”Ändå finns ett hörn i själen där barndomens ursprungliga fascination ohjälpligt lever vidare. Och jag är uppenbarligen inte ensam. Häromåret skrev journalisten Fredrik Strage att Tengil var hans favorit i Astrids sagouniversum, och hävdade att den coola diktatorn över Törnrosdalen numera gått en smärre renässans till mötes i 70-talistgenerationen.” skriver BT:s Christian Dahlgren 2007 och styret skriver något liknande

Idag presenterar Professor Jan Rosén sin Upphovsrättsutredning Ju 2008:07. Som särskild utredare har Professir Jan Rosén haft i uppgift att se över bestämmelserna om upphovsrättens övergång i 3 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen), vissa frågor om avtalslicenser m.m. och upphovsrättslagen i redaktionellt och språkligt hänseende.

Man kan hävda att Professor Jan Rosén, som också är ordförande för Svenska föreningen för upphovsrätt (SFU) där bland andra skivbolagsföreträdaren Peter Danowsky sitter med, är opartisk. Joakim Jardenberg frågar: vad säger egentligen professor Jan Rosén?

”Upphovsrättsutredningen förslår därför att de organisationer som är mest representativa och som bäst företräder upphovsmännen bör få lagstiftarens mandat att utveckla den kollektiva licensieringen både när det gäller den svenska och den internationella repertoar som används i Sverige.” – Professor Jan Rosén i DN Debatt

Professor Jan Rosén vill alltså ge utvecklingsansvar av upphovsrätten till de organisationer som verkligen har tjänat på att upphovsrätten inte utvecklas i takt med samhället. Professor Jan Rosén vill att upphovsrättsorganisationerna som en maktens elit ska styra utvecklingen åt samhället. Trots att det inte finns något som helst underlag på att upphovsrättsorganisationerna ser till alla skapares möjliga rättigheter.

Professor Jan Rosén anser att i undersökning efter undersökning där allmänheten tillfrågas om de är villiga att betala för information som finns tillgänglig på internet säger en förkrossande majoritet ja. Dock missas att allmänheten vill betala artisten och inte ge pengarna till de upphovsrättsorganisationer som Professor Jan Rosén vill ge i uppgift att utveckla lagstiftningen.

Det här är ett led i ett Tengil-samhälle, ett samhälle där några få organisationer beslutar vem som ska få skapa och vem som blir slukad i eld. Upphovsrättsorganisationerna har hittills agerat Katla genom exempelvis Antipiratbyrån som jagar de enskilda individer, exempelvis den ensamstående kriminalvårdsinspektören som en gång i veckan laddar ner en barnfilm till sin son. Kriminalvårdsinspektören, som jag pratade med under en mässa för ett tag sedan, vill naturligtvis att skaparen ska få betalt men skulle inte vilja att de som kräver in pengarna också är den som bestämmer vad det är för pengar som kräver in den.

Diskutera, kommentera, sprid informationen till dina vänner och kompisar. Ställ politikerna mot väggen. Gör någonting.

Intressant?

Jag röstar Pirat! Vad gör du?