheter att lösa ”inlåsningen” med befintliga lagar och regler. Lyckas de inte hitta upphovsmännen, går det exempelvis att sätta in motsvarande resurser på räntebärande fond med redovisning.

  3. myy

    ah inte så mycket förändring den senaste tiden 😉
    okej, jaså såpass!
    Ja det är riktigt trevligt att lana med vänner fast det är väl inte så mycket som slår DH!
    Ja den är redan inbokad!

  4. Affe

    Om jag förstod dig rätt menar du att upphovsrättsorganisationerna på något sätt ”förvuxit sig” och arbetar mer för sin egen skull än för de enskilda upphovsmännen. Det vore intressant att höra vad du stödjer den uppfattningen på, eftersom upphovsmännen inte drar samma slutsats. Jag skulle knappast låta mina organisationer jobba som de gör, om jag inte tycker att de gör det för mig, utan för egen skull. Jag vet inte hur det ser ut exempelvis i USA, men den bild du ger tycker jag inte stämmer i Sverige.

    Det du beskriver om räntebärande fond sker ofta redan idag i samband med avtalslicens. Den stora skillnaden är väl att med avtalslicens i SVT Play-fallet skulle SVT inte ha någon ursäkt för att låta bli att tillgängliggöra materialet. Även om jag tycker det vore bättre om SVT gav upphovsmännen betalt enligt de enskilda avtalen, som ju skulle ge bättre betalt och vars en enskild rättvisare arvodering, anser jag därför att avtalslicens är en bra lösning. Avtalslicensen tillgängliggör programmen, och det är det viktiga. Som upphovsman har jag varken nytta eller glädje av att mediehusen inte vill visa mitt arbete för allmänheten.

    1. Emil Isberg

      Ett exempel skulle kunna vara STIM, där medlemskap även innebär medlemskap i NCB (jag vet inte om man välja bort det medlemskapet) som tar hand om alla rättigheter när det gäller publicering och distribution gällande album/cdskivor. Så vill man sälja cd-skivor samt tillhandahålla det på nätet gratis kan man inte det, om man är medlem i STIM.
      I rättegången mot ThePirateBay ”representerade” upphovsrättsorganisationerna en artist som inte såg ThePirateBay som något problem utan att tillfråga denna artist.
      Och jag tror alls inte på att de fungerar som ideella föreningar, men du får gärna ge mig exempel där. Jag har inte gått in och tittat närmare på organisationsformerna, men de drar in rätt mycket pengar både från deras medlemmar och från verksamheten så jag har svårt att se att de kan driva verksamheten ideellt.

      Men naturligtvis arbetar de för sina medlemmar skull också. Även när upphovsrättsorganisationerna agerar lobbyorganisation är det ju i syfte att förbättra för dem själv och sina medlemmar.
      Fast vi kanske till viss del pratar om olika saker?? När jag säger upphovsrättsorganisationer menar jag exempelvis STIM och skivindustrin. Det finns naturligtvis ideella organisationer också men de brukar inte lägga lika mycket tid på lobbyism.

  5. Affe

    Glömde säga att upphovsrättsorganisationerna i Sverige inte är vinstdrivna. De arbetar oftast närmast som ideella organisationer och ska i princip bara täcka sina egna kostnader.

    Glömde-grej 2: Håller med om föräldralösa verk. Svårt att se problemet med spridning där.

  1. Tweets that mention Project Gutenberg och föräldrarlösa verk « Emil Isberg -- Topsy.com

    […] This post was mentioned on Twitter by Piratpartiet Live!, Emil Isberg. Emil Isberg said: Noterat: Project Gutenberg och föräldrarlösa verk – http://tinyurl.com/39x6nhp #fb […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Bear