Emil Isberg

Ansvarskedjan används inte och ska heller aldrig finnas inom #piratpartiet

Ansvarskedjan är ett intressant begrepp som innebär att makt utgår från en punkt och leder över ett antal ansvarspunkter så att varje person har någon som har övergripande ansvar.

Det är en lögn från början till slut. Ansvarskedjan är ett påhitt, ett snyggt ord, som baserar sig på uttryck som ”Kedjan är aldrig starkare än dess svagaste länk.”. Det är en direktöversättning från engelskans ”Chain of Command”, men inom Piratpartiet används den inte med samma militäriska disciplin.

Ansvarskedjan innebär rent konkret att varje enskild ansvarspost har självbestämmande och ansvar för de poster som är närmast under den. Medlemmarna väljer styrelsen (genom årsmötet) och styrelsen är därför ansvarig inför medlemmarna (på årsmötet), styrelsen tillsätter partiledaren och partiledaren blir alltså ansvarig inför styrelsen, partiledaren tillsätter nästa nivå som tillsätter nästa nivå på liknande sätt. Men partiledaren får inte på något sätt medverka vid någon tillsättning som inte är direkt under partiledare.

Så trots att ansvarskedjan faktiskt är ett begrepp som finns, används det inte så inom Piratpartiet. Här används det snarare som ett hot om kaos om man inte följer partiledarens förslag. Det har använts som motargument för att hindra skapanadet av lokala organisationer. Det har används som motargument för att undvika tillsättande av poster direkt från årsmötet. Det har används som motargument i princip överallt där partiledarens tyckande ifrågasätts.

Inom Piratpartiet har vi en lite annorlunda situation som det inte finns beskrivet i någon av de vanliga organisationsformerna, nämligen att den operativa ledaren också leder styrelsen. Så fort den situationen uppkommer så kan man inte längre hävda någon form av ansvarskedja, eftersom det i så fall blir en svag länk i och med att den personen sitter på två poster som rent formellt lyder under varandra.

Naturligtvis skulle man kunna införa ansvarskedjan, men det innebär en komplett separering av ledarrollerna, en förändring av felrapporteringshanteringen (släng bort all tickethantering), ändring av ansvarsrollerna så att den som beslutar om något också är den som är ansvarig, och så vidare. Jag tror inte att jag behöver gå in på hur tre-piraters-regeln fungerar på olika nivåer, men det är värt att notera att regeln bryter mot ansvarskedjan på alla sätt och vis samt dessutom fungerar.

Fast spelar det egentligen någon roll om man har ansvarskedja eller ej? Är inte organisationen och rörelsen viktigare än vem som har vilket ansvar? Är det inte viktigare att se till att man har ansvarstagande personer på rätt poster än att de följer någon enskild persons tyckande? Om vi har mest kompetens i nomineringsrutinerna kring årsmötet kanske det också borde vara årsmötet som tillsätter vissa poster? Om det finns lokala initiativ som kan orsaka ett mervärde för organisationen i stort, borde man då inte försöka stödja de initiativ?

Maktstrukturen står inte och faller med någon form av ansvarskedja. Jag anser visserligen att maktstrukturen blir direkt sårbar av att man försöker hävda ansvarskedja där det passar, så att man helt saknar förutsägbarhet i ens ansvarsroll men man kanske inte behöver förutsägbarhet i en aktivismroll? Att hävda ansvarskedjan blir också ett hinder för användandet av moderna organisationsmetodiker, som medbestämmande och klusteraktivism.

Edit: Det har i kommentarerna framkommit en del intressanta synpunkter gällande ekonomiskt ansvar relaterat till just ansvarskedjan, och jag vill bara förtydliga att det är två helt separata områden även om de naturligtvis ofta överlappar.

Intressant?

emil

, , , ,

29 svar till “Ansvarskedjan används inte och ska heller aldrig finnas inom #piratpartiet”

  1. Det finns så många konstiga uppfattningar om ansvarskedjan…

    Grunden är att två personer inte kan ha beslutsrätt över samma sak och att med beslutanderätt följer ansvar, och den principen är sund.

    Däremot måste man ha klart för sig vad den täcker – nämligen de resurser som årsmötet kan förfoga över (som ekonomi, varumärke, organisation). Trepiratsregeln faller utanför, helt enkelt eftersom den beskriver icke-begränsade resurser som aktivism, och inte begränsade resurser som pengar.

    Och nej, man kan inte ha en rörig kedja när det gäller budgetbeslut, till exempel. Givetvis måste det vara väldigt väldefinierat vem som har vilka pengar att röra sig med, det säger sig självt. Och den delegeringen måste gå att spåra så att årsmötet kan utkräva ansvar.

    Vad gäller tex lokala organisationsformer så är det enkelt: man kan inte flytta beslutsrätten över något till en lokal organisation eller en lokal ledare utan att samtidigt flytta ansvaret. De flesta förslag kring detta har helt missat ansvarsbiten, och pratar bara om beslutsbiten.

    Så kan tex styrelsen inte ha ansvaret för hela partiets ekonomi, medan pengar hanteras lokalt helt autonomt utan säkerhetsventiler. Vem vill ta det ansvaret in blanco?

    Så, visst går det att bygga autonoma funktioner, men inte utan att samtidigt lyfta bort ansvaret från styrelsen.

    Sen håller jag med om att man ska vara försiktig med att använda ansvarskedjan till fel saker.

    • Du har principmässigt rätt, men du applicerar det inte på hur implementationen är inom Piratpartiet. Inom någon annan organisation hade det årsmötet godkännt en ospecifierad budget. Det är en osäkerhet att lämna över hela det ansvaret till styrelsen, men det är klart att styrelsen har det totala ansvaret just på grund att budgeten inte är fastställd.

      Förövrigt är det knappast rocket-science att lösa det ekonomiska ansvaret med lokala organisationer. Det har gjorts tidigare och kommer att göras igen.

  3. Det ställe där jag ser ansvarskedjan, eller kanske framförallt mekanismen att ansvar delegeras i en obruten följd vara viktigast är hanteringen av pengar. Vi får ansvaret varje månad att hantera pengar på bästa sätt, det är hundratals vanliga människor som donerar en slant för att vi ska förvalta dem. För att kunna leva upp till det måste vi ha spårbarhet, koppling mellan beslut och ansvar och möjligheten att ställa någon till svars för vad denne har gjort med pengarna. Sedan kan jag hålla med flera av dina punkter i sak, men för mig är det inte så mycket principen som är fel som implementationen av den. Det är en snarlik diskussion som värderingsdokumentet, med kanske samma grundorsaker. De dubbla stolar du talar om är en viktig del där – jag tror personligen mycket på att makt måste delas, och då att den delas upp i sina olika beståndsdelar, inte bara smetas ut på fler personer.

  4. Jag skrev förresten lite om det där ifjol; http://wiki.piratpartiet.se/Richies%20orgvision – mycket av det stämmer kanske inte längre, men den beskriver ändå rätt väl vad jag menar med att vi måste försöka hitta sätt att kombinera ett sätt att kontrollera var pengarna tar vägen med fri aktivism.

    Jag tjatar om pengar nu, men varje krona vi får in är skänkt av någon som vill att just den kronan ska göra skillnad. Varje gång vi diskuterar budgetar i styrelsen så tänker jag på utgifterna i form av ”hur många Guldpirater kostar det här?” för att sätta det i perspektiv. Därför vill jag också att det ska finnas en mekanism för att slå vakt om de pengarna och ansvarskedjan är ett hyfsat beprövat sätt. Det finns säkert andra sätt, och framförallt kan den säkert implementeras bättre.

    • Pengar är absolut viktigast, så jag håller med om att det behövs ta ställning till ansvarsmässigt. Med en ansvarskedja innebär det ekonomiska ansvaret att det alltid är nivån över som godkänner kostnader på nivån under. Piratpartiet har en bättre modell för det som används redan idag (eller hittills åtminstone).

      • Nja, det är budgetägaren som attesterar kostnader och normalt följer budgetägarnas hierarki ansvarskedjan.

        Ansvaret för ekonomin hamnar till slut hos styrelsen som står till svars inför medlemmarna på årsmötet. Visst vore det möjligt att ha en person på ett kansli som sitter och granskar och attesterar utgifter, men jag tror det blir bättre om de som har bättre koll på vad det gäller gör det jobbet, t.ex. att en DL attesterar ersättning för inköp av prylar till en valkrets. Delegera och decentralisera där det är lämpligt och möjligt.

        • I en normal organisation så har man en budget som stämman får kommentera och till viss del ändra (åtminstone på detaljnivå). Det saknas i Piratpartiet utan istället får styrelsen det övergripande ansvaret. Oavsett vem det är som godkänner en kostnad så har styrelsen det ansvaret på grund av att stämman inte har fått möjlighet att påverka och godkänna den övergripande nivån.

          Sedan måste naturligtvis betalningsutförare vara i relativ närhet till den som tar beslutet (oavsett om man kallar det för ekonomiansvar eller ej) precis som revisorer fortfarande behöver granska alla sådana transaktioner (samt attester).

          Styrelsen blir inte av med ansvaret även om den operativa ledningen har spritt ut ansvaret.

          Det pratas mycket om budgetägare, men jag anser att man ska ha en budget för att kunna vara ägare för det.
          Vi har kostnader och betalningar, men det saknas budget på de nivåer som du refererar till.

          • Att det saknas budgetar på vissa nivåer beror mer på att det saknas pengar att ha i de budgetarna än något slags fel i systemet.

            Styrelsens ansvar är inför medlemmarna på årsmötet. Man brukar normalt inte prata om att årsmötet är ekonomiskt ansvarig för en förening, utan ansvaret stannar på styrelsen, oavsett om årsmötet ändrar i budgeten eller inte. Nu har ett par årsmöten valt att inte göra det, men de närmaste åren ser jag betydligt mindre anledning till det, utan vi kommer att ha mer förutsägbara intäkter och utgifter än vi någonsin har haft. Det är alltså årsmötet som valt att göra så pga orsaker, inte heller det ett fel i systemet imho.

          • Årsmötet är högsta beslutande organ för föreningen, och har därmed även ekonomiskt ansvar. Dock håller jag med om att med ansvarsbefrielse flyttar man över ansvaret från tidigare styrelse till tillträdande styrelse. Jag antar att du inte menar att det är styrelsen själv som bestämmer ansvarsbefrielsen för sitt ekonomiska ansvar?

          • Vad menar du med budget här? Det låter som du vill att alla funktionärer fastställer sin egen budget, stämmer det? Vem säkerställer alla budgetars riktighet och kanske viktigare att de inte överskrider föreningens totala ekonomiska kapacitet?

          • (jag såg ingen ”Svara-länk på dina svar, så jag kör de här istället)

            > Årsmötet är högsta beslutande organ för föreningen, och har därmed även ekonomiskt ansvar.

            Ponera att åstmötet fattar ett skogstokigt beslut om budgeten, menar du att det går att ställa ”årsmötet” till svars för det senare? Att nästa årsmöte inte skulle bevilja förra årsmötet ansvarsfrihet på bågot sätt? För mig betyder ansvar att man kan ställas till svars för något man gjort fel, och därför stannar ansvaret hos styrelsen, även om den yttersta beslutanderätten finns hos årsmötet.

            > Jag antar att du inte menar att det är styrelsen själv som bestämmer ansvarsbefrielsen för sitt ekonomiska ansvar?

            Självklart inte.

            > Det låter som du vill att alla funktionärer fastställer sin egen budget, stämmer det?

            Nej, var fick du det ifrån? De kan givetvis äska pengar, men deras budget fastställs av närmast högre budgetägare. För mig är budgetpost den minsta icke delbara delen i en budget, men eftersom t.ex. ”min” IT-budget består av flera sådana budgetposter så kallar jag den för en budget, inte ännu en budgetpost. Organisationens totala budget består av alla dess ingående budgetar, ända ner till de enskilda budgetposterna. Det kan tänkas att jag minns min FEK fel, det är trots allt snart tio år sedan jag pluggade ekonomi, men det är iaf så jag använder begreppen.

            > Vem säkerställer alla budgetars riktighet och kanske viktigare att de inte överskrider föreningens totala ekonomiska kapacitet?

            Det är styrelsens ansvar (enligt ovan resonemang) som i praktiken delegerats till ledningen, och specifikt partiledaren. Denne har givna mandat att fatta beslkut inom givna ramar och ansvar för att följa upp det ekonomiska läget och självständigt hålla styrelsen löpande informerad om det kan behövas några justeringar av budgeten.

            Med all delegation följer, per automatik, mandat att ta beslut och ansvar för att sköta det korrekt.

          • Styrelse har vad jag brukar kalla tolkningsansvar som innebär att om de inser att årsmötesbeslutet är skogstokigt har de skyldighet att göra något åt det. De måste naturligtvis förklara varför de inte valt att följa ett visst beslut, men om styrelsen har rätt i sin tolkning brukar det inte heller vara ett problem. 🙂 Men jag menar snarare att det är medlemmarna som genom årsmötet ger ansvarsfrihet för styrelsens arbete där bland annat ekonomi ingår. Men jovisst kan en förening som helhet dömas för att vara kriminell exempelvis, så ansvaret finns där oavsett.

            Jag brukar försöka separera organisationens budget från ingående budgetdelar eftersom det blir förvirrande för vanliga medlemmar, men jag tror nog att du kommer ihåg din ekonomikurs.

            Så, om jag tolkar dig rätt, om man har en dålig DL som vi hade i Öst för något år sedan så blockeras budgeten för hela distriktet eftersom kommunikationen inte fungerar?

    • Det jag föreslår är att istället för att låtsas att det är ansvarskedjan som orsakar kontrollmöjlighet för ekonomin så tillsätter man ett sekretariat som bland annat har budgetansvar.
      Nu har Piratpartiet inte särskilt stor omsättning så rent principmässigt borde det räcka med att ha en person som ekonomiskt ansvarig.

      • Hmm, hur menar du? Vem ska avgöra vad pengarna ska användas till i din modell?

        Någon måste fatta beslutet, Ska vi ha en ekonomiansvarig som fattar *alla* beslut om betalningar (tex avgör vilket kampanjmaterial som ska köpas och vad det ska kosta)? Det låter helt barockt, så jag antar att du menar något annat.

        ”budget” som Richie använder ordet är alltså en allokerad summa pengar som en person har beslutsrätt över inom sitt uppdrag (tex en DL). Så har vi det idag, men det verkar du säga emot. Hur menar du att det i praktiken fungerar?

        Jag kan inte undgå känlsan av att vi talar förbi varandra rätt grovt.

        • Jag var nog otydlig. Budget är för mig just vilka allokerade summor med pengar som man har planerat för under året. Normalt är det inga konstigheter att även efter fastställd budget ändra på allokerade summor med pengar, men budgetansvaret ändras inte även om någon annan är ansvarig för användningen av en enskild summa med pengar.

          • Det känns onekligen som att vi inte är överens om hur termerna ska användas.
            När jag pratar om budgetansvar så syftar jag oftast på ansvar för hur en viss budgetpost ska användas, vilket såklart vilar på den person som beslutar för pengar i den budgetposten.

            Att ha centralt ansvarig som har en övergreppsbild av ekonomin är vi nog båda överens om att det behövs, men jag vill inte blanda ihop det med ansvaret för vad en budgetpost används till…

          • Jag skulle nog snarare använda budgetpostansvarig när jag menar den som är ansvarig över en enskild budgetpost, budgetansvarig använder jag när jag menar den som är ansvarig för hela budgeten. Så om termerna används annorlunda så förstår jag också problematiken.

        • Det jag skulle vilja se är en budget som speciferar olika områden där pengar läggs, med beräknade kostnader baserat på verksamhetsplan.
          Budgetens konton kan till och med vara på KL-nivå så att man alltså redan på stämman löst bestämma vilka pengar som KL har att röra sig med (och ungefär vad man ska använda pengarna till).

          Såklart något alltid fattar beslut, det vore visserligen intressant att spekulera i ur ett filosofiskt perspektiv att beslut tas utan ansvarig.

          • Jag tror att du har missförstått mig åtminstone delvis, jag pratar inte tekniska lösningar eller rambudget. Jag pratar faktisk budget som specifierar planerade kostnader och inkomster (debit och kredit).

            Det är naturligtvis bra att man alltid har tillgång till en uppdaterad bild på hur statusen ser ut på samtliga budgetposter, men man ska inte fokusera på den tekniska lösningen utan främst tänka på nyttan utifrån tre olika begrepp som jag skulle vilja kalla för uppdatering, problemlösning och granskning. Uppdatering är att de ekonomiska förutsättningarna har ändrats, hur når man ut med den informationen och ser till att de som påverkas känner till detta? Problemlösning är att planen behöver ändras (och är i princip som uppdatering men åt andra hållet), hur påverkar det övriga budgetposter? Granskning är helt enkelt hur revisorerna mot budget och verksamhetsplan(er) säkerställer hur ekonomin har hanterats.

            Jag kanske missar något, men jag har svårt att se att den tekniska budgetpresentationen löser något av ovanstående frågor. 🙁

            Men jag vill absolut säga att det är en jättesnygg och fin presentation.

          • Jag förstår fortfarande inte, för jag tycker att vi har alla de komponenterna. Vad menar du med en ”faktisk” budget utöver en lista med planerade inkomster och utgifter, fördelat på olika specificerade budgetposter? Det är vad vi har idag.

            Vad gäller uppdatering så är det PLs ansvar att uppdatera budgetpostägarna när styrelsen gör ändringar i budgeten, och på samma sätt rapporterar budgetpostägare uppåt när problem uppstår, och i slutändan landar det på styrelsens bord genom att PL kommer in med en begäran om ändring i budget.

            Allt detta är på plats, inklusive granskningen. Vad är det du saknar?

          • Dokumentation är det jag saknar. Information om hur man rapporterar förändringar och problem. Information om vilka förändringar son gjorts på olika sätt i anslutning till budget. Men jag tycker också att vi pratar förbi varandra. Kanske vi har allt det jag vill, men jag har bara missat den informationen?