Expressen har skrivit att ”Elever får rösta på SD”. Nu tycker jag visserligen att det är bra att även småpartiet får hjälp med utdelning av valsedlar och ogillar Expressens rubrikval eftersom den fokuserar på Sverigedemokraterna. Naturligtvis ska skolungdom, precis som alla andra, ha möjlighet att välja Sverigedemokraterna. Att hänga ut Sverigedemokraterna som ett hot innebär bara att man hjälper Sverigedemokraterna. Göran Widham sammanfattar det hela i två bra artiklar på Sagor från Livbåten mycket bättre än jag kan göra.

I artikeln Sverigedemokraterna i papperskorgen skriver Göran bland annat:

Tack Magnus Betnér för ditt engagemang, ditt arbete men framförallt din skärpa när du roar dig med att dissekera Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraternas sätt att handskas med siffror, och att cyniskt utnyttja misslyckandet för svensk integrationspolitik för att plocka enkla opinionspoäng på en outtalad främlingsfientlig agenda är något som behöver granskas. Att det görs bättre av en sketen komiker i hans dagbok än av de stora redaktionerna är sorgligt.

Men tack och lov att det görs.

DN debatt visade i veckan att de kan ta in viktiga artiklar om integrationsfrågan. Dilsa Demirbag-Stens text om segregation och om skillnaden mellan det Sverige hennes familj kom till 1976 och nutidens är viktig läsning. Någonstans gick det fel. Sverigedemokraterna hävdar att det beror på för många invandrare. Visar man dem att det inte stämmer, hävdar de att det är en annan sorts invandrare nu. Och så vidare. Vi har ju lärt oss av Betnér att det är så de gör.

Jag tror att det handlar mer om ett hårdare och mindre förlåtande samhälle. Ett samhälle där du antingen är innanför eller utanför. Ett samhälle som har mindre plats för olikheter. Om jag har rätt så är det en fråga som vi tillsammans måste börja göra något åt. Och inte bara på politisk väg, utan i våra egna liv, varje dag.

Istället för att journalister sätter hot-stämpel på allt vad Sverigedemokraterna gör och hävdar att alla anhängare är rasister borde media istället undersöka verkligheten bakom desinformation.

I artikeln Politik handlar inte om sanningen skriver Göran också:

Dilsa Demirbag-Steen efterlyser en tydlig demokratiskt bärande vision som kan konkurrera med till exempel Sverigedemokraternas berättelse om ett Sverige förstört av mångkulturen. Sverigedemokraternas möjlighet att skildra världen så och vinna anhängare vilar delvis på vår känsla att politikerna isolerat sig i sina elfebenstorn.

Samtidigt letar etablissemanget efter motmedel. Man misstänkliggör, anklagar, smutskastar och hånar Sverigedemokraterna för deras bristfälliga program, deras lögnaktiga påståenden och statistik, deras förtäckta rasism etc. Men fungerar det? Om Sverigedemokraternas berättelse är något som målgruppen känner igen sig i och engageras av så hjälper det inte att kritisera den.

Det kan till och med stärka berättelsen eftersom en bärande del av den är att vara mot etablissemanget.

Vi är liksom Louise Persson övertygad om att det enda sättet att vinna debatten med Sverigedemokraterna bland deras sympatisörer måste bygga på något annat än smutskastning. Vi tror det handlar om tre saker:

1. Visa respekt. Lyssna på dem, i deras berättelse om Sverige finns en genuin oro och genuina behov av att förstå och kunna påverka samhället.
2. Förklara den egna politikens förtjänster när det gäller att adressera just den oron och just de behoven.
3. Bygg en berättelse om Sverige som inte bara handlar om den breda medelklassen. En berättelse där den typiske Sverigedemokratiske väljaren kan känna sig delaktig.

Medan vi genomför dessa tre steg är det viktigt att vi minns att bland Sverigedemokraternas sympatisörer finns hela skalan från människor med en rutten människosyn, regelrätta rasister, till människor som oroar sig för hur invandring och segregation påverkar det svenska samhället. Detta gör att det inte finns en motsättning mellan att ta dom på allvar och att anse att deras partiprogram hör hemma i papperskorgen.

För att gå tillbaka till Expressens artikel är det egentligen inget kontroversiellt med att SD får sina valsedlar utlämnade i skolvalet. Eftersom enligt lag får de valsedlarna utplacerade inför Riksdagsvalet baserat på resultatet 2006. Det är inte konstigt alls.

Det jag tycker borde lyftas fram är att i skolvalet borde även småpartier få utrymme. Väldigt många partier ställer upp i riksdagsvalet som inte är intressanta att ha med i skolvalet, men de partier (bland annat Feministiskt Initiativ och Piratpartiet) som profilerar sig med stora ungdomsrörelser borde absolut få valsedlar i skolvalet. De ska absolut inte blockeras från att närvara vid skolvalet.

Den frågan borde Expressen lyfta upp istället för att hjälpa Sverigedemokraterna in i riksdagen.

Intressant?

Bloggar etiketter: Emil Isberg, föreningsliv, ideologi, kulturdelning, likabehandling, val2010

Igår direkt efter Centerpartiledaren Maud Olofssons tal panikinhandlade jag grillmat för att Piratpartiet skulle ha grillfest med Ung Pirat. Det är i sig inget anmärkningsvärt eftersom Piratpartiet och vårt ungdomsförbund har mycket mer samarbe än vad övriga partier har med sina ungdomsförbund. Lyfts en fråga upp hos UP är den säkerligen också lyft inom PP samtidigt.

Att äta och umgås med vänner och kompisar är alltid ett helt underbart tidsfördriv, särskilt när stämningen är på topp. Det är våra frågor som diskuteras överallt under hela Almedalen, och enbart FRA-frågan har tystats ned av partierna. Emma påtalar att tystnad ofta betyder samtycke och att vi inte får glömma att föra fram sådana frågor ändå.

Grillfesten innebar dock att blogg-tid saknades och när jag klockan två staplade hem från Burmeister kände jag alls inte för att skriva om Centerpartiet.

Tack alla Pirater, riksdagskandidater och andra för att de gjorde Centerpartiets dag till den bästa festen hittills. Nu gäller det bara att se om Socialdemokraterna kan toppa det. (Finns antagligen risk för att vissa försöker göra Socialdemokraternas dag till Alliancens festdag, men det gynnar bara oss som ställer oss utanför blockpolitiken.)

Intressant?

Bloggar etiketter: Centerpartiet, Emil Isberg, festival, föreningsliv, Maud Olofsson

Ibland är det för sent att göra något.
Ibland är det för sent att påverka och att hjälpa.

Requiem In Pace Jonathan Holmquist. Vila i frid.

Uppdatering: rätt video.

Bloggar etiketter: föreningsliv

Alla minns väl SkiFree skapat av Microsoft-programmeraren Chris Pirih. Det finns flash-cloner, Iphone-version och XKCD-stripp av SkiFree som nog måste vara en av de mest populära Microsoft-spelen genom tiderna.

Nu kommer skolprojektet SkiFree the Movie.

Bloggar etiketter: föreningsliv, kulturdelning

Piratpartiet Västmanland öppnar Sigurdsgatan 25 i Västerås kl. 19:00 och håller på till 01:00. 50 kr i inträde, 18 års åldersgräns.

Schema:
20:00 Stiffy, akustisk powerprogg
20:30 Anders O, blues/rock
21:00 Daniel Hrach
22:00 L-ias, house
23:00 Plunkn, darkpsy/proggpsy
00:00 Nervo, proggpsy

Intressant?

Bloggar etiketter: föreningsliv, tips

Voting in a new direction

Fram till klockan 24:00 inatt pågår röstning i sakfrågor. Det är viktigt att så många medlemmar som möjligt loggar in på forumet och med sin röst bidrar till partiets framtid. Kom och hjälp till att skapa en grund för en episk valkampanj.

Har ditt medlemskap nyss gått ut behöver du skynda dig och förnya medlemskapet så att din röst räknas.

Det tar inte lång stund att rösta i det av presidiets förbereda forum och du behöver bara rösta på de frågor som du anser är viktigast. Din röst är viktig för att årsmötet ska fatta demokratiskt riktiga beslut. Din röst är viktig för att påverka partiets framtid. Din röst bidrar till att partiet lyckas i valen 2010.

Har du redan röstat, påminn dina kompisar och partivänner om att rösta. Alla är välkomna att sprida ovanstående text.

Intressant?

Värt att notera är att ACTA-texten har publicerats som innebär ONE strike istället för att ta hänsyn till de normala rättsliga processerna som det tidigare pratats om från regeringshåll.

Bloggar etiketter: föreningsliv, tips, val

”Flight attendant: Sorry, guys, but we’re still waiting on one more passenger. (pause) How many of you think we should just leave him? (half the passengers raise their hands) New Yorkers, New Yorkers…” – Overheard in New York

Årsmöten brukar vara fyllda med dagordning, formalia och majoritetsbeslut. Så även naturligtvis även Piratpartiets årsmöte, fast med rätt omfattande skillnader. Vad sägs om samtidiga röstningar, diskussioner, argumentationer och reserveranden? Nämnde jag att allt sker samtidigt samt att man alltid kan gå tillbaka och se vad som har sagts?

Men det som är Awesome med årsmötet är att alla blir hörda. Vilket parti låter partiledaren lägga kontroversiella motioner? Vilket parti låter en nybliven medlem att lägga motioner som påverkar partiprogrammet (principprogrammet)? Vilket parti tillåter ordningsfrågor om allt mellan himmel och jord? Vilket parti har ett mötespresidium som klarar av att sammanfatta konstigt formulerade yrkanden och ställa upp en voteringsordning som gör det enkelt att rösta utan att ta för mycket tid? Piratpartiet lyckas!

Vi har kommit halvägs in i årsmötet, och nu diskuteras motionerna samt de lagda yrkandena som röstas om till helgen. Många värdefulla synpunkter framkommer och tas om hand, även om de kanske inte går att genomföra just nu. Så mycket konstruktivitet på en och samma virtuella plats var det länge sedan jag såg. Att många lyckas hålla åtminstone ett öga på debatten samtidigt som vi fokuserar på planeringen inför valkampanjen visar bara hur effektivt Piratpartiet fungerar i alla sammanhang.

Som jag sagt tidigare kommer det att bli ett episkt val. Piratpartiet ställer upp med aktuella frågor i många kommuner och landsting, samtidigt som vi fortsätter med våra fokusfrågor som övriga partier precis börjat ta upp. Samhället bevisar om och om igen att Piratpartiet behövs i riksdagen. Jag hör från taxichaufförer, barnskötare, oroliga föräldrar, industriarbetare och många andra hur de inte längre känner igen sig i deras tidigare politiska representanter. Oavsett om de tidigare röstat på det röda blocket eller på det blåa anser många att det är samma tråkiga politik som förs, oavsett om justitieministern heter Bodström eller Ask. Jag hoppas fortfarande på att nästa justitieminster blir en piratpartist.

Det finns vissa som anser att det diskuteras för mycket och att det fokuseras för mycket på internt arbete, när det som är viktigt är att vara ute i den politiska världen och förklara vad Piratpartiet faktiskt står för. Även om jag tycker att det ibland skulle vara skönt med tydligare ledning, håller jag inte med om att det är för mycket diskussion. Om man inte är intresserad av diskussionen kan man som enskild medlem välja att fokusera på mötespresidiets sammanfattning av yrkanden och rösta som man själv tycker. Styrelsen och partiledningen har visserligen inte den lyxen även om piratpartiet är helt ideellt och varje funktionär naturligtvis får fullgöra sina skyldigheter efter eget intresse och engagemang.

Piratpartiet är unikt och står för skyddat privatliv, delad kultur och fri kunskap. Vi lever som vi lär och håller vad vi lovar. Vad står övriga partier för den här veckan?

I Västerås förbereder vi just nu ett Parley! som ska fokusera på retorik, valstrategi, mediehantering och opinionsbildning. Är du piratpartist försök att ta dig till Västerås den 1-2 maj.

Jag röstar Pirat! Vad gör du?

Bloggar etiketter: Emil Isberg, föreningsliv, ideologi, politik, val

Man ska aldrig vara rädd för att föreslå en förändring av en förening. Även om förändringen innebär en kraftig ändring av en redan inslagen linje är det mycket bättre att påpeka grundet innan man seglar på det än efteråt. I en demokratisk förening kan man alltid få hjälp att formulera ändringsförslaget även om den som hjälper till inte ställer sig bakom den föreslagna förändringen.

Piratpartiet har årsmöte och inför detta har det lagts flera motioner som föreslår olika förändringar av bland annat Piratpartiets stadgar och politik. Jag hade tänkt att försöka förklara min syn på dessa motioner och trådar samt länka till respektive motionstråd (och dess sammanfattning av yrkanden). Dock hann jag bara med Motioner rörandes Piratpartiets stadgar innan själva årsmötet och motionstrådarna har också uppdaterats på ett sätt som gör det svårt att automatiserat sammanställa på det formatet jag använt tidigare.

När det gäller Piratpartiets principprogram och extern politik har det framställts förhågor gällande att principerna skulle ändras till en sådan grad att riksdagskandidaterna inte skulle kunna ställa sig bakom det. Sådana åsikter är inget ovanligt, men det är lite jobbigare att styrelsen själv uttrycker sådana åsikter. Till viss del kan man hävda att det beror på avsaknad av styrelseerfarenhet, men troligtvis är det snarare ett tecken på att styrelsen har avskärmat sig från medlemmarna på olika sätt.

Som allmän princip vill styrelsen avråda från att ändra våra principer genom detta tillvägagångssätt. När vi har ändrat eller förfinat våra politiska principer har detta alltid skett genom en långtgående konsensusdiskussion där vi inte bara utvärderat vad vi tycker, utan också,

- är den här linjen försvarbar?
- vilka vinklar och vilken retorik fungerar för att lägga fram linjen?
- exponerar den oss för några andra svagheter?
- hur lägger den oss taktiskt gentemot andra partier för att nå våra mål?

Efter en sådan diskussion då vi nått konsensus har vi tagit en rådgivande omröstning, och vi nådde 96% ja på Principer 3.1. Att ändra våra principer genom motionerande på årsmötet ger inget tillfälle att diskutera de taktiska konsekvenserna av en sådan förändring, och bör därför användas bara när det finns en tidigare överväldigande konsensus i frågan. Vid minsta tveksamhet eller kontrovers är det styrelsens uppfattning att principerna inte bör ändras på detta sätt och undvika diskussionerna om taktik, försvar och retorik.

Det är vidare en svaghet i dagsläget att det inte är reglerat hur våra principer ändras. Styrelsen upplever det som besvärande att principer kan ändras utan att det ens diskuterats vad det får för taktiska och retoriska effekter. Styrelsen ser fram emot stadgar där detta är klargjort.

Styrelsen kommer därför bara att rekommendera bifall i de fall när frågan redan diskuterats och det bedöms finnas en konsensus om dess riktighet.

Styrelsen inte bara avråder partiets högsta beslutande organ från att ändra principer, styrelsen gör en allmän princip av sitt råd. Även om man misstror medlemmarnas möjlighet att göra insatta bedömningar om vilka principer partiet ska fokusera på är det fel att avråda från att i det högsta organet föreslå förändringar.

Styrelsen har upphovsansvar för principprogrammet. Det innebär att även fasta föreslagna formuleringar utan problem kan omformuleras av styrelsen på egen hand, men med ett årsmötesbeslut som grund bör styrelsen se till att förklara eventuella förändringar exempelvis genom hänvisning till en mer omfattande konsekvensundersökning.

Styrelsen hävdar att alla tidigare principändringar har försigått av något som styrelsen kallar för konsensusdiskussion. Det är nyspråk och dessutom fel i och med att principförändringarna då skulle ha försigått av en diskussion med samtliga medlemmar i partiet och att samtliga medlemmar vid varje tillfälle varit överens om den valda formuleringen. I en representativ förening förekommer inte konsensus i den betydelsen som styrelsen använder det.

Att samtliga närvarande styrelsemedlemmar på ett styrelsemöte ställer sig bakom en formulering innebär inte att det är ett konsensusbeslut för partiet.

Styrelsen hävdar dessutom att ändringarna försigått av långtgående diskussioner. Det tycker jag verkar orimligt i och med att styrelsen också hävdar att alla var överens och är därför ytterligare ett fel. Man kan också tycka att procentresultatet från den rådgivande omröstningen skulle innefattat hur stor del av partiet som vid tillfället röstade.

Varför fortsätta diskutera något som man är överens om?

Styrelsen hävdar slutligen att utöver de enskilda styrelsemedlemmarnas åsikter har utvärderat fyra grundfrågor. Jag tycker att det låter väldigt intressant och jag skulle gärna vilja se de utvärderingarna som har gjorts, gärna i rapportform. Tyvärr misstänker jag dock att utvärderingarna snarare varit spånerier utifrån de enskilda styrelsemedlemmarnas åsikter och då är det naturligtvis fel att hävda att man gjort det utöver åsikter.
Jag hävdar dock att det vore en mycket bra rutin om styrelsen skulle göra en mer omfattande utredning, exempelvis i någon befintlig arbetsgrupp, inför en ändring av principprogrammet.

En undersökning där man inte pratar med någon annan än de som har åsikter är naturligtvis fortfarande åsikter även om man tar hänsyn till specifika frågeställningar.

Styrelsen drar även till med att förändringarna av principprogrammet alltid har hanterats på samma sätt. Det stämmer inte överens med den information jag genom åren har delgetts gällande principprogrammets accepterande. Nu har jag naturligtvis bara varit en enskild medlem och den information jag fått från ledning och styrelse behöver inte ha varit korrekt, men oavsett så tycker jag det verkar vara en överdrift och en efterkonstruktion. I samtliga föreningar jag har erfarenhet från har rutiner och processer arbetats fram löpande, och inga rutiner har varit perfekta från början.

Oavsett min syn på styrelsens allmänna princip och råd anser jag att förslag alltid är välkomna, oavsett hur uppåt väggarna jag anser att ett enskilt förslag är. För oavsett formulering bidrar förslaget till en synvinkel som man annars inte kunnat ta ställning till.

En enskild styrelseledamot formulerar sig med ”Jag tycker helt enkelt inte att man ska leka med vårt principprogram och utsätta partiet för risken att sjunka som en sten.”.

Jag tycker att man generellt ska undvika att kalla medlemmarnas förslag till ändringar av partiets principer för att ”leka med vårt principprogram”, då det är att förlöjliga förslagen. Vad säger dessutom att en begränsad grupp medlemmar, exempelvis styrelsen, är bättre på att avgöra vilka principer som ska föreslås årsmötet än en annan begränsad grupp medlemmar, exempelvis framtidsklustret?

Jonas Öberg presenterar sina tankar kring Piratpartiets årsmöte och tar upp att styrelsen konsekvent verkar yrka avslag på de flesta motioner som rör principprogrammet.

Styrelsen verkar konsekvent yrka avslag på de flesta motioner som rör principprogrammet, och Revanna påpekar i en postning att det kan handla om att skydda partiet: att en motion kan antas av årsmötet om en person eller grupp mobiliserar tillräckligt många sympatisörer för att rösta för bifall, och att detta skulle skapa Piratpartiet om principprogrammet ändrades på de villkoren.

Det här är inte ett nytt problem: flera andra organisationer som jag suttit med i, eller arbetat med på andra sätt, har haft samma frågeställning, och ibland samma osäkerhet. Inom Free Software Foundation Europe var vi under patentstriden för några år sedan oroliga för om Microsoft (för att ta ett populärt exempel) skulle skicka in sina anställda som medlemmar i organisationen och ta över policyarbetet.

Jag tror inte längre det här är speciellt troligt. Den negativa publicitet som skulle uppstå tror jag skulle skada den eller de som försöker genomföra något liknande. Likväl så tror jag inte att det skulle skada Piratpartiet att anta frågor som rör principprogrammet på årsmötet. För egentligen: var skulle man annars göra det? Om medlemmarna i partiet har åsikter som de tycker är så pass viktiga att de måste in i principprogrammet, ja, då är också årsmötet det högsta beslutande organet i partiet där sådana frågor kan diskuteras och beslut tas.

”Om medlemmarna i partiet har åsikter som de tycker är så pass viktiga att de måste in i principprogrammet, då är också årsmötet det högsta beslutande organet i partiet där sådana frågor kan diskuteras och beslut tas.”

Som svar till styrelsen, bara för att ett förslag inte verkar ha någon konsekvensutredning som grund eller för den delen har tre pirater som ställer sig bakom förslaget innan det läggs kan det fortfarande vara vettigt. Det kan också ha gjorts en konsekvensanalys även om den inte finns med i förslaget. Man kan föra en dialog med den/de som har lagt ett förslag om man är intresserad av ytterligare information kring förslaget. Att hantera en fråga på annat sätt skulle jag snarare kalla för fördomsfullt.

Och avslutningsvis: Bara för att årsmötet röstar för en ändring av principprogrammet har styrelsen fullständiga rättigheter att ändra den beslutade lydelsen så länge som styrelsen kan motivera ändringarna.

Piratpartiets årsmöte är öppet för samtliga intresserade. Media förstorar gärna diskussionerna, men glömmer bort att de i andra partier enbart ser det som urartar. Vi är för en transparent process där vi tar ansvar för allt som vi gör utan att dela upp det med offentlig och intern information.

Jag röstar Pirat! Vad gör du?

Bloggar etiketter: Emil Isberg, föreningsliv, tips

Man ska aldrig vara rädd för att föreslå en förändring av stadgar. Även om stadgar är själva grunden, och motsvarar en lagbok för föreningen, är föreningen under kontinuerlig förändring och det ska naturligtvis avspeglas i en föränderlig stadga. Att förändra grunden är så klart svårt och lite omständigt, men det innebär inte att man ska undvika att föreslå en förändring man anser är nödvändig. I en demokratisk förening kan man alltid få hjälp att formulera ändringsförslaget även om den som hjälper till inte ställer sig bakom den föreslagna förändringen.

Piratpartiet har snart årsmöte och inför detta har det lagts flera motioner som föreslår olika förändringar av bland annat Piratpartiets stadgar och politik. Jag kommer att försöka förklara min syn på dessa motioner och trådar samt länka till respektive motionstråd (och dess sammanfattning av yrkanden). Först ut är de motioner som gäller Piratpartiets stadgar.

A01. Motion om direktdemokrati vid personval
A02. Motion om ändring av §20 i stadgarna
A03. Motion till årsmötet angående revidering av stadgarna
A04. Motion till årsmöte angående införande av val till partiordförande
A05. Motion om tillägg till stadgeändring
A06. Motion rörande begränsning av mandatperioder
A07. Motion om bordläggning av stadgemotioner
A08. Motion om bordläggning av stadgeändringar
A09. Motion om att beskriva trepiratsregeln i stadgarna
A10. Motion mot individuell diskriminering
A11. Motion om tillägg till stadgarna angående valberedningar
A12. Främja partiets rykte som gräsrotsrörelse
A13. Motion angående att byta titel på styrelsens arbetsledare från ordförande till sammankallande
A14. Motion om att låta medlemmarna välja sina DL och VL
A15. Trepiraterskrav på motioner
A16. Motion om komplett revidering av partiets stadga

A01. Motion om direktdemokrati vid personval

Motionen beskriver problematiken med att en valberedning genom sin funktion kan anses påverka föreningens framtida vägval och yrkar att valberedningen avskaffas till förmån för fri kandidering. Många föreslår istället en ökad transparans på valberedningens arbete och förklarar den nytta valberedningen också kan tillföra valet. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom jag inte anser att avskaffande av valberedningen minskar risken att valet påverkas utifrån intressegrupperingar och att den hjälpen en valberedning kan bidra med är ovärderlig om man som medlem inte själva har möjlighet, tid eller lust att ställa frågor till alla kandidater.

A02. Motion om ändring av §20 i stadgarna

Motionen anser att det är ett problem att stadgar kan ändras och träder i kraft under sittande möte och yrkar på att sådant förbjuds. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag, även om jag håller med om orsaken till att motionen läggs, eftersom jag anser att ändringen bara flyttar på symptomen. Stadgarna är nu så inarbetade att om det upptäcks något ordentligt fel kan det gott vänta till att ett extra medlemsmöte/årsmöte har beslutat om det också.

A03. Motion till årsmötet angående revidering av stadgarna

Motionen påpekar många svagheter med de befintliga stadgarna och yrkar förbättringar punkt för punkt. Det är min egna motion och det är alltså de problem som jag anser finns i stadgarna. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar bifall även om jag förordar en mer organiserad översyn av stadgarna. Att besluta om bifall till dessa ändringar motsätter sig heller inte på något sätt införandet av exempelvis orggruppens förslag till stadgerevidering.

A04. Motion till årsmöte angående införande av val till partiordförande

Motionen föreslår en utökad separering av ledning från styrelsen och yrkar på att val till partiordförande (partiledare) ska införas som en punkt på dagordningen. Det är min egna motion som påskyndar det redan påbörjade arbetet med separering av styrelse och ledning. I motionen framkommer det värdefulla synpunkter på hur ansvarsgången (inte) fungerar med en sådan separering. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar bifall även om jag egentligen anser att ledningen kan genomföra separeringen på eget mandat. Det vore önskvärt att årsmötet visar att separeringen är något som partiet som helhet ställer sig bakom.

A05. Motion om tillägg till stadgeändring

Motionen vill stärka principfastheten hos partiets medlemmar genom att styrelsen får möjlighet att vid ovälkomna åsikter slänga ut en medlem. Flera kommenterar att det inte är förenligt med piratpartiets syn på delaktighet och utveckling, även om det också lyfts fram att det till viss del är en nödvändighet för vågmästarrollen att alla medlemmar ställer sig bakom partiets politik (även om man kanske vill förändra den framöver). Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom jag anser att det är tankeförbud att inte få föreslå eller uttrycka åsikter som partiet som helhet inte ställt sig bakom.

A06. Motion rörande begränsning av mandatperioder

Motionen vill se en framtida rotation bland de som är folkvalda till EU-parlament, regering, riksdag, kommun och landsting. De flesta kommentarer verkar anse att det att vänta till dess det kan vara aktuellt (om två mandatperioder), dock påtalas det både att kompetensen på posten minskar i och med en rotering och att det är bättre att införa ett sådant beslut så tidigt som möjligt. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar bifall eftersom det är ett beslut som kan ändras om man om två perioder anser att den kompetensen vi har verkligen är värd att behålla på de positionerna samt att det är viktigt för de som går in i en folkvald person förstår vilka regler som gäller framöver. Genom att bifalla motionen säger årsmötet att man vill se en rotering om två mandatperioder utan att garantera att det kommer att ske.

A07. Motion om bordläggning av stadgemotioner

Motionen anser att styrelsen bör få i uppgift att ta fram föreningens stadgar baserat på befintliga arbetsätt och yrkar detta tillsammans med att samtliga stadgeändringsförslag bordläggs till nästa år. Diskussionen i tråden rör mest kringfrågor, exempelvis orggruppens mandat, men det påtalas också att styrelsen kan ha uppfyllt motionen till detta möte i och med orggruppens stadgeändringsförslag. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom inga stadgar är perfekta och det går inte heller att ta fram en komplett stadgar som klockrent avspeglar arbetsättet i alla framtida situationer. Normalt har styrelsen tolkningsföreträde (innebär att styrelsen avgör hur föreningen hanterar situationer utifrån gällande stadgar) mellan årsmöten/medlemsmöte och föreslår nödvändig reglering utifrån uppkomna situationer. Det är dock årsmötet som normalt beslutar om styrelsens tolkning var rätt eller om det ska regleras på ett annat sätt. I Piratpartiet är det mer flexibelt men stadgarna är fortfarande under kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande situationer och miljö.

A08. Motion om bordläggning av stadgeändringar

Motionen beskriver att valarbetet är viktigare än interna diskussioner om stadgar och yrkar därför bordläggning av samtliga stadgeändringsförslag samt en mer organiserad stadgenomineringshantering till nästa ordinarie årsmöte. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag även om jag håller med om att valarbetat är viktigare än stadgearbetet. Det skulle visserligen gå att rätta de problem som man anser viktigast i de befintliga stadgarna för att sedan göra en ordentlig stadgerevidering med hjälp av en överskådlig process som den i motionen föreslagna, men det vi måste komma ihåg är att våra stadgar har fungerat i 4 år och kommer alltså att fungera lika bra i ytterligare ett år.

A09. Motion om att beskriva trepiratsregeln i stadgarna

Motionen tycker att tre-pirater-regeln ska skrivas in i stadgarna och yrkar på en sådan formulering. Kommentarerna verkar snarare röra sig om att man kan råka tappa bort regeln av misstag om det införs i stadgarna och att det inte är ett medlemsbeslut att medlemmar beslutar att det ska införas i stadgarna. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar bifall eftersom det bör vara en grundprincip att se till att det stadgas sådant som är en viktig del i själva verksamheten oavsett om beslutet kommer från årsmöte, styrelse eller ledning. Att regeln riskeras att ”glömmas bort” av ett senare stadgeändringsbeslut innebär antingen att det stadgeändringsbeslutet är felaktigt eller att vi inte längre använder oss av regeln, så det i sig ska inte ses som ett hinder för införande. Inte heller kan orggruppen eller någon enskild hävda att regeln inte är fastställd om den röstas igenom på ett medlemsmöte.

A10. Motion mot individuell diskriminering

Motionen beskriver en önskan att Piratpartiet ska undvika även sekundär diskriminering (positiv särbehandling) och yrkar att alla beslut inom partiet ska undvika att meritera på kön, härkomst, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Det föreslås även ett tillägg att lägga till ålder och könsöverskridande identitet för bättre överenstämmelse med Diskrimineringslagen. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom jag anser att vi ibland måste ta särskild hänsyn till individens speciella omständigheter som kan bero på någon av de uppradade begreppen. Exempelvis kan det ibland krävas att man lägger ner mer tid på någon på grund val av dess härkomst eller ålder som man inte har möjlighet att lägga på alla, även om det kan anses diskriminerande att inte lägga den tiden på samtliga. Om jag anordnar ett arrangemang kan jag behöva ta många beslut som skulle begränsas av den hårda formuleringen i motionen.

A11. Motion om tillägg till stadgarna angående valberedningar

Motionen vill förbjuda användandet av officiella valberedningar. Tråden förtydligar att det är för att stärka uppfattningen att den enskilda medlemmens röst faktiskt påverkar. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom jag anser att mer transparans i valberedningens arbete gör det lättare för medlemmen att påverka, och inofficiella valberedningar begränas möjligheten att öka mängden transparans. Motionens formulering hindrar också valberedningen/-arna från att via utskick söka efter lämpliga kandidater.

A12. Främja partiets rykte som gräsrotsrörelse

Motionen påtalar nödvändigheten med att rådfråga medlemmarna om partiets sakfrågor. Styrelsen bör inte på egen hand kunna besluta vilka sakpolitiska uttalande partiet ska göra. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom jag anser att styrelsen jobb är att utifrån bland annat politiska strömningar inom partiet göra sakpolitiska uttalande. Jag vill inte gå på medlemsmöten/årsmöten enbart för att avgöra om ett visst sakpolitiskt uttalande ska göras eller inte. Att motionen dessutom gör undantag i ”brådskande fall” innebär också att styrelsen ändå på egen hand kan besluta att alla sakpolitiska ställningstagande är brådskande (som de ju faktiskt är ur ett medievärdesperspektiv) och att motionens grundtanke alltså kan anses onödig.

A13. Motion angående att byta titel på styrelsens arbetsledare från ordförande till sammankallande

Motionen beskriver mediaförvirringen med att partiet har en separat roll partiledare som inte nödvändigtvis är partistyrelsens ordförande och yrkar på att ordförande istället ska kallas sammankallande. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom jag anser att mediaförvirringen inte kan rättas till på det föreslagna sättet, samt att ändringen till högre grad ändrar omgivningens uppfattning om vilken roll partistyrelsens ordförande har.

A14. Motion om att låta medlemmarna välja sina DL och VL

Motionen klargör behovet att öka medlemsinflytandet vid tillsättande av partifunktionärer och yrkar på att VL samt DL väljs av respektive regioners medlemmar. Tråden visar på flera olika organisatoriska uppfattningar om vad sådant skulle innebära samt innehåller ett ändringsyrkande som möjliggör att en förening skulle kunna väljas på någon av dessa poster. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom jag inte tycker ämnet är särskilt genomarbetat. Idag är partiledaren ansvarig för den operativa verksamheten där dessa poster innefattas och partiledaren har i princip oinskränkt vetorätt då PL rent formellt utser VL och DL. I år har vi prövat att ha val på några av de angivna posterna utan att partiledaren har använt sin vetorätt. Jag anser att PL ansvar över VL och DL kräver att samarbetet dem emellan fungerar. Däremot skulle jag vilja att vetorätten ska gå att ifrågasätta, exempelvis genom att vända sig till styrelsen. Jag anser också att valberedningen måste bidra mer för att vi ska få bättre valdeltagande och fler kandidater än de som vi haft nu senast, dess roll kommer då bli att ta fram kandidater och organisera utfrågningen av kandidaterna. Jag ställer mig bakom principen att medlemmarna väljer också sin närmaste operativa ledning, men anser att motionen behövs arbeta mer på.

A15. Trepiraterskrav på motioner

Motionen påtalar problemet med många motioner och yrkar på att tre medlemmar måste stå bakom varje motion för att försvåra impulsmotionerande. Kommentarer rör sig om att det kanske inte är så mycket svårare att hitta två extra medlemmar att ställa sig bakom en motion. Sammanfattning av yrkanden.

Jag yrkar avslag eftersom motionen är ute efter att försvåra läggandet av motioner. Jag skulle hellre se att det blir lättare att lägga motioner exempelvis genom att man har möjlighet att vända sig till piratsupport, orggruppen eller annan passande arbetsgrupp som objektivt hjälper medlemmen formulera sin motion. Jag har svårt att se problemet med impulsmotionerandet eftersom de brukar vara sämre underbyggda och alltså har svårare att få genomslag på mötet.

A16. Motion om komplett revidering av partiets stadga

Motionen belyser problemet med att stadgan inte har hängt med organisationens utveckling trots att den lappats och lagats och yrkar på att en helt komplett ny stadga antas som partiets stadgar. Det är massor diskussion om olika delar av förslaget, bland annat i ett separat forum. Sammanfattande av yrkanden.

Jag yrkar bordläggning till nästa års ordinare årsmöte eftersom det har funnits alldeles för lite tid för diskussioner kring lagda stadgeändringsförslag. Jag anser att ett så stort ingrepp i partiets stadgar behöver vara på bordet minst ett halvår innan årsmötet/medlemsmötet ska besluta om det. Jag tycker också att det är styrelsen som borde stå bakom en sådan komplett revidering även om de naturligtvis kan låta en arbetsgrupp ta fram underlaget till styrelsen. Det blir problem när en grupp under lång tids tystnad arbetar med förändringar som är grundläggande för samtliga medlemmar, även om syftet är gott.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, föreningsliv, tips

Fotograf: ungpirater Värmland

”I think it is quite dangerous for an organisation to think they can predict where they are going to need leadership. It needs to be something that people are willing to assume if it feels relevant, given the context of any situation.” – Margaret J. Wheatley

Det diskuteras en hel del gällande Piratpartiets organisation just nu, ofta med hänvisning till hur olika andra organisationer fungerar. En del försöker förklara hur de anser att partiet fungerar just nu medan andra försöker förklara deras visioner om hur Piratpartiet borde vara organiserat. Det är ofta vitt skilda visioner där krångliga ord ofta används, ibland med olika värderingar och betydelser.

Så vitt jag kan se är det 3 huvudteorier om hur partiet ser ut eller hur organisationen borde se ut: militär organisation, ideell förening och aktiebolag. Utöver dessa skulle jag även vilja lägga svärmmetodikens organisation eller snarare avsaknaden av organisation. Det här är mitt försök att för egen del skapa lite ordning i hänvisningarna och själv jämföra de referenser jag fått höra hittills med min erfarenhet av Piratpartiet.

• Militärisk organisation, där allt ansvar fördelas nedåt och uppdrag tillsätts uppifrån.
  Militärens grundansvar kommer från regeringsformen och alltså är det kungen som tillsammans med Överbefälhavaren som formellt har det yttersta ansvaret. Organisationen genomsyras av förtjänstbefodran och kontinuerlig utbildning, genom att för att bli befodras måste man både uppfylla ett formellt utbildningskrav (skicklighet) och gjort något utöver vad som krävs (förtjänst). I praktiken räknas dock även år och hur lite man kritiserat systemet som har belönat positionen. I praktiken blir man heller inte befodrad om det saknas utrymme för befordran, och det kräver extraordinära skäl för att någon ska sparkas. Jag anser inte att det finns mycket i det militära som liknar Piratpartiets organisation, men det finns däremot väldigt mycket man kan lära sig från hur militären har löst situationer.
• Ideell förening (Sverok), där allt ansvar utgår från årsmöte och uppdrag tillsätts så nära uppgiften som möjligt.
  Det finns inte några givna regler för hur Ideella föreningar ska vara organiserade, därför har jag specifierat Sverok eftersom många har bakgrund inom just Sveroks rollspelsförbund eller någon av de anslutna föreningarna. Sverok är dock ett förbund uppdelade i geografiska distrikt där föreningar är medlemmar. Det kan alltså enbart finnas ett distrikt, men det kan finnas många lokala eller regionala föreningar som är anslutna till distriktet och förbundet. Föreningarnas ombud representerar föreningen och röstar för föreningen i medlemsmöten (riksmöten och distriktstämmor). Distrikten sköts dock i huvudsak självständigt mot förbundet i övrigt och har alltså eget ansvar som inte är delegerat från riksmötet. Riksmötet tillsätter styrelsen som sköter all representation och det mer övergripande arbetet i förbundet. Det finns också ett kansli i Linköping som består av anställda som sköter det praktiska i förbundet samt kontakten med föreningarna. Kansliet får ansvar både från riksmötet (som kan lägga riktlinjer) och styrelsen (som kan lägger mer specifika uppdrag). Det finns också ideellt drivna arbetsgrupper som får ansvar från styrelsen och de kan bildas både på uppdrag från riksmöte samt på enskilt engagemang. Att likna Piratpartiet vid förbundet Sverok är inte särskilt lätt. Det finns enskilda likheter eftersom aktiva har bidragit med idéer från Sverok, men det finns stora skillnader på hur organisationen och ansvarsfördelningen ser ut. Grundprincipen i Sverok är att styrelsen inte lägger sig i arbetsgruppernas, distrikternas eller kansliets arbete, om det inte finns skäl för det. Det finns en grundläggande skillnad i kontroll, engagemang och tillit mellan hur Sverok och Piratpartiet.
• Aktiebolag, gällande uppdelning styrelse, ledning och arbetstagare.
  Aktiebolag (samt handelsbolag och kommanditbolag) styrs rätt hårt i lagar och regler, särskilt när det gäller redovisningsplikt och ansvarstagande, Särskilt aktiebolag har ett större krav på insyn i verksamheten och publika aktiebolag har dessutom krav på separat styrelse och ledning (VD). Bolagsstämman beslutar om ansvarsfrihet och i övrigt enligt bolagsordningen, men styrelsen har ett långgående ansvar som vida överstiger bolagsstämman även om den rent organisationsmässigt är underställd stämman. Styrelsen tillsätter och sparkar VDn (och ibland även övriga ledningen) och VDn har alltså delegerat ansvar att sköta både det långsiktiga och det kortsiktigt planerande i bolaget samt det dagliga ansvaret. Även om VDn vanligtvis har både ledningsgrupp och avdelningsansvariga går det inte att delegera ansvaret utan det krävs att VDn är relativt bra insatt i hela verksamheten. Jag anser inte att det gör Piratpartiet rättvisa att jämföras med ett bolag. Styrelsen har varken något jämförbart mandat eller är så skild från verksamheten som i publika aktiebolag även om det finns likheter i hur ansvarsfördelningen är uppsatt på de första nivåerna.
• Svärmmetodik, det andra sättet att få saker och ting gjorda
  Svärmmetodik har egentligen inte någon organisationsform eftersom det är fokuserat på kort-tids-engagemang. Det är dock en grund i hur mycket börjar i Piratpartiet och det är också orsaken till varför Piratpartiet har formulerat tre-piraters-regeln som ”Om tre (3) medlemmar som uppfyller kriterierna för röstberättigande vid årsmöte är överens om att genomföra någonting i form av aktivism, affishering, demonstration eller annan aktivitet som syftar till att marknadsföra Piratpartiet utåt, vårda partiets relation till sina medlemmar eller på annat sätt verka positivt för partiets verksamhet, har de mandat att göra detta i Piratpartiets namn utan beslut från högre nivå. Beslut som fattas genom trepiratersregeln har inte mandat över andra medlemmar.” med vissa definierade undantag (kostnad, principprogram och tidigare överordnade beslut). Svärmmetodiken är en bidragande orsak till att Piratpartiet har haft möjlighet att genomföra så mycket. Det finns ett otal personer som bara löst är sammankopplat med Piratpartiet som har drivit frågor framgångsrikt. En lista skulle göra orättvisa till de man har missat, men jag vill särskilt lyfta Thomas Tvivlaren och Qeruiem som utöver mina närmaste i PP Västmanland och andra förtroendevalda har inspirerat mig.

Alla organisationsformer har intressanta aspekter som kan bidra till att förbättra och utveckla Piratpartiet, men jag anser inte att det går att jämföra partiet med något annan organisation. I vissa fall kan eventuella jämförelser också förvirra från sakfrågan som diskuterar eftersom olika personer kan ha olika bakgrundserfarenhet.

Vi bidrar alla (oavsett om vi har varit med från början, nyss gått med eller om vi går med efter riksdagsvalet) till hur partiet utvecklas. Låt inte Piratpartiets (och inte heller någon annan organisations) historia påverka vart vi vill utvecklas. Historian kommer att följa med ändå som erfarenheter och visioner.

Jag anser dock att diskussionerna om att belöna ledningen och styrelsen missar en stor grupp som har bidragit massor till Piratpartiet, nämligen de aktiva. Det är synd att Piratpartiet som förordar Flattr väljer att belöna de förtroendevalda högst upp istället för att ta fram ett system som kan belöna de individer som verkligen bidrar till framstegen (där naturligtvis styrelsen och ledningen ingår). Att belöna och berömma är något som generellt saknas i Piratpartiet, trots att partiet fortfarande drivs av enskildas engagemang.

Piratpartiet är det enda parti som låter interna diskussioner vara publika. Det är ett halvår kvar innan valen och vi är det enda parti som bjuder in allmänheten att se Piratpartiet i dess naknaste form. Det är något vi tror på och lever efter.

Jag röstar Pirat! Gör du?

Bloggar etiketter: Emil Isberg, föreningsliv, ideologi, tips