Jag har tidigare skrivit om Piratpartiets val av valalgoritm. För mig som både har mycket erfarenhet av föreningstraditioner och gillar nytänkande tycker jag att det har varit massor spännande att uppleva Condorcet/Schultze.
Efter valet har styrelsen önskat synpunker gällande hur valet genomfördes.

• Hur tekniken har fungerat
  Jag har hört många som inte har lyckats genomföra röstningen, eller att systemet har slutfört röstningen i förtid.
  För mig var det också problem särskilt med drag-and-drop-funktionen, men det lyckades efter ett par försök.
  Det var hela tiden problem med att bilderna inte visades för alla kandidater på åtminstone kandidat-sidan.
  Det var förvirrade att ordningen slumpades om på kandidat-listan.
  Det saknades möjlighet att söka bland kandidaterna (vid röstningen).
• Hur informationen om röstningen till medlemmarna och funktionärerna har sett ut
  Informationen har gått ut via e-post samt på annat sätt. Möjligtvis att man kunde efterfrågat en steg-för-steg-beskrivning och vad man kunde gjort i händelse av fel.
• Hur hanteringen av rösterna har skötts
  Att två huvudkandidater har fått tillgång till exklusiv information är något som bör undvikas framöver.
  Borde varit ett system helt separerat från PW.
• Hur den fria kandideringen har fungerat
  Det var bara ett fåtal kandidater man kunde ställa frågor till och som faktiskt besvarade frågorna.
  Det var bara ett fåtal kandidater som har tillgång till uppdaterad blogg.
  Enligt min mening fungerade den fria kandideringen hjälpligt, men det kunde varit bättre.
• Hur utfrågningen i forumet har fungerat
  Trådarna spammades och det var svårt för en enskild röstande att överblocka alla kandidaters trådar.
  Det var också svårt för en frågeställare att kontrollera om frågan besvarats.
• Hur informationen om primärvalet till medlemmarna och funktionärerna har sett ut
  Hyffsat. Man kunde fokuserat på de som inte hade besvarade frågor och ge dem den hjälp som de kanske behövt.
• Hur distriktsindelningen av valsedlarna har blivit
  Man kan argumentera i en evighet om olika indelningar. Jag tänker undvika det.
• Hur metoden med tio varvade riksnamn har fungerat
  Hyffsat. Dock borde det ha varvats lite mer ojämnt så att det inte alltid är samma position på en riks-kandidat.
• Hur kvoteringen av listorna har fungerat
  Det är omöjligt att det är en man på andra plats om det är en man på första plats.
  Ju länge ner i listan desto jämnare blir kvoteringen, och ju mindre behövs kvoteringen.
  Kvoteringen borde inte behövas och den borde verkligen inte påverka andra-namnet (som är främsta lokala person).
• Hur primärval upplevs som metod

  Jag hade önskat två separata val med en global kandidatlista (för att främja samarbete på riksnivå).
  Vallistområde-röstning som första fas där områdets medlemmar kan rösta på alla globala kandidater. Målet är att få fram en lista med tolv personer som fungerar just i det vallistområdet. De på listan plus eventuella jokrar från styrelsen går vidare till nästa fas.
  Riksområde-röstning är andra fasen där man tar de kandidater som framkommit i första valet. Målet är att få fram en lista med tio personer som fungerar som riks-kandidater.

  Eventuellt kan man även se till att man inte får rösta på sitt egna valdistriks kandidater i riksvalet för att ytterligare trycka på rikskännedom.

  Därefter sprids rikskandidaterna ut på respektive lokal lista. om de redan finns på listan kanske riks-nomineringen kan förbättra positioneringen något, men målet är att få listor med 22 personer som har riksfokusering med lokal förankring.

  Det kommer att innebära att exempelvis Rick kommer att toppa alla listor och kandidater som är aktiva inom flera områden också kommer att finnas med på flera listor redan i första fasen. Som bieffekt blir det svårare att rösta taktiskt eftersom målet blir tydligare.

  I en framtida röstning vill jag dock ha en valberedning på riks-nivå som hanterar frågehanteringen och sammanställningen, inte i syfte att ta fram en lista utan för att se till att alla kandidater får samma synlighet oavsett bakgrund och intresse.

• Hur Condorcet-omröstning (att lista 22 namn) upplevs som metod
  Det är en mycket komplicerad algoritm där implementationen inte har prövats mot några test-data.
  Det är mycket svårt att kontrollera en Condorcet-omröstning med 230 kandidater för hand.
  Det är troligt att implementationen har missat något som förhoppningsvis bara påverkar marginellt.
  Condorcet är också en single-winner-system och det innebär att man också behöver arbeta runt den begränsningen för att få fram en lista av kandidater.
  Det bör också understrykas att trots att vi är ett generellt sett ett parti med många tekniskt insatta så var det många som inte förstod styrelsens beskrivning om vad Condorcet-metoden går ut på.
• Hur processen har förankras i partiet
  När till och med enskilda styrelsemedlemmar inte förstår vad det är för process som ska användas, då kanske man har varit lite för otydlig.
• Hur styrelsens och partiledningens uppgifter har skötts
  Styrelsen har tagit en hel del snabba kontroversiella beslut som kanske borde ha lyfts tidigare för debatt med medlemmarna. Dock anser jag att styrelsen och partiledningen har gjort fullt tillräckligt utifrån givna förutsättningar.