Jag har inte själv någon Nintendo 3DS men jag har trots det hört en del vänner och bekanta prata om DOAD (Dead or Alive: Dimensions) som skulle lanseras nu i maj.

Jag nåddes för en vecka sedan av rykten att spelet dragits in på grund av Manga-domen som jag skrivit om tidigare. Det är också vad som står i Wikipediaartikeln om spelet: ”Due to concerns about Swedish laws on child pornography, Nintendo chose not to distribute Dead or Alive: Dimensions in Sweden, Norway and Denmark. The concerns were raised when an internet forum user commented that three underage characters in the game could be viewed from angles that could be considered lascivious.”

Tre internationella artiklar sprider mer ljus över den aspekten.

• VE3D – Dead or Alive Dimensions Is To Porn-ish For Sweden: ”According to sources, the game’s distributor, Bergsala, received a police threat and crumbled at the end of the long arm of the law.”
• NintendoWorldReport – Dead or Alive Dimensions Banned in Sweden: ”European gamers have been receiving e-mails from GameStop and GAME stores informing them that the game will not see release as Bergsala, the title’s distributor, received threats from the police regarding the issues the game brought forth.”
• Eurogamer – Nordic Dead or Alive release ruined: ”A possible violation of Swedish child pornography law means Nintendo 3DS game Dead or Alive: Dimensions won’t release there, or Norway, or Denmark. ”

Eftersom jag sällan kan nöja mig det andra berättar för mig, samt eftersom det inte fanns någon information utöver det som Eurogamer Sweden hade publicerat på någon av de officiella hemsidorna för Nintendo eller Bergsala, valde jag att själv kontakta Bergsala och Nintendo.

Jag fick kontakt med Patrik Johansson på Bergsala som hänvisade till Shelly Pearce utöver att ange att han själv inte visste något om orsakerna till att spelet inte släpps i Sverige: ”Det är Nintendo of Europe som tagit beslutet och dom säger att dom tagit beslutet av olika orsaker. Eftersom dom valt att inte gå in på några detaljer kring sitt beslut så vet jag inte så mycket mer och jag vill inte spekulera heller eftersom jag inte känner till alla detaljer.”

Shelly Pearce är PR-ansvarig hos Nintendo Europe och hon beklagar att det drabbar de kunder som har sett fram emot spelet, men att det är olika faktorer i den svenska marknaden som inte passar spelet: ”I can confirm that we will not be distributing this title in Sweden. We evaluated a number of different factors and unfortunately have decided on this occasion the market conditions in Sweden are not suited for the game. We are sorry for any disappoint this may cause to Dead or Alive fans in Sweden.”

Eftersom jag inte var riktigt nöjd med det i mitt tycke nonsens-svaret bad jag Shelly Pearce förtydliga vilka marknadsskillnader som gjorde att spelet inte passade i Sverige men släpptes i England. Det blev återigen ett nonsensvar: ”This is a business decision based on a combination of market considerations.”

Ett antal olika ickedefinierade marknadsmässiga faktorer orsakar att Nordiska återförsäljare för Nintendo inte får sälja spelet, men återförsäljare på andra platser i EU får sälja det till Sverige utan restriktioner. Det är inte slutanvändarna som Nintendo ska be om ursäkt till. Vem som helst kan beställa spelet från exempelvis Amazon.co.uk, så det drabbar inte de enskilda spelarna. Det är till de lokala spelbutikerna som förlorar kunder då kunderna lär sig att använda sig av andra sätt för att få tag på de spel som de vill ha.

Eurogamer Sweden varnar för att eventuell egenimport kan föranleda att man åtalas för innehav av barnporr, men det är helt fel. Lagstiftningen och särskilt förarbeterna anger att det ska till mycket mer än vad spelet erbjuder för det.

Webhallen har gått ut med att de kommer att importera spelet via andra vägar och har alltså fortfarande Dead or Alive: Dimensions till försäljning i sin webshop, dock angiven som beställningsvara.

Pingat på Intressant.

Piratpartiet vill att verkliga barn som drabbas av verkliga sexuella övergrepp ska få all hjälp och allt det stöd de behöver och att förövarna ska ställas till svars. Därför anser vi inte att det är rimligt att stjäla polisens och rättsväsendets uppmärksamhet från de barn som drabbats av sexuella övergrepp.

Andra bloggare som skrivit: Lakes lakonismer – ”Dead or Alive: Dimensions” stoppas i Sverige pga barnporr-lagen, Maria Abrahamsson – Erkänner, jag vaknade sent i Mangafallet men klarvaken nu!, Zac’s åsikter på ett fat – Spela barnpornografi?, Opassande Emma – Förlåt oss, alla barn som lider idag, Beelzebjörn – Tanktebrott och pedofilbarn, Fredrik – Nintendo stoppar populärt spel pga barnporrlagen, Vidde – Släpp kulturen fri igen!, Aftonbladet – om boken Mammas tre flickor

Bloggar etiketter: kulturdelning, kulturpolitik, politik, ungdomar

Relaterade inlägg:

1. Vargjakt – inga sjukdomar funna hittills ...
2. Naturvårdsverket vill att 209 lodjur skjuts ...
3. En mörk dag för vargstammen Det finns bara drygt 220 vargar i Sverige och naturligtvis...

Genom en bekant nåddes jag av Magnus Olssons rop på hjälp (FB-länk) som jag här publicerar i dess helhet. Jag kommer att återkomma till ämnet när jag satt mig in i ärendet. Pingat på Intressant.

Jag tvingas sedan några år tillbaka att driva en aktiv, tidskrävande och mycket kostsam upphovsrättslig strid mot Cloettas dotterbolag Karamellpojkarna AB. Detta då de gjort intrång i min upphovsrätt och nyttjat mina verk utan friköpta rättigheter till flertalet av sina produkter under vad som synes vara femton års nyttjande. Däribland produkten ”Blandade Fruktklubbor” som de enligt egen uppgift blivit marknadsledande med inom sitt segment. Då de tagit sig friheten att nyttja och sprida mina verk tar jag mig som upphovsman till mina verk nu friheten att offentligt anse att de gjort fel. När jag påtalade min rätt för Karamellpojkarna för att undersöka möjligheterna till en samförståndslösning, kallade dem in Cloettas egna advokater. Det framkom att de inte bara använt bilderna utan även gjort intrång i verken genom att identiskt teckna om dem. Då Karamellpojkarna inte visade sig intresserade att komma fram till en skälig uppgörelse tvingades jag att anlita juridiskt ombud och stämde år 2009 Karamellpojkarna inför Alingsås Tingsrätt (Mål T-2046-09). Därefter har de gjort allt för att göra processen mycket kostsam samt inte minst tidsmässigt göra den mer utdragen för mig för att på alla sätt försöka dra processen till sin yttersta spets.

Jag anser att det borde vara lättare för mig som ekonomiskt svag enskild upphovsman att:

1. Återfå rätten till mina egenhändigt skapade verk, för att själv fritt avgöra till vad de kan säljas eller ska användas.
2. Få rätt till någon form av skälig ersättning för intrånget och nyttjandet i och av mina verk som nyttjats och spridits av Karamellpojkarna AB för företagets produkter i deras marknadsföring.

Jag anser att det är skrämmande att detta blivit en process som redan kommit att kosta flera hundratusentals kronor i ombudskostnader och ytterliggare kostnader för skattebetalarna då det behövs en rättssal för att behöva säga något så enkelt som att ”min bild är min bild”.

För närvarande lever jag knappt på kaffepengar genom att till och från sälja konstverk ur min produktion, bland annat @Chillyhumor – Cool Snowmen Art by Mojo. Jag äger ingen egen ekonomisk möjlighet att driva processen utan har av vänner och bekanta fått ekonomiskt stöd under dessa år. Jag väljer att ta detta steg framåt, säga dessa ord i förhoppning att någon lyssnar, till någon som kanske kan påverka. Jag har i dagsläget inte mycket att förlora på att göra min röst hörd för sannolikt att jag vinner verkar vara en ekonomisk fråga och så kapitalstark är jag inte.

Om du anser att så här får det bara inte gå till, sprid då detta vidare till dina vänner till folk du tror det berör genom att klicka på ”Dela” knappen. Kanske kan vi få Karamellpojkarna AB och deras moderbolag Cloetta att skämmas lite för det tycker jag de gott kan göra.

Bloggar etiketter: likabehandling, upphovsrätt

Relaterade inlägg:

1. Bert Karlsson kan juridiken – förlorade 250 miljoner på politiken ...
2. Emil är arbetssökande ...
3. Ledarskap – någon annan och kritik ...

Jag fick ett kommentar-spam som var lite speciellt. Inte lika kunskapsmässigt intressant som Injury Lawyer men ändå rätt intressant. Meddelandet kom från IP-adressen 213.136.41.23 och avsändare var N. Yanikyan.

Bra skrivet! Gratulerar modigheten av denna sidans både webmastern och deltagande. Men det finns flera orättvisor liksom ovan-avslöjat fall! MIGGAN slår rekord —i antalet ertappade. MUTOR, vad annars?! Visst; igenkänd… Jo, hon&hennes samverkande offrar flera på olika sätt, inte minst fifflet… denne Bakir tvingar min tjej också att vara gratis städare i sitt bolag säte i Sollentuna sitter Fadime Bakir som styrelseledamot medan Bakirs manliga samverkande trakasserar/utnyttjar min tjej i alla…(fruktansvärt…kan inte ens avslöja…) vi tvingas ständigt att blunda för oegenligheter.. annars skulle jag inte få TUT, mina anhöriga också riskerade vi att missa arbetskraftsinvandring 7 AT-UND på LMA-kortet som alla drabbade förstår väl… … Kära Svenska samhället: synskadade ni allihop??? titta på vårat LMA-kort och fråga vad 7 AT-UND innebär, hur beviljas detta undantag om min tjej inte skulle acceptera deras……..krav………. vi gråter nu dag och natt…….hurdan slags barn skaffar vi i detta läge………….hjäääälp, snälla!

MIGGAN är alltså Migrationsverket och Fadime Bakir sitter tydligen som styrelsemedlem i något Sollentuna-bolag som utnyttjar invandrare som lågbetald arbetskraft. 7 AT-UND innebär att immigranten inte behöver arbetstillstånd för att få ta ett jobb. Det som skrivs verkar vara något slags rop på hjälp, men jag har inte lyckats hitta någon fungerande adress till avsändaren och kan inte verifiera de anklagelserna som kommentaren innebär.

Andra sidor som också fått samma kommentar:
Christian Engström – Net censorship debate with EU Commissioner Malmström, Geert Wilders tal på Svenska, Första september 1939, Lars Ohly: “Det verkar vara ett fiffel för att höja pensionen”, Respektlöst på Järntorget, Våldtäktsmisstanke i mordutredning, Lippi petade både Rossi och Cassani, Debatt eller ett avsnitt av Svenska Hollywoodfruar?

Jag publicerar det här som en egen post för att uppmärksamma kommentaren och se om jag därigenom kan locka någon att våga kontakta mig eller någon annan på ett bättre sätt så att det kan utredas ordentligt.

Intressant?

Bloggar etiketter: spam

Relaterade inlägg:

1. Bert Karlsson kan juridiken – förlorade 250 miljoner på politiken ...
2. Cloetta´s dotterbolag har stulit Magnus Olssons konstverk! ...
3. Emil är arbetssökande ...

Jag hittade PBGlobalPR Billboards som sammanfattade PBGlobalPRs tweets, via Nostalgia Chicks tweets. Det kanske är alldeles för tidigt att skämta om olyckan, men jag anser att det snarare är viktigt att belysa händelsen.

Tony Haywards uttalande.

Intressant?

Bloggar etiketter: humor

Relaterade inlägg:

1. Bert Karlsson kan juridiken – förlorade 250 miljoner på politiken ...
2. Samhällets våldtäkt mot barn ...
3. Revision – hur jag gör det ...

Foto: Christi Nielsen

Få saker är värre än att missbruka någons förtroende, att våldföra sig på någons vilja och att tvinga någon att göra vad de inte självmant är intresserade av att göra. För mig är inte våldtäkt lika illa som att mörda eller dräpa någon, men jag kan förstå de som anser att den livsändrande påverkan som en våldtäkt kan innebära är värre än mord eftersom man behöver leva kvar med osäkerheten och skammen. Det som dock är mycket viktigt är att ge stöd där det behövs istället för att generalisera och tycka att män är djur.

Det finns de män som anser att de gör en god gärning för att de våldtar en kvinna. De finns de människor som våldtar eftersom de själva blivit utsatta för övergrepp eller för att någon annan beordrat våldtäkten. Men det innebär inte att alla män är sådana. Det innebär inte att alla män någon gång i livet kommer att vara en våldtäktsman.

Det finns de kvinnor som vid något tillfälle har frivilligt sex, men i efterhand ångrar sig och anmäler partnen för våldtäkt. Jag anser att det är ett lika stort problem, eftersom det försämrar synen på rättsamhället samt minskar möjligheten till bättre jämlikheten mellan könen. Nu menar jag inte att sådant beteende ska likaställas med en våldtäkt, men om det leder till fällande dom har man förstört livet på motsvarande sätt.

Den fria viljan är en stor grund inom kristendomen, dock stödjer många kristna förbund idén att äktenskap innebär rättigheten att ha sex även när partnen inte vill. Är inte det också våldtäkt?

Helena von Schantz skriver artikeln ”Är du säker på att du är bättre än dom i Bjästa?”:
”Som de flesta tonåringar blir han antagligen självcentrerad och obenägen att se andra perspektiv än sitt eget. Hormonerna svallar, sexualundervisningen i skolan kompletteras med porr på nätet och det rikliga porrfilmsutbudet i var mans hem via köpfilmkanalerna. I grabbgänget samlar man både mod att närma sig det andra könet och vuxenpoäng medelst generaliseringar, tomt skrävel och det allmänna flickförakt som frodas i omklädningsrummen.
Efter ett liv av omedelbar behovstillfredställelse och i den trygga förvissningen om att han är värd litet mer och har litet fler rättigheter än andra begår han en våldtäkt. Vem tror att den här gossen bara finns i Bjästa? Han finns i stort sett i varje skola i landet i många exemplar.”

Jag skrev igår om Samhällets våldtäkt på barn där jag förklarade min syn på de domar och de förundersökningsprotokoll som finns gällande Dennis. Jag anser att samhället har stor skuld i det som följde på våldtäkten på ”Linnea”, en skuld som fortsatt växa nu efter granskningen av SVT Uppdrag granskning. Jag håller inte med Helena von Schantz om att våldtäkten skulle vara sprungen ur en självcentrerad roll och flickförakt, men jag håller med om att man måste fråga sig hur det ser ut i ens egna närområde. Varje person måste ta ställning och fråga sig vad man själv kan göra för att avhjälpa situationen.

Jessica Anker skriver i ”Även vi har svårt att kontrollera hatet i facebook-gruppen om våldtäkten i Bjästa” på Newsmill (artikeln tas även upp i DN som ”Svårt kontrollera hatet på nätet”) bland annat: ”Efter Uppdrag Gransknings reportage tog gruppen en vändning jag inte trodde var möjlig. I skrivande stund har gruppen 136 057 medlemmar. Gruppen spred sig som en löpeld och åsikterna var många. … Det som hände med gruppen att med medlemmarna så kom även hatet. Det växte sig större och kommentarerna flödade.”

Mitt förslag är stäng ner grupperna. Stöd kommer inte från anonyma grupper. Stöd kommer från att bry sig om och ta hand om varandra. Inte att gå med i tyckar-grupper på facebook. Stöd dina vänner, kompisar och de som är nära dig. Det är mycket mer värt än att räkna medlemmar på facebook. Ge ett bidrag till brottsoffer-fonden, skicka blommor eller vykort, det skulle åtminstone jag värdera mycket högre.

Psykologen Julie Richter, som jobbar på Bärby ungdomshem som Beatrice Ask besökte nyligen, intervjuas i ”Fel signaler kan ha påverkat pojkens beteende” och säger bland annat ”Min spontana reaktion är att om pojken inte fått det här massiva stödet från omgivningen så hade den andra våldtäkten kanske inte behövt inträffa. Nu fick han i stället signalerna att hans beteende var okej, säger Julie Richter.”

Jag skrev igår om den andra våldtäkten att ”Dennis hade under dagen fått massor med stöd från en i stort sett enig folkmassa i kyrkan. Jag skulle säga att han i princip var hög på kompisarnas stöd. Han var dömd till en våldtäkt som han (som jag tror) inte ansåg var rätt, som i kombination med för mycket alkohol senare på kvällen skapade situationen. Jag tycker här att det är orimligt att det finns någon förmildrande omständighet. Det gör det lätt att döma det första fallet utifrån den andra situationen, men jag anser att den andra situationen inte borde uppkommit om inte den första domen blev så hård som den blev.” och menade därmed motsvarande det som Uppsala-psykologen reagerade på. Dock kan man aldrig vara absolut säker på att längre eller mildare straff hade kunnat hindra den andra våldtäkten.

Julie Richter kommenterar också ”Målet måste vara att få den här pojken att fortsätta sitt liv utan att begå fler brott. Vi måste tänka långsiktigt och tänka på det faktum att det handlar om en ung pojke.” och jag håller verkligen med. Målet är inte att ge stöd till antingen flickorna eller pojken. Målet är att båda ska kunna fortsätta sina liv på bästa möjliga sätt.

Mitt tips till de som nyligen, eller tidigare, har gått med i tyckande-grupper för antingen flickorna eller pojken att snarast gå ur dem då varken flickorna eller pojken hjälps av en versus-debatt. Och hat hjälper ingen. Ge istället ett bidrag till Brottsofferjouren som jag förövrigt anser bör få ett större bidrag vid fällande domar.

Intressant?

Bloggar etiketter: likabehandling, polis

Relaterade inlägg:

1. Samhällets våldtäkt mot barn ...
2. Ledarskap – någon annan och kritik ...
3. Remiss-svaren till Socialstyrelsens förslag om blodgivning ...

Jag är emot all form av våldtäkt. Jag tycker att mord är värre och att offret med stöd kan komma över våldtäkten, men det spelar ingen roll när det gäller hur jag känner inför att någon skulle ha sex med någon mot dess vilja. Jag anser att sex ska vara fri i betydelsen att alla inblandade ska ha frivilligt sex. Om någon inte är frivillig är det fel, oavsett om lagen eller religion anger att det inte är våldtäkt.

Jag snubblade över ett upprop gällande Dennis som var oskyldigt dömd för våldtäkt mot barn. Eftersom jag snabbt läste mig till att Dennis var strax över 15 år samt att det gällde två separata mål som båda hanterats av hovrätten blev jag intresserad hur det kom sig att den åtalade skulle kunna vara oskyldig. Att det verkade finnas allmänt stöd för att Dennis skulle vara oskyldig var ytterligt förvirrande, och det fanns flera facebook-grupper tyder på att något fel har skett, någonstans.

Dennis bror stöttade sin bror och skrev om ärendet på friadennis.se. Eftersom informationen var minst sagt ensidig och anklagade två separata försvarsadvokater för att ha gjort ett dåligt jobb kände jag att jag ville ha förundersökningsprotokollen för att själv bilda mig en uppfattning.

Både tingsrätten och hovrätten skickade sitt respektive underlag med domskäl till mig, dock med post till min hemadress. Jag har ännu inte haft möjlighet att granska det underlaget då jag är i Norge, men jag har fått tillgång till PDF från annat håll. Det är en klar fördel att ha tillgång till Internet. Ungefär samtidigt hade också SVT Uppdrag granskning fått samma intresse av ärendet. Det har i sin tur gett upphov till reportage i Aftonbladet, SVT och Svenska Dagbladet

Nu finns det helt plötsligt facebook-grupper med namn som Alla vi som hatar Dennis Häggström, Lås in Alexander & Marita häggström tillsammans med dennis och Stötta Linnea, inte hennes våldtäktsman. Det är inte mer stöttande för någon att vara med i en sådan grupp, än om man skulle gå med i en grupp för glassälskande.

Jag har svårt att förstå varför det skulle vara bättre att hata Dennis än att hata offret. För mig är det lika illa så länge man inte hjälper både Dennis och flickan att komma över det hela. Båda behöver hjälp för att inte ytterligare straffas, för att inte formas till något som de inte är, för att få vara ungdomar i några år till.

Min syn på förundersökningsprotokollen är att det inte är lika enkelt som det kan synas. Dennis dömdes baserat på att han ändrade sin berättelse och bland annat erkände våldtäkten vid ett förhör. Även om han tog tillbaka sitt erkännande vid ett senare förhör spelar det i princip ingen roll, och eftersom inget ytterligare tillkommit förstår jag verkligen domen vid tingsrätt och hovrätt.

Dennis har varit populär och en riktigt schysst kille. När man läser andemeningen bland alla vittnesbeskrivningar står det klart att ingen kan tänka sig att Dennis skulle göra något sådant, och då är det väldigt lätt att skylla på offret. Inti Chavez Perez beskriver det med att ”Man utmålar flickan eller kvinnan som ett monster eftersom hon anklagat fina killen.”

Finns det då något rimligt skäl till varför någon skulle ändra sin historia flera gånger, och erkänna för att sedan ta tillbaka erkännandet? Dennis själv berättar under ett förhör att det var för att uppfylla omgivningens önskningar, att han inte ville förlora stödet från sina kompisar, att han erkände eftersom det var jobbigt för hans mamma osv. För att avgöra om det är rimligt behöver man dock fundera över vad det kan finnas för andra anledningar till att Dennis hanterat förhör och frågor som han har gjort. Jag tycker inte att hans beteende stämmer överens med någon som är manipulativ för de brukar vara mycket bra på att hålla sig till en lögn.

Så vitt jag kan avgöra var Dennis snarare rädd och han mådde dåligt för det han hade gjort. Innebär det att Dennis automatiskt har gjort det han beskyllts för och erkänt? Jag säger nej där, för jag ser inte att polisen har ställt rätt uppföljningsfrågor till Dennis. En ung person som är rädd måste man vara försiktig med att ställa ledande frågor till och man måste ge utrymme till personens berättelse. Det är dock svårt att avgöra om en person är rädd om personen är van vid att ha en tuff fasad, så jag kan förstå att det inte gjordes.

Baserat på förundersökningen skulle jag anse att Dennis är skyldig till våldtäkten, men att det börjades mycket mer oskyldigt. Jag tror inte att Dennis vid tillfället förstod att han våldtog tjejen.

Det som försvårar bedömningen är ett andra våldtäktsmål några månader senare. Dennis hade under dagen fått massor med stöd från en i stort sett enig folkmassa i kyrkan. Jag skulle säga att han i princip var hög på kompisarnas stöd. Han var dömd till en våldtäkt som han (som jag tror) inte ansåg var rätt, som i kombination med för mycket alkohol senare på kvällen skapade situationen. Jag tycker här att det är orimligt att det finns någon förmildrande omständighet. Det gör det lätt att döma det första fallet utifrån den andra situationen, men jag anser att den andra situationen inte borde uppkommit om inte den första domen blev så hård som den blev.

Vuxna förstår inte brukar man ofta höra från barn och ungdomar, och jag tror det har spelat stor roll här. Ungdomarna har försökt lösa saken själva då det inte har litat på att de vuxna kan hjälpa till. Många vuxna har ställt sig neutrala istället för att agera. Läraren som hade haft stört chans att påverka utgången eftersom han träffade flickan i anslutning till själva händelsen, nöjde sig med att en av tjejens kompisar tyckte att han skulle låta tjejen vara.

Dennis har gått till en psykolog hos BUP, men var det verkligen rätt för någon som anser sig utsatt för ett justitiemord?
Varför fanns inte ungdomsvårdspecialister från socialtjänst närvarande vid förhören?
Varför var det inte några vuxna närvarande vid skolavslutningsfesten vid sjön? Var ungdomarna vana vid att få hantera saker på egen hand?
Dennis pappa misstänkte att Dennis hade druckit alkohol, och var besviken när det visade sig vara sant. Orsaken till att Dennis blev hemskjutsad var dock att polisen var närvarande och att pappan ville skydda honom.
Patrullen som besökte festen fokuserade mer på den fulla Alex än på de ledsna ungdomarna som sprang till skogs när de anlände?
Alla verkar skylla på någon annan men varför gjorde man ingenting själv? Medierna skyller på skola och kyrka, men vilken roll har media själv i att fortsätta att utsätta ungdomarna för trackasserier?

Hjälper det offret att hatet riktas mot förövaren? Hjälper det Dennis att återigen få samhället mot sig? Han har redan avtjänat sitt straff, ska han nu straffas igen?

Jag tycker att både Dennis och den flicka som media kallar för Linnea är offer i ärendet. Samhället har stressat igenom ett domslut som blev orimligt trots sin riktighet. Ärendet väcker för många frågor där det inte finns några svar.

Samhället har våldtagit minst två av samhällets barn. Vad kan man göra för att undvika det framöver?

Intressant?

Bloggar etiketter: polis

Relaterade inlägg:

1. Bortglömt samhällsansvar ...
2. Bert Karlsson kan juridiken – förlorade 250 miljoner på politiken ...
3. Emil är arbetssökande ...

You must be one of those women's lib people!

Enligt Kent Person är veckans bloggdebatt jämställdhet. Jag skulle mycket hellre debattera värdegrunden mellan individer (jämlikhet) men nu är det alltså den statistiska jämförelsen mellan könen som efterfrågas.

Jag vill börja med att lyfta de röd-gröna som genomförde en bloggstafett under Internationella kvinnodagen.

• kl 8 Mer vänster i Uppsala (initiativtagaren) skriver om 100 år av kvinnokamp.
• kl 9 Anders Wallner lovar att uppfostra sin son.
• kl 10 HBT-sossen vill göra jämställdhet till en valfråga.
• kl 11 Trollhare skriver om sig själv, manshat och könsdefinitioner.
• kl 12 Jöran Fagerlund (ersatte Jens Holm) som lyfte Eva-Britt Svensson för hennes roll som MEP för Vänsterpartiet.
• kl 13 Maria Ferm kräver skarpare våldtäktslagstiftning.
• kl 14 Mitt i Steget påpekar behovet att förändra strukturen.
• kl 15 HannaVictoria skriver om att belysa rätt saker.
• kl 16 Ida Legnemark skriver om sexualitet i jämställdhetsdebatten.
• kl 17 Christian Valtersson skriver om försvarssäkerhetstänkande mellan könen.
• kl 18 Högbergs tankar rannsakar sig själv som feminist.
• kl 19 Ett hjärta rött skriver om behovet av jämlikhet för att få jämställdhet.
• kl 20 Rödgrönt samarbete som avslutar med att när kvinnor röstar vinner det röd-gröna blocket.

Jag tycker att det hade varit mer jämlikt om de rödgröna hade fört bloggstafetten vidare över blockgränsen och dessutom undvikit att avsluta på det sättet som de gjorde, men det är fortfarande en intressant politisk kampanj som är värd viss uppmärksamhet. Det fanns en del smutskastning över blockgränsen, men många bloggares inlägg var personliga från egna erfarenheter och synvinklar.

Det försigick ytterligare bloggstafett för att uppmärksamma kvinnodagen hos Sjumilakliv, Själv är bäste dräng (01.00), Hanna Axelsson (02.00), Enkel men komplicerad (04.00), Lilla O (05.00), Nattens bibliotek (06.00), Suzannes (07.00), En avdankad akademikers tankar (08.00), Paperlace (09.00), McSarcne (10.00), Gråvädersdagar (11.00), Julia Skott (12.00), Orchid Pussy (13.00), The Pink Princess (14.00), Schmut (15.00), Linas funderingar (16.00), Ung Verdandist (17.00), Lisa Gemmel (18.00), Gunillas blogg (19.00), Catya – Sticks & Stones (19.30), Pour le Moment (20.00), Karriärmorsan (21.00), Sussie i vida världen (22.00), Cumulunimbus (23.00) och Petra Jankov (23.59).

De röd-gröna kampanjade för valdagen den 19e september. Samtidigt firade Moderaterna alla kvinnor, för att sedan skylla på en praktikant och få blommor istället.

Två kommentarer som jag tycker svarar rätt bra på Moderaternas gratulationer:

• Anna Ardin: ”Säger ni grattis till alla med HIV på internationella AIDS-dagen också?”
• Lisa: ”Internationella kvinnodagen är instiftad för att uppmärksamma kvinnors utsatta situation. Det är ingen jävla mors dag.”

Själv anser jag att kvinnodagen rent principiellt är fel, eftersom det inte finns någon mansdag, hendag, vi-som-inte-vill-tillhöra-någon-etnicitet-dag och så vidare. Dagen må påtala de 100 år av utveckling av jämställdhet mellan könen, men det är ett funktionshinder för jämlikhet.

När kvinnor tycker att deras eget kön är äckligt, då är det något som är fel.
När kvinnor tycker att de inte själva kan visa upp sig utan att utsättas för sexuella antydningar, då är det något som är fel.
När kvinnor trackar ner på sina kvinnliga vänner för att det går bra för dem, då är det något som är fel.
När domstolar anser att hur kvinnor klär sig påverkar hur de ska behandlas, då är det något som är fel.
När pojkar inte får klä sig i kvinnokläder utan att bli till åtlöje, då är det något som är fel.
När systemet för att belöna jämställdhetsinsatser är för krångligt, då är det något som är fel.
När man måste kvotera in kvinnor i olika situationer oavsett om det avses positiv särbehandling, då är det något som är fel.

Ett fåtal bloggare tog upp sexualiteten under kvinnodagen, men det som är mer undanskuffat när man diskuterar sexualitet (oavsett om det är HBTQ, Queer, SRHR Shemale, prostitution eller något annat) är asexualitet. Jag anser att sexualiteten är individuellt och framförallt hur man definierar vad som är sex och hur mycket sexualitet som passar en själv. Att låta andra godtyckligt bedöma vad som är sexualitet anser jag är principmässigt fel. Att kontrollera vad andra har för sexualitet anser jag är värre. Jag anser också att sexualiteten inte hör till att vara specifikt man eller kvinna, eftersom det varierar oerhört från individ till individ. Det värsta är dock när att frivillig sexualitet sammanställs med våldtäkt, exempelvis när man likaställer prostitution med slavhandel och trafficking, särskilt när det hänvisas till patriarket och mäns utnyttjande av kvinnor generellt.

Problemet med prostitutionen är inte köparna, utan att individens behov inte tillgodoses. Och historien har många gånger bevisat att man inte kan bekämpa ett behov med lagstiftning. Ökad lagstiftning minskar inte risken för våldtäkt. Att man dömer personer som har sex frivilligt med varandra till fängelsestraff på genetiska eller moraliska grunder innebär inte att känslorna minskar.

Vissa har tagit upp den statistiska löneskillnad mellan män och kvinnor. Det är klart och tydligt att det finns en statistisk lönedifferans, men jag anser att man glömmer de faktiska arbetsplatserna när man generaliserar om lönenivåerna. Man glömmer att man pratar om faktiska människor, individer, som alla har olika idéer, bakgrund, mål och belöningsrespons. Facket som förhandlar om många mäns och kvinnors löner missar lönedifferansen eftersom de fokuserar för mycket på att höja lönen. I och med att de försöker få ut så mycket som möjligt av arbetsgivarna generellt tappar de bort möjligheten att förhandla för den som har fått en snedfördelad lön, även om det finns lagstadgade krav på årlig översyn.

Immanuel Brändemo skriver: ”Men det är så lätt att tänka sig kvinnor som en enhetlig grupp, av någon anledning. Kvinnor förväntas ha kroppar som fungerar som… tja, som kvinnokroppar. Som funktionella kvinnokroppar: gåendes, tvåbenta, tvåarmade, seende, hörande, normalstörda och allt det där – och fittfödda. Jag tycker att alla borde läsa Amanda Briheds tolkning av ”Man föds inte till kvinna, man blir det”, Lukas Romsons genomgång av könsmaktsordningen i HBT-världen, Livet rullar vidare om tillgängligheten på kvinnojourer och möteslokaler – men framförallt Liten Saks inlägg:”

”Hur ska jag orka kämpa för kvinnors rätt i samhället då jag först måste kämpa för att övertala rörelsen att jag borde få vara en del av den. Att jag trots att jag är hörselskadad kan uppfattas ha ett kön, ha ett intresse av att förändra förutsättningar för andra som uppfattas leva i samma kön. Jag kan faktiskt vara intresserad av att gå på möten, seminarium eller diskussioner. Men, vilken vikt anses mina åsikter vara när jag inte ens får höra andras åsikter. Inte kan vara delaktig då personer med en funktionsnedsättning stängs ute. Diskussionen om personer med funktionsnedsättnings engagemang i olika slags föreningar brukar hamna i att man skall ta till de funktionshindrades (inte mitt ordval) erfarenheter. Det är fel ingång enligt mig, det är min förbannade rättighet att få vara med. Jag ska få tillföra lika mycket och lika lite som vem som helst annars. Ha en trevlig kvinnodag, själv ska jag jobba och mumla om intersektionalitet för döva öron.”

Det är svårt att få förståelse för intersektionalitet, kanske för att det är ett krångligt ord men främst för att innebörden är mycket mer komplicerad. Den du möter må vara av samma kön som du, men personen har ofta helt annan bakgrund och mål. Att se personen som en individ är mycket mindre fördomsfullt.

Var fjärde ensamstående mamma är fattig enligt statistik från SCB som HBT-sossen presenterade tillsammans med en rekommendation till Reinsfeldt-regeringen att läsa boken Jämlikhetsanden. Den socialdemokratiska bloggaren missar så klart att det var likadant under den socialdemokratiska regeringen och det alltså troligtvis är en följdeffekt över flera år som man ser i SCBs statistikrapport, där trenden visar att det blir gradvis värre.

Beatrice Fredriksson och Malin Petré om Jämställdhet vs jämlikhet: ”Jämlikhet handlar om människosyn. Jämlikhet är när alla är lika värda, och att politiker ska skapa jämställdhet på papper utan att först se till att samhället är jämlikt, kommer inte leda någonstans. Vi vågar tro att kvinnor kan. Själva. Utan kvotering. Utan politiker. Det är äkta jämlikhet vi ska skapa, ingen konstlad, framtvingad. Det viktigaste borde vara att män och kvinnor är lika värda, inte lika många.”

Det är äkta jämlikhet vi ska skapa, ingen framtvingad. Det viktigaste borde vara att män och kvinnor är lika värda, inte lika många.

Nåja, nu var det den statistiska jämställdheten som jag skulle fokusera på. Ofta när det diskuteras kvinnomisshandel eller andra fall där kvinnor drabbats föreslås att det skulle vara fler personer som hjälper kvinnan. Behöver vi fler som blandar sig i i fall där kvinnor blivit utnyttjade? Behöver vi kanske en myndighet som överser alla kvinno-ärenden? Nej, jag tycker inte det. Jag tror inte att fler människor inblandade i en rättslig process kan hjälpa en kvinnas rättsituation. Jag tycker att de frivilliga tjejjourerna används tillräckligt av socialtjänsten och tycker snarare att det behövs fler poliser ute på gatorna för att förebygga situationen. Jag tycker att mer ska göras tillsammans med skola och föräldrarföreningar för att förebygga våld och övergrepp bland ungdomar. Jag tycker att man ska stödja Friends mer än vad man gör idag. Mobbning går hand i hand med avsaknad av respekt för andra som kan leda till våldshandlingar.

Det finns fel som fortfarande behöver åtgärdas exempelvis rättsmedvetandet bland ungdomar, hederskulturen och
Arkelsten sammanfattar vackert i inlägget där hon gratulerar på kvinnodagen.

Uppmärksamma gärna bra saker, även om det inte är du som kom på idén. Kalla inte människor som tror på individer rutinmässigt för feminister. Skippa Strindberg.

Det finns många områden kvar att arbeta med när det gäller jämställdhet och ännu fler när det gäller jämlikhet. Vi måste ta hänsyn till vår historia som förklarar hur vi kommit hit, men vi får inte fastna i några gamla hjulspår och tro att allt löser sig av sig själv. Alla måste vi hjälpa åt på detaljnivå för att se till att vi och våra vänner fokuserar på kompetens och undviker att diskriminera oavsett anledning.

Intressant?

Bloggar etiketter: Emil Isberg, likabehandling, tips

Relaterade inlägg:

1. Ledarskap – någon annan och kritik ...
2. Emil är arbetssökande ...
3. Bortglömt samhällsansvar ...

Jerzy Sarnecki: Tillfällighet bakom många tonårsmord
I början av hösten skriver DN att det sedan början av 90-talet har varit mellan tre och 17 fall per år där ungdomar mellan 16 och 19 år har varit misstänka för mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång.

Jag undrar vad statistiken säger om vilka brott som innefattar ungdomar från förorter, för det är för mig mer intressant än någon generell beskrivning. Nu anser åtminstone en som forskar inom kriminologi att det är tillfälligheter som är orsaken till brotten, att det inte finns något samband, och det är intressant i sig. För mig innebär det att man tittar åt fel håll, att man saknar ett visst underlag.

Zaramis skriver 2007 att det är nyliberalismen som är orsaken.
Det är inte polisen det är fel på. Det är inte polisens organisation det är fel på. Det är inte därför som viss brottslighet existerar. Det är inte tyngre beväpnign och specialstyrkor som behövs. Polsien kan nämligen inte lösaa problem som beror på utanförskap och social misär. Gangstergängen kan växa när sociala myndigheter inte kan hantera problemen. När det inte längre finns tillräckligt med pengar för att hantera sociala problem på ett humant och mänskligt sätt. När den nyliberala politiken innebär att folk får det så dåligt att kriminalitet kan vara en lösning eller så kan man låna pengar från gängen. Något som sen måste betalas tillbaks.

Nedskärningarna som alla regeringar sen mitten av 1980-talet ägnat sig åt får naturligtvis konsekvenser. En av dessa konsekvenser är de kriminella gängen. Där sociala myndigheter inte längre tar hand om folk går gängen in och gör det. När en arbetslös inte längre kan få pengar från a-kassa eller socialen, så finns de kriminella gängen där och kan ställa upp. Gängen får lätt att rekrytera . Sånt kan inte lösas med tyngre vapen, mer våld och förtryck. Det krävs ett annat mer mänskligt samhälle. Ett samhälle som inte är moderaternas, ett samhälle som inte är nyliberalt och ego-fixerat.

Jag kan hålla med om att särskilt förorterna och småstäderna har sett minskade satsninger på ungdomar med indragna mötesplatser och verksamheter. Vad hände med alla fritidsgårdar? Vad hände med kyrkliga ungdomsverksamheter? Vad hände med frivilligheten och att ställa upp gratis för sina och andras barn?

Zaramis skriver också:
Jag förnekar inte att föräldrar har ett ansvar för att uppfostra sina barn. Och gör man det med kärlek, värme och solidaritet. Så kan man nog undvika många problem när barnen blir vuxna. När föräldra inte klarar av sitt uppdrag är det ocvkså min åsikt att samhälelt bär ett ansvar. Vi alla bär allstås ansvar för alla barn och ungdomar. Det är vårt kollektiva ansvar att uppfostra barnen till medkännande och kärleksfulla människor.

Allt trams om hårdare tag etc är jag däremot emot. Det är inte kärleksfullt, det vittnar inte om omtanke. Det sänder fel signaler. För gränsdragning behövs inte hårdare tag. Sånt fungerar bätrre med kärleksfulla förklaringar om varför.

Det är också min egen erfarenhet när jag har hjälpt till inom föreningar och olika verksamheter. Hårda tag och skarpa gränsdragningar kan tillfälligtvis straffa en person, men det ökar också risk för utanförskap.

Polisförbundet presenterade också 2007 en rapport om morgondagens brottslighet där de bland annat skriver följande:
Ett modernt demokratiskt samhälle är en skör konstruktion i den meningen att det bygger på att en tillräckligt stor del av befolkningen frivilligt ser sig som en naturlig del av samhället som helhet. Om individer i stället i första hand ser sig som tillhörande en viss etnisk, religiös eller politisk grupp faller samhället i sin förlängning förr eller senare samman i olika former av inre stridigheter. Om vi kombinerar dessa två osäkerheter till ett så kallat scenariokors får vi utgångspunkter för våra fyra scenarier.

Scenarierna, som vi har valt att kalla Folkhemmet, Bullerbyn, Klansamhället och Nattväktarstaten, pekar på att de trender vi ser redan i dag – minskad respekt för auktoriteter, ökade klyftor etc – kan få stor påverkan på hela samhällsbygget. Om klyftorna ökar kommer detta dessutom sannolikt att driva på den minskande respekten för auktoriteter.

I tre av fyra scenarier försvåras polisens arbete av misstro mot polis och samhälle, solidaritet mot den egna gruppen. Det leder till att utredning och bekämpning av brott försvåras eller i värsta fall omöjliggörs.

För Polisförbundets del står det helt klart. Bekämpningen av morgondagens brottslighet är oerhört komplex. Utvecklingen ställer krav på en synlig och närvarande polis i lokalsamhället med stor kunskap om andra kulturer liksom en polis som kan samarbeta med poliser i andra länder. Det internationella samarbetet ställer i sin tur krav på poliser med goda språkkunskaper såväl som kunskap om andra länders lagar och praxis och internationell rätt.

Det är en oerhörd förenkling av situationen som polisförbundet gör, för eftersom samhället generellt går mot mer indivualism (aka kunskapssamhället) och går ifrån industralismen är det många fler grupperingar som görs. Informationen kommer också flyta från olika grupperingar, som trots att de är helt separata grupperingar påverkas av andras grupperingar. Individer kommer också att kunna tillhöra flera separata grupper. Så även om polisförbundet anser att situationen är komplex är situation ännu mer komplex än vad de inser. Polisen har problem idag med att möta allmänheten. Imorgon blir det värre.

Att misstänkliggöra grupperingar ökar risken för utanförskap och därmed också försvåra polisens arbete. Att låta polisen få möjlighet att ta till hårda tag innebär att utanförskapet ytterligare förstärks och förståelsen för polisens arbete minskar. Att införa generellt övervakning innebär att misstänkliggöra befolkningen och det gör inte polisens arbete lättare.

Polisens arbete blir lättare av samarbete och stöd bland allmänheten. Möter man en polis ska man inte bli rädd och fundera på vad man har gjort fel, utan man ska känna sig tryggare med en polis i närheten oavsett vilken omgivning man befinner sig i. Är man på en fest ska man inte fundera över om man lider av vätskebrist eller har dansat för mycket. Kör man en bil ska man inte behöva fundera på om alla lysen är kontrollerade. Är man på väg hem från jobbet ska man inte behöva oroa sig för att bli misstänkliggjord för narkotikabrott. Polisens arbete blir naturligtvis lättare av Internets moderna möjligheter, men det innebär samtidigt att intrånget i den personliga sfären riskerar att bli värre.

Stoppa ungdomsvåldet - Rusta upp förorten
en grupp på facebook

På senare år har polisen dragit in på mängden kontor som de har runt om i verksamhetsområdet. Genom centralisering har de osynliggjort sig själva från bland annat förorter. Det har gjorts bland annat utifrån ett kostnadsperspektiv och till stor del utifrån politikerbeslut. Det är enkelt att se ett kontor som en kostnad om det kontoret inte löser något brott, men det är svårt att faktiskt se brottsförebyggande verksamhet.

Polisen påverkas inte särskilt av förändringar av regeringen eftersom skillnaden mellan höger och vänster inte så stor när det gäller polisens verksamhet enligt rikspolischef Sten Heckscher (i samtal med Advokatsamfundet 2004). Det innebär att oavsett om det är en borgerlig eller socialdemokratisk regering blir det samma fokuseringar på att jaga pinnar istället för att arbeta för att uppklara brott.

Förorter och andra mindre orter har drabbats hårt genom att man ser färre poliser i närområdet. Det innebär att ungdomar som gärna testar gränser får ett mycket större spelrum, och möjligheten att fånga upp beteendet i tid minskas. Genom att satsa på upprustning av förorten och damma av den gamla polisstrategin kan man förhoppningsvis vända trenden.

När en viss brottslighet ligger på en jämn nivå innebär det att antingen att samhället tycker det är okej med en sådan brottslighet (på den nivån) eller så är befintliga åtgärder felriktade (alternativt otillräckliga).
Om politiker prioriterar synliga brott, exempelvis sådana som lobbyorganisationer (IFPI, APB, ECPAT) lägger mycket pengar på att få lagstiftat mot, istället för sådana som försvinner i statistiken, exempelvis familjepolitikrelaterade brott och ungdomsrelaterade brott får man just en jämn nivå.

Våra folkvalda politiker kan inte välja åt oss när det gäller att förändra politiken. Det är bara vi som kan ställa dem mot väggen och se till att de inser vilket problem det är. Som det är nu är det endast polisen som kan granska och ändra polisens beteende. Politikerna måste förstå att man inte kan kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Politikerna måste förstå att Rave-fest inte är narkotikabrott. Politiker måste inse att om polisen använder sig av maktmissbruk . Politiker måste kunna påverka polisen.

Det är valår i år. Utnyttja det och ställ frågor till alla kandiderande politiker. Försök helst att också kontrollera hur de verkligen har röstat, eftersom vem som helst kan säga en sak innan valet och sedan göra något helt annat.

Jag röstar pirat!! Vad röstar du?

Intressant?

Bloggar etiketter: Emil Isberg, föreningsliv, kulturdelning, övervakning, polis, politik

Relaterade inlägg:

1. Ledarskap – någon annan och kritik ...
2. Rikstrafikens förslag om Gotlands landsväg ...
3. SMTP, SUBMIT och förvirring ...

Naturvårdsverket gav i går tillstånd för en rekordstor jakt på landets lodjur. Sammanlagt ska 209 lodjur fällas i norra och mellersta Sverige under perioden 1 mars till 15 april. Naturvårdsverket anger att riksdagsbeslutet om ny rovdjursförvaltning är orsak till detta.

Aftonbladet, Dagens Nyheter och Stevelando skriver om det hela. DN berättar också om att tjuvjakt på varg fortfarande förekommer.

VLT har hittills inte tagit upp att det ska skjutas 6 lodjur i Västmanland, men de kommenterade tidigare vargjakten och 2008 skrev de kortfattat om att då skulle det skjutas 5 lodjur.

Jag tyckte att jag hörde röster från olika etablerade riksdags- och regeringspolitiker att årets jakt skulle noga utvärderas. Borde man då inte stoppa eventuell fortsatt jakt innan utvärderingen är klar för att inte orsaka mer onödig skada på rovdjursförvaltningen?

Lodjur kommer också att till stor del jagas med fällor trots att det finns rapporter att det i onödan plågar djuren.

Bloggar etiketter: licensjakt, rovdjur

Relaterade inlägg:

1. Vargjakt – inga sjukdomar funna hittills ...
2. Vargjakt – diskussioner i mängder ...
3. Varg-jakt och rovdjurspolitik Vargjakt har i dagarna diskuterats rätt mycket i media. Det...

Jag åker till Medeltidsveckan varje år för att fotografera och umgås med likasinnande. Då jag gillar ön har jag varit där vid andra tillfällen också, för att se hur Gotland är när ön inte är medeltidsklädd. Det är relativt smidigt att ta färja till ön oavsett om man har bil eller om man är till fots.

Det var på Gotland jag lärde mig fotografera då det finns oerhört varierande naturmiljöer och situationer. Jag har också träffat några av Sveriges härligaste människor på Gotland. Naturligtvis kommer jag alltid att vara fastlänning, men att regelbundet besöka Gotland är något jag tänker fortsätta med.

Sammanfattningsvis är Gotland en underbar plats att besöka och uppleva.

Häromdagen nåddes jag av beskedet att Rikstrafiken har beslutat att dra ner på antalet överfarter och att det möjligtvis bara ska vara en fastlandshamn.

Rikstrafiken är den myndighet som bland annat har ansvar över att Gotlands-trafiken sker och de har sedan 2008 haft en pågående utredning om hur trafiken ska hanteras från och med 2015.

Färjetrafik till och från Gotland från och med 2015
Rikstrafiken ska också utreda trafikutformningen av linjesjöfarten till och från Gotland. Den kan utformas på flera sätt. En utgångspunkt är dock att det ska finnas regelbunden linjesjöfart för personer och gods året runt mellan Gotland och svensk hamn belägen utanför Gotland. Det är en öppen fråga hur trafiken ska se ut från 2015.

Enligt Rikstrafikens rapport Långsiktigt hållbar linjesjöfart till Gotland 2015-2030 (Microsoft Word-format) är varken hög turtäthet eller snabba färjor i Gotlandstrafiken viktiga. SR skriver mer tillsammans med några Gotländska tidningar och det finns en Facebook-grupp mot förslaget.

Sammanfattningsvis anser Rikstrafiken att Gotland har bra transportmöjligheter och klarar av både ett lägre antal färjeöverfarter och långsammare färjor. Det föreslås inte något om alternativa bränslen eller minskade koldioxidutsläpp på andra sätt även om det nämns i anslutning till flygtrafiken.

Enhamnsalternativet tycker inte jag är rimligt eftersom det skapas en flaskhals som kan bli sårbar för yttre omständigheter. Som programmerare och nätverkstekniker har jag praktiskt arbetat för att få bort flaskhalsar.

Jag tror heller inte att Rikstrafiken har räknat med ökningen av fastlandsutsläpp i och med en förlängning av transportsträckan på just fastlandet. Miljöfokuseringen är för kortsiktig inom ett alldeles för begränsad område.

Det visas också att färjetrafiken har utvecklats sedan tidigare år men det planeras inte för motsvarande framtida utveckling. Jag skulle snarare se ytterligare godstrafik från Oxelösund eller Västervik, kanske i kombination med persontransport under högsäsong.

Att Rikstrafiken rekommenderar en sänkning av hastigheten beror på att det inte funnits tillräckligt med utveckling av vare sig fartyg eller bränsletekniker för att överfarten ska kunna bli mer effektiv. Även om jag håller med principen är jag inte överens om att man får lägga tekniska hinder i vägen. Det är bättre att ställa krav på tillverkare och leverantörer än att nöja sig med det man får.

Rikstrafiken är medvetna om att det är en klar försämring för resenärer och transportörer mot hur det är idag.

Det ska dock nämnas att resenärer och godsintressenter är i stort sett nöjda med trafiken idag. Turtätheten är tillfredsställande, restiden är kort och de hamnar som trafikeras är de som önskas. Att ändra på dagens upplägg skulle med andra ord av många uppfattas som en försämring av trafikupplägget. Det är därför viktigt att vara medveten om att en förändring av trafikupplägget kan medföra ett minskat resande. Rikstrafiken vill betona att ett minskat resande inte är det som eftersträvas. Detta kan dock bli en effekt av att en åtgärd måste genomföras på grund av andra anledningar.

Dock räknar inte Rikstrafiken med att minskat resande i sin tur påverkar näringen som påverkar arbetsituationen osv. Det är helt enkelt ett exempel på när kortsiktigt sparandet av pengar på ett område leder till ökade utgifter inom andra områden.

Nu tror jag inte att Rikstrafikens rekommendationer kommer att gå igenom. Men det innebär inte att man ska försöka påverka politikerna att inse att Gotlands färjetrafik är enda landsvägen som kommunen har tillgång till.

Kom ihåg att det är valår. Ställ politikerna mot väggen med frågor om Gotlands landsväg.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, gotland, politik

Relaterade inlägg:

1. Remiss-svaren till Socialstyrelsens förslag om blodgivning ...
2. Emil är arbetssökande ...
3. Vargjakt – diskussioner i mängder ...