Voting in a new direction

Fram till klockan 24:00 inatt pågår röstning i sakfrågor. Det är viktigt att så många medlemmar som möjligt loggar in på forumet och med sin röst bidrar till partiets framtid. Kom och hjälp till att skapa en grund för en episk valkampanj.

Har ditt medlemskap nyss gått ut behöver du skynda dig och förnya medlemskapet så att din röst räknas.

Det tar inte lång stund att rösta i det av presidiets förbereda forum och du behöver bara rösta på de frågor som du anser är viktigast. Din röst är viktig för att årsmötet ska fatta demokratiskt riktiga beslut. Din röst är viktig för att påverka partiets framtid. Din röst bidrar till att partiet lyckas i valen 2010.

Har du redan röstat, påminn dina kompisar och partivänner om att rösta. Alla är välkomna att sprida ovanstående text.

Intressant?

Värt att notera är att ACTA-texten har publicerats som innebär ONE strike istället för att ta hänsyn till de normala rättsliga processerna som det tidigare pratats om från regeringshåll.

Bloggar etiketter: föreningsliv, tips, val

Relaterade inlägg:

1. Voteringsomgång 1: Översikt Piratpartiets höstmöte pågår just nu och inatt påbörjades första voteringsomgången....
2. Tjäna pengar, bli rik snabbt och bli miljonär ...
3. SistMenInteMinst-motioner hos Piratpartiet Piratpartiet är mycket mer än bara regelrytteri och politiska frågor....

Förra veckan skrev Glyn Moody om en rapport från den amerikanska Government Accountability Office (GAO) som undersökt tillförlitligheten av inspelad forskning musikindustrin papper försöker att uppskatta förlusten från ”piratkopiering” i digitala området, och fann dem alla allvarliga brister. ”As far as I know, no similar analysis has been carried out for European reports. So I thought it might be interesting to look at one particular European report on the subject – not least because I’ve heard that its findings influenced some of the MPs voting on the Digital Economy Act.” – Glyn Moody

Jag kommer här översätta valda delar av Glyn Moodys artikel, som jag dock rekommenderar att man läser i sin helhet.

Rapporten heter ”Att skapa en digital ekonomi”, och den kommer från Internationella handelskammaren (ICC):

En ny studie med titeln ”Att bygga ett digitala ekonomin: Vikten av att behålla arbetstillfällen i EU: s Creative Industries” släpptes idag förutspår förluster på grund av piratkopiering för att nå så mycket som 1,2 miljoner arbetstillfällen och € 240 miljarder i detaljhandeln intäkterna med 2015 i de kreativa näringarna mest påverkat, baserat på nuvarande trender och förutsatt att inga betydande ändringar i politiken.

Studien visar att denna sektor redan upplever stora förluster. År 2008 den kreativa industrin mest påverkas av piratkopiering (film, TV-serier, inspelad musik och mjukvara) fick detaljhandel inkomstbortfall på € 10 miljarder och förluster på mer än 185.000 arbetstillfällen på grund av piratkopiering.

Dessa är stora, skrämmande siffror, och det är lätt att förstå varför politiker kan imponerad av dem. Men naturligtvis kan vem som helst kasta fram siffror: frågan är om de har någon faktabaserad grund?

På 68 sidor, rapporten [.pdf] är ganska lång och mycket professionellt producerade. Rapporten är fullproppad med tabeller som avser att stärka saken. Vid beräkningen av den påstådda förlusten för piratkopiering används ett rätt enkelt tillvägagångsätt. Antalet brott mot upphovsrätten multipliceras med ersättningstal (andelen personer som skulle ha köpt saker om de inte hade laddat ner den gratis) gånger detaljhandelspriset per enhet. Detta beräknas för topp 5 ekonomier i Europa, och skalas upp proportionellt för att omfatta alla andra EU-ekonomier. Den påstådda förluster av arbetstillfällen till följd av att förlorade intäkter erhålls genom att dividera det sistnämnda med genomsnittlig försäljningsintäkter per anställd.

Nu kan du kritisera detta för att vara alltför förenklat, men som en First-Order-Estimate anser jag att det är rimligt nog. Författarna till rapporten antar ganska rimliga ersättningstal, beroende på medium. Så i slutändan kommer trovärdigheten hos de stora siffrorna ner till en faktor: Antalet brott mot upphovsrätten som matas in i grundläggande formeln. Rapporten är väl medveten om detta, och mycket stor del av rapporten används för att presentera bakgrunden till de siffror som den använder. Men i huvuddelen av själva rapporten presenteras siffrorna helt utan förklaring, och deras ursprung förklaras med fotnoten ”nationella antaganden för intrång i upphovsrätten anges närmare i bilaga 1.”

Bilaga 1 innehåller därför det viktigaste i denna forskning. Naturligtvis valde jag först den brittiska marknaden, eftersom det är den jag känner bäst. Vi finner relevanta siffror i App. 1,13 – ”Antaganden för inkomstbortfall på grund av piratkopierad musik i UK”. Antalet brott mot upphovsrätten per år, i miljoner, ges som 1177 (jag ska fokusera på digital nedladdning av musik för denna diskussion, eftersom det är det som mest folk fokusera på i argument om omfattningen av piratkopiering.)

Återigen är den avgörande frågan: varifrån kommer denna mycket exakt siffra på 1’177 miljoner intrång i upphovsrätten ifrån? Och den här gången har vi äntligen upptäcka källa: det är BPI:

företrädare för UKs skivindustri. Vi är en branschorganisation som finansieras av våra medlemmar – däribland Storbritanniens fyra stora skivbolagen och hundratals oberoende musikbolag.

Så, är siffran inte från oberoende forskning, det är inte ens från en oberoende organisation, men från allra industrin grupp som tryckte så hårt för den digitala ekonomin lagen bland annat – och förmodligen gjorde det med utgångspunkt i denna rapport, vars siffror som det hade levereras. Men vänta, kanske BPI fått dessa uppgifter från några fristående undersökning. Efter en sökning på BPI: s webbplats, är detta allt jag kunde hitta:

Online upphovsrättsintrång kommer att kosta de brittiska musikbranschen uppskattningsvis £ 200 miljoner under 2009, med cirka 7,3 miljoner människor som sysslar med olaglig fildelning.

Mellan åren 2007 och 2012 – enligt undersökningar som genomförts av Jupiter Research – kommer den ackumulerade kostnaden för musik företagen att vara £ 1,2 miljarder. Förlust i denna storleksordning är ohållbart, men musikindustrin kan inte lösa problemet på egen hand. Vi behöver stöd av ISPs och regeringen.

Det finns ingen hänvisning till att 7,3 miljoner siffra, men det faktum att Jupiter Research nämns antyder att informationen kan vara från dem. Det backas upp av följande artikel, som försökte ta reda på var just den siffran kommer ifrån:

Antalet kommer faktiskt från en separat del av forskningen kallas Jupiter Industry Losses Project, som försökt att kvantifiera förluster för skivindustrin på grund av saker som P2P användning. Och vem som betalats för Industry Losses Project? Den brittiska skivindustrin, förstås. Hos PCPro kan man läsa mer om hur 136 individer blev 7 miljoner.

Så, de enda siffror som BPI ger visar sig ha en mycket tvivelaktig grund. De som används i ICC rapporten har ingen källa alls, men kommer troligtvis från samma misskrediterade undersökning (förutsatt att BPI inte bara hittat på dem).

Artikeln fortsätter och beskriver samma situation i tre andra (Frankrikes 778 miljoner kommer från [.pdf] ”Syndicat National de l’Edition phonographique” (SNEP) i bilaga 1.1 som i sin tur verkar hänvisa till ”International Federation of the Phonographic Industry” (IFPI), IFPI är också angiven som källa till uppgifterna från Italien och Spanien), av de fem länder som har siffror angivna. I det femte fallet Tyskland hänvisas till undersökningsföretaget GFK-gruppen, men det går inte att hitta något gällande piratkopieringssiffror på deras hemsida så man vet inte var de har fått uppgifterna ifrån.

”So the net result of this 68-page report, with all of its tables and detailed methodology, is that four out of the top five markets used for calculating the overall piracy loss in Europe draw on figures supplied by the recording industry itself. Those apparently terrifying new figures detailing the supposed loss of money and jobs due to piracy in Europe turn out to be little more than a *re-statement* of the industry’s previous claims in a slightly different form. As a result, as little credence can be placed in the the report as in those criticised by the US GAO.” – Glyn Moody

Det är inte särskilt förvånande att politiker blir lurade av en sådan imponerande rapport och det är först när man verkligen gräver fram och kontrollerar siffror från bilagorna som man inser att det inte är några faktabaserade uppgifter. Man kan bara hoppas att de politiker som blivit lurade av uppgifterna från skivindustrins lobbygrupper har möjlighet att mildra skadan.

Jag röstar Pirat! Vad gör du?

Bloggar etiketter: kulturdelning, politik, tips, val

Relaterade inlägg:

1. Emil är arbetssökande ...
2. Tjäna pengar, bli rik snabbt och bli miljonär ...
3. Bert Karlsson kan juridiken – förlorade 250 miljoner på politiken ...

Valkampanjerna har naturligtvis redan börjat med soffdebatter och strategier, men mängden information som Svenska folket kommer att få ta del av kommer att öka ytterligare innan valdagen söndagen den 19e september 2010. Som en liten förberedelse till att det kommer att komma ord som nästan är sanna, men inte riktigt publicerar jag här Tage Danielssons berömda sannolikhetsmonolog från 1979.

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.
Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller…

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite.
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

Intressant?

Bloggar etiketter: Emil Isberg, tips, val

Relaterade inlägg:

1. Ungdomars rätt till att vara med i och teckna förening För mig är ungdomars föreningsrätt grundläggande för social utveckling. Att...
2. Emil är arbetssökande ...
3. Bortglömt samhällsansvar ...

Christian Engström Piratpartiet Member of the European Parlament

Idag fyller Piratpartiets första EU-parlamentsledamot halvsekel (50 år).

Jag har träffat Christian vid några tillfällen de senaste åren, men aldrig haft tillfälle att lära känna honom närmare. Dock har jag vid varje tillfälle upplevt honom som en mycket karismatiskt och utrycksfull personlighet, som drivs av engagemang. En person att ta lärdom av.

För ett år sedan idag skrevs det om att 77 personer från Mongoliet besökte The Pirate Bay. Jag anser att det var startskottet på en mycket motiverande och för många piratpartister en sporrande färd som förde hela vägen in i EU-parlamentet.

I år kommer samma färd att föra oss in i Riksdagen. På väl valda platser, bland annat Västerås och Västmanland, kommer vi även att finnas med i Landsting och Kommunfullmäktige.
Datalagringsdirektivet, ökad övervakning i skolor och på allmänna platser samt många fler aktuella ämnen är inom våra kärnområden. Och vi är det partiet som kan frågorna bäst.

För allt Christian gjort, för det han kommer göra framöver och det engagemang som han inspirerar till sällar jag mig till mängden gratulanter:
GRATTIS PÅ FEMTIOÅRSDAGEN CHRISTIAN.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, övervakning, val

Relaterade inlägg:

1. Emil är arbetssökande ...
2. Ledarskap – någon annan och kritik ...
3. Tjäna pengar, bli rik snabbt och bli miljonär ...

Jag har tidigare skrivit om Piratpartiets val av valalgoritm. För mig som både har mycket erfarenhet av föreningstraditioner och gillar nytänkande tycker jag att det har varit massor spännande att uppleva Condorcet/Schultze.
Efter valet har styrelsen önskat synpunker gällande hur valet genomfördes.

• Hur tekniken har fungerat
  Jag har hört många som inte har lyckats genomföra röstningen, eller att systemet har slutfört röstningen i förtid.
  För mig var det också problem särskilt med drag-and-drop-funktionen, men det lyckades efter ett par försök.
  Det var hela tiden problem med att bilderna inte visades för alla kandidater på åtminstone kandidat-sidan.
  Det var förvirrade att ordningen slumpades om på kandidat-listan.
  Det saknades möjlighet att söka bland kandidaterna (vid röstningen).
• Hur informationen om röstningen till medlemmarna och funktionärerna har sett ut
  Informationen har gått ut via e-post samt på annat sätt. Möjligtvis att man kunde efterfrågat en steg-för-steg-beskrivning och vad man kunde gjort i händelse av fel.
• Hur hanteringen av rösterna har skötts
  Att två huvudkandidater har fått tillgång till exklusiv information är något som bör undvikas framöver.
  Borde varit ett system helt separerat från PW.
• Hur den fria kandideringen har fungerat
  Det var bara ett fåtal kandidater man kunde ställa frågor till och som faktiskt besvarade frågorna.
  Det var bara ett fåtal kandidater som har tillgång till uppdaterad blogg.
  Enligt min mening fungerade den fria kandideringen hjälpligt, men det kunde varit bättre.
• Hur utfrågningen i forumet har fungerat
  Trådarna spammades och det var svårt för en enskild röstande att överblocka alla kandidaters trådar.
  Det var också svårt för en frågeställare att kontrollera om frågan besvarats.
• Hur informationen om primärvalet till medlemmarna och funktionärerna har sett ut
  Hyffsat. Man kunde fokuserat på de som inte hade besvarade frågor och ge dem den hjälp som de kanske behövt.
• Hur distriktsindelningen av valsedlarna har blivit
  Man kan argumentera i en evighet om olika indelningar. Jag tänker undvika det.
• Hur metoden med tio varvade riksnamn har fungerat
  Hyffsat. Dock borde det ha varvats lite mer ojämnt så att det inte alltid är samma position på en riks-kandidat.
• Hur kvoteringen av listorna har fungerat
  Det är omöjligt att det är en man på andra plats om det är en man på första plats.
  Ju länge ner i listan desto jämnare blir kvoteringen, och ju mindre behövs kvoteringen.
  Kvoteringen borde inte behövas och den borde verkligen inte påverka andra-namnet (som är främsta lokala person).
• Hur primärval upplevs som metod

  Jag hade önskat två separata val med en global kandidatlista (för att främja samarbete på riksnivå).
  Vallistområde-röstning som första fas där områdets medlemmar kan rösta på alla globala kandidater. Målet är att få fram en lista med tolv personer som fungerar just i det vallistområdet. De på listan plus eventuella jokrar från styrelsen går vidare till nästa fas.
  Riksområde-röstning är andra fasen där man tar de kandidater som framkommit i första valet. Målet är att få fram en lista med tio personer som fungerar som riks-kandidater.

  Eventuellt kan man även se till att man inte får rösta på sitt egna valdistriks kandidater i riksvalet för att ytterligare trycka på rikskännedom.

  Därefter sprids rikskandidaterna ut på respektive lokal lista. om de redan finns på listan kanske riks-nomineringen kan förbättra positioneringen något, men målet är att få listor med 22 personer som har riksfokusering med lokal förankring.

  Det kommer att innebära att exempelvis Rick kommer att toppa alla listor och kandidater som är aktiva inom flera områden också kommer att finnas med på flera listor redan i första fasen. Som bieffekt blir det svårare att rösta taktiskt eftersom målet blir tydligare.

  I en framtida röstning vill jag dock ha en valberedning på riks-nivå som hanterar frågehanteringen och sammanställningen, inte i syfte att ta fram en lista utan för att se till att alla kandidater får samma synlighet oavsett bakgrund och intresse.

• Hur Condorcet-omröstning (att lista 22 namn) upplevs som metod
  Det är en mycket komplicerad algoritm där implementationen inte har prövats mot några test-data.
  Det är mycket svårt att kontrollera en Condorcet-omröstning med 230 kandidater för hand.
  Det är troligt att implementationen har missat något som förhoppningsvis bara påverkar marginellt.
  Condorcet är också en single-winner-system och det innebär att man också behöver arbeta runt den begränsningen för att få fram en lista av kandidater.
  Det bör också understrykas att trots att vi är ett generellt sett ett parti med många tekniskt insatta så var det många som inte förstod styrelsens beskrivning om vad Condorcet-metoden går ut på.
• Hur processen har förankras i partiet
  När till och med enskilda styrelsemedlemmar inte förstår vad det är för process som ska användas, då kanske man har varit lite för otydlig.
• Hur styrelsens och partiledningens uppgifter har skötts
  Styrelsen har tagit en hel del snabba kontroversiella beslut som kanske borde ha lyfts tidigare för debatt med medlemmarna. Dock anser jag att styrelsen och partiledningen har gjort fullt tillräckligt utifrån givna förutsättningar.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, val

Relaterade inlägg:

1. Emil är arbetssökande ...
2. Ledarskap – någon annan och kritik ...
3. SMTP, SUBMIT och förvirring ...

Vi har otroligt många bra och vettiga kandidater inom Piratpartiet.

Det har varit väldigt svårt att välja ut vilka jag skulle rösta på även om jag aktivt följt diskussioner i forum-trådar och bloggar under hela perioden. Jag kommer inte att ange vilka jag har röstat på eftersom jag inte vill påverka någon annans röstning, men oavsett vilka som faktiskt hamnar på den slutgiltiga listan, oavsett kvotering och taktik, är jag övertygad om att de kandidaterna är värda att stötta och arbeta med. Jag tror inte det kommer några stora överraskningar de sista dagarna på valtiden, men valprocessen ger möjligheten för en sista ändring.

Dock är varje röst viktig. Det är viktigt att just du som är medlem i Piratpartiet röstar på de du tycker är bäst lämpade. Skillnaden mellan 800 röster och 1000 röster kan vara skillnaden mellan ett taktiskt påverkat val och ett där taktiken inte längre spelar någon roll. Resultatet blir kvalitetsmässigt bättre ju fler det är som röstar.

Låt din röst bli hörd också. Överlåt inte åt någon annan att välja åt dig. Oavsett om du väljer att rösta som en valberedning föreslår, eller enligt någon annans råd, eller om du röstar helt efter eget tyckande, låt din röst bli hörd.

Det finns ingen anledning att låta bli att rösta. Mer röster betyder bättre val. Och bättre val betyder mer engagemang. Din röst gör alltså även andra engagerade.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, val

Relaterade inlägg:

1. Ledarskap – någon annan och kritik ...
2. Voteringsomgång 1: Översikt Piratpartiets höstmöte pågår just nu och inatt påbörjades första voteringsomgången....
3. Cloetta´s dotterbolag har stulit Magnus Olssons konstverk! ...

Först och främst vill jag understryka att jag inte rekommenderar taktikröstning. Jag anser att det är mer demokratiskt att låta varje enskild person göra sitt bästa för att lära känna varje kandidat så att de gör en personlig och kvalikativ röstning. Men eftersom det inte alltid är praktiskt möjligt finns det alltid genvägar.

Taktisk röstning går ut på att istället för att rösta på de kandidaterna man själv anser bäst, väljer man att istället fokusera på resultatet.

• Valberedning
  

  ---

  Att ta fram en färdig lista är ett sätt att rösta taktiskt. Man litar på att andra mer lämpade har bättre insikt i vem som gör ett bra jobb och vilka som arbetar bra ihop. Ens egna åsikter på individnivå, särskilt då att man inte känner till en viss kandidat, får spela mindre roll. Det är mer jobb än det är värt att ta fram en alternativ lista.
  Vi i Öst har en valberedning, också Syd har valberedning, i Väst har Henry tagit fram en lista, Stockholm har ingen lista som så och heller ingen valberedning men Jan Lindgren har sammanställt några namn med kommentarer. Det är möjligt att något liknande förekommer i Norra distriktet (som är uppdelat i Norr och Mitt) men det är inget jag har hört om.
• Positionering
  

  ---

  Om man vet att någon kandidat skulle vara en svår motståndare mot den kandidat man vill sätta som nummer 1 på ens lista, sätter man motståndaren på en lägre placering (eller tar inte med personen alls) för att förbättra chansen för ens egna förstaval. Det förekommer också att man sätter en kandidat på en högre placering då man uppfattar den kandidatens chanser att vinna högre än den kandidaten man egentligen vill ha som förstahandsval.
• Könskvotering
  

  ---

  Om könsnormalisering används och man vet att det enbart finns så många kandidater av det minst representerade könet som krävs för att fylla listan, behöver man inte rösta på någon av det könet alls. De kommer ändå komma med på listan i och med normaliseringen och då kan man rösta på övriga där det finns konkurrens om platserna.
  Om man kollar på fördelningen av kandidaterna kan man se att om man räknar bort riksdagsplatserna helt så att det enbart tolv distriktlokala platser kvar att tillsättas. Genom att ställa det till antalet kvinnor som kandiderar i distriktet får man att inget distrikt har kandidater som baserat på kön är garanterade platser men att chansen för att en speciell kvinnlig kandidat ska komma med för de olika distrikten är:
  • 75% för Norr och Mitt
  • 67% för Syd
  • 50% för Väst och Öst
  • 37% för Stockholm

  I och med riksdagsplatserna borde den siffran rent praktiskt bli något högre, men om ett distrikt inte får någon riksdagsplats är det ovanstående siffror som gäller. Bara för en liten jämförelse, om något eller båda av Norr och Mitt lämnar en kvinnlig kandidat till riksdagsplatserna, kommer samtliga kvinnor i det distriktet att vara garanterad plats oavsett valresultat.

• Självskrivna personer
  

  ---

  I förlängningen av könsnormaliseringen finns det kandidater som är så självklara att de bara måste finnas med på listan. Det innebär dock att man taktiskt kan välja bort sådana personer då ens röst knappt räknas där och istället lägga rösten på kandidater som behöver det. Exempelvis ska en partiledare vara på någon av resultatlistans översta platserna (och helst förstahandskandidat) oavsett vad resultatet faktiskt är, annars är något fel.
• Bortkastad röst
  

  ---

  Genom att inte använda en viss röst undviker man att lägga rösten på en uppfattad motståndare. Man kanske bara röstar på en enskild kandidat istället för att rösta på så många kandidater man har möjlighet till för att den kandidater ska jämföras lite högre än annars. I positionsjämförande metoder påverkas resultatet minimalt av att man kastar bort röster eftersom alla kandidater räknas som lägre positionsmässigt oavsett om de är med på listan eller ej
• Yttre påverkan
  

  ---

  Genom att exempelvis berätta om hur man själv tänker rösta eller vilka kandidater man väljer bort, påverkar man andra att rösta på ett liknande sätt. Även utan att berätta varför man anser att någon ska väljas eller väljas bort blir det genomslag i andras röstning. Jag anser att det även är en mindre vanlig härskarteknik eftersom det används för att stärka sin egen ställning även om påverkan oftast är en omedveten effekt av det hela.
  Ett exempel på stark yttre påverkan maskerad som en beskrivning om hur man väljer är Calles beskrivning om hur han rensar bland kandidater. Om Calle inte hade namngett de kandidater han strök skulle det inte varit samma påverkan.
• Medlemsrekrytering
  

  ---

  Ett sätt jag helst skulle vilja kalla för Inre påverkan är att få kompisar, anhöriga och andra att bli medlemmar enbart i syfte att lägga sin röst som man själv önskar.
  Det förekommer troligtvis, men påverkan borde vara minimal även om det inte går att kontrollera utan att valintegriteten helt försvinner.

• En viss kandidat ska komma så högt upp som möjligt.
  Är visserligen en grundförutsättning (det är ju faktiskt därför man röstar) men det är en skillnad mellan att välja de kandidater man tror är bäst lämpade och att använda taktiska omplaceringar och yttre påverkan för att nå resultatet.
• Att ens distrikt ska få så stor fokusering (läs makt) som möjligt.
  Genom att välja bort kandidater som oavsett lämplighet inte tillhör distriktet ökar man möjligheten för distriktet att få en framträdande roll.
• Att ha någon form av lämpliga kandidater på sitt distrikts lista Genom att ändra betydelsen på lämplighet (exempelvis till något av snygga, välformulerande, effektiva, apor osv) för att passa det man eftersöker får man olika resultat. Ofta sammanfattar man med det odefinierade ordet lämpliga helt utan att förklara vilka värden man lägger i ordet.

• Använd valberedning Inte i syfte att ta fram en färdig lista utan att se till att samtliga kandidater som ställer upp får samma möjlighet att presentera sig och sina åsikter. Det skulle underlätta för de röstande att kunna se vilka av kandidaterna som enligt var och ens egna uppfattning är lämpliga. Naturligtvis ska det finnas möjligheter för den enskilde medlemmen att ställa frågor genom valberedningen till samtliga kandidater. Det minskar också möjligheten för yttre påverkan och andras färdiga listor genom att det faktiskt blir enklare att sätta sig in i de frågor man intresserar sig för.
• Undvik könskvoteringen Se i stället till att genom hela organisationen arbeta för att stötta fram kvinnor som till 2014 är villig att axla riksdagsrollen. Det är dock mycket enklare att säga än att faktiskt göra.
• Fokusera på distriktets val-lista. Ett exempel skulle vara att varje kandidat kandiderar på alla distrikts listor och distriktets medlemmar röstar på sin egna lista, topp-2 i varje distrikt går vidare till ett ytterligare val om riksdagsplatserna. På så sätt minimeras påverkan från andra distrikt vid röstning, distrikts-fokuseringen försvinner helt (eftersom alla distrikt får samma fokus) i distrikts-list-valen, hela medlemskårens röster påverkar riksdagsplatserna medvetet (istället för som sidoeffekt) och de kandidater med närvaro i fler distrikt får också distriktlokala platser baserat på väljarnas röster och det gör att man kan korta ner antalet platser som är vikta åt riksdagskandidater eller ta bort dem helt.
• Korta ner själva valtiden till exempelvis två veckor. Under valtiden borde man inte kandidera, eftersom när en person väl har röstat ska rösten ligga där och inte påverkas.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, politik, val

Relaterade inlägg:

1. Emil är arbetssökande ...
2. Rikstrafikens förslag om Gotlands landsväg ...
3. SMTP, SUBMIT och förvirring ...

Jag kommer att gå igenom några olika aspekter gällande det val till Piratpartiets riksdagskandidater som pågår just nu
och börjar med algoritmen som kommer att sammanställa allas våra röster.

Imorgon kommer jag att skriva om hur man taktikröstar i valet.

När det gäller att välja en algoritm behöver man uppfylla vissa grundprinciper, exempelvis att resultatet ska kunna upprepas oavsett om rösterna hanteras i en annan ordning och att resultatet ska tåla en granskning. På Wikipedia finns en sammanställning av olika kriterier och jämförelser mellan olika metoder.

Det blir lite mer komplicerat om man vill välja en grupp med personer, eller få fram mer kvalitet i själva röstandet. Genom att ge varje röstande person flera röster får man både in ett större underlag och man får också mer detaljer i röstningen. Det finns metoder där man kan lägga flera av sina röster på samma kandidat, eller sprida rösterna över flera alternativa kandidater. Men grundprincipen är fortfarande att varje röst ger varje kandidat samma möjlighet att vinna.

Genom att låta ordningen på den röstade personens kandidatval spela in i algoritmen får man ett resultat där röstens vikt spelar in. Vanligtvis vinner den kandidat som har hamnat högst bland de röstande, men det behöver inte alltid bli så.

I en del röstningar viktas rösten med positionen, så att den som är en viss persons förstahandsval får värdet 20 medan den som är samma persons andrahandsval får värdet 16 exempelvis.

I exempelvis Melodifestivalen är det numera en kombination av flera metoder som används, exempelvis har varje telefonröstande hur många röster som helst och det enda som begränsar är hur många röster man har råd med. De olika grupperna har dock använt sig av viktad röstning när det sammanställs.

Schulze-metoden som Piratpartiet har valt som metod är just en sådan jämförande röstningsmetod. Utöver den metoden kommer vi också att använda oss av en kvoteringsnormalisering som ser till att könsfördelningen på den slutgiltiga listan kommer att vara 30/70.

Den resulterande listan kommer sedan att ge i upphov till alla valdistrikts listor. De kandidater som kommer på topp-10 finns med på alla listor och därefter fylls listorna på med valdistriktets egna kandidater som har fått högst placering.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, likabehandling, val

Relaterade inlägg:

1. Ledarskap – någon annan och kritik ...
2. Styrelsens propositioner till höstmötet Jag sitter med i styrelsen och det innebär att jag...
3. The International Day of Awesomeness ...

Jag kandiderar just nu i Piratpartiets provval till riksdagslistorna.

Med min bakgrund, erfarenhet och åsikter anser jag att jag kommer göra ett bra jobb som riksdagsledamot, men oavsett kommer jag fortsätta att kämpa för att alla ska ha rätt till kultur samt kulturutbyte, övervakningsamhället tillintetgörs, att det ska bli lättare att uppfinna samt naturligtvis att den enskildes integritet stärks.

Mina 300 ord:
Ideologisk ledarpersonlighet som engagerar och påverkar. Åsiktsdrivare med intresse av lagar, regler och formalia. Trivs i debatter och utfrågningar utan att bli uppstressad. Vill bli riksdagskandidat för att driva piratfrågor fram till och inne i riksdagen.

Jag har innehaft de flesta roller inom föreningslivet och även fått tillfälle att testa några olika roller inom arbetslivet också.
Har sedan jag var liten varit en idealist som gärna hjälper till där det behövs och anser att varje problem är ett tillfälle att lära sig något nytt. Har varit med och ombildat en datorförening till en ideellt driven Internetleverantör.

Har från början varit rätt skeptisk till politik även om jag samtidigt har haft mycket åsikter. Det orsakade en i efterhand rätt kul händelse när jag på en fest blev tillfrågad, av en person som jag senare fick reda på var just yrkespolitiker i Västerås, om jag inte kunde tänka mig politisk karriär då jag hade rätt genomtänkta och vettiga åsikter. Efter en monolog på ungefär tjugo minuter som gick ut på att politik inte är något som en smart person befattar sig med var personen som jag därmed dumförklarat tystlåten. Jag ångrar inte innehållet i det jag sa, för det var just så jag kände det för dryga decenniet sedan, men jag kunde absolut ha varit mer politiskt korrekt.

Jag är fortfarande ingen vän av politikens baksida med underförhandlingar och överenskommelser, men jag ser inte längre politik som ett hinder för utveckling.

Ärlighet är något som jag värdesätter och lever efter. Jag försöker att så långt det är möjligt, utan att någon utomstående bli sårad, vara öppen med allt jag gör och har gjort. Det innebär att jag så vitt jag själv vet inte har några skelett i garderoben.

I Västmanland har vi otroligt bra inspirerande piratpartister och främst vill jag nämna Johanna Julén, Jonas Nordgren och Hanna Dönsberg som inspirerat mig till att kandidera.

Johanna Nylander är en feminist och ledarskribent som skriver mycket intressanta artiklar om bland annat fildelning och integritet. Nyss gjorde hon mig alldeles varm inombords då jag läste att hon vill pusha lite för bland annat mig då jag är trevlig afk.

Bloggar etiketter: Emil Isberg, politik, val

Relaterade inlägg:

1. Emil är arbetssökande ...
2. Bert Karlsson kan juridiken – förlorade 250 miljoner på politiken ...
3. Ledarskap – någon annan och kritik ...