Greenpeace och Neste Oil är oense om miljödiselns miljöpåverkan, så Neste stämmer webbhotellet Loopia för medhjälp till upphovsrättsintrång.

Ett av de roligaste aspekterna av Nestes stämning av Loopia är att de ger sig in på kulturkritikerns humorlösa område genom att hävda att politiska åsikter, mer specifikt Greenpeace opinionsbildande sida nestespoil.com, ”åstadkommer emellertid inte någon komisk eller förlöjligande effekt av det slag traverstier och parodier eftersträvar”.

En av grundtankarna i URL är att det är orginaliteten och inte kvaliteten som ska avgöra om alstret har verkshöjd och alltså skydd enligt URL. Det innebär att tanken bakom och utformningen av sidan har större betydelse än det faktiska resultatet, särskilt när det gäller bedömningen vid betraktelsen av alstret. Vad som alstret åstadkommer subjektivt eller objektivt har inget med vad som faktiskt har eftersträvats med alstret.

För att uppfatta det roliga i en situation krävs ett ”sinne för humor”, något som alla människor har, men det finns många olika individuellt styrda faktorer som avgör om en enskild person finner en specifik händelse rolig. Bland de mest avgörande variablerna finns geografisk plats, kultur, mognadsnivå, utbildningsnivå, och kontext. Barn föredrar generellt sett fysisk humor, såsom slapstick (en stundom våldsam typ av humor), medan satir kräver en djupare förståelse för det som humorn riktar sig mot, ofta samhällskritik, och därför ofta kräver en mer vuxen publik. ur Wikipedia-artikeln för humor.

Det är inte alla som tycker att skämt är roliga, trots att skämten är avsedda att ha en komisk effekt. Jag tycker exempelvis om Göteborgshumor trots att jag knappt har varit i trakten, men det är absolut inte alla som är överens med mig om att det är humor.

När vi kommer till politisk humor och parodi är det ytterligare svårare att säkert säga vad som är roligt för alla. Det är lättare att avgöra vad man själv tycker är roligt, fast även där beror det på tillfälle och kanske också på hur trött man är. Är exempelvis landstingsstyrelsens dagliga arbete en politisk parodi, även om tidningen Barometern tycker det? Hur är det med politiker som gör parodi på deras egna politik, enligt Annarkia? Hur är det med en aktuell kampanj från samma parti, parodi eller bara knasigt tänkt? Hur är det med Sverigedemokraterna i Vingåker, som kkuriren tyckt till om? Jag tror vi alla kan vara överens om att det som den ena anser är politisk parodi tycker en annan inte ens är roligt. Så frågan är om domstolen har några bättre bedömningsgrunder än vad allmänheten och media har?

Hur är det med traversi? Enligt Wikipedia är travestin “i regel utformad på ett skämtsamt eller tankeväckande sätt, vanligtvis utan syfte att förlöjliga.” Högsta Domstolen anger i NJA 2005:905, som Neste refererar till, att ”vid upphovsrättslagens tillkomst var avsikten att bearbetningar av verk som utgör parodier och travestier skulle vara att betrakta som självständiga verk och falla utanför upphovsrättsskyddet för originalverket. Detta har avsetts gälla även när travestin är mycket närgången och i långa stycken följer förebilden ord för ord. Avgörande för denna ståndpunkt har varit att parodin och travestin fullföljer ett för förebilden helt främmande syfte. (NJA II 1961 s. 81.)”. Neste väljer att återigen fokusera på avsaknaden av en komisk effekt, trots att Högsta domstolen inte har nämnt något om humor i det som Neste hänvisar till. Humorlöst kallar jag det.

Gällande hurivida politisk kritik kan värderas som humor hänvisar jag till historiens hovnarrar som ofta kunde framföra kritik mot överheten som andra skulle blivit halshuggna för. Jag tycker nog avslutningsvis att Greenpeace gör narr av Neste och det är ju faktiskt komiskt, eller hur?
 

Related articles

• Neste Spoil Case A Taste Of Unreviewed Trademark Takedowns (arcticstartup.com)
• How do you use humor in your house? (timesunion.com)