Det har varit lite prylfokusering hos media den senaste tiden och både Mona Sahlins väska och Fredrik Reinfeldts klocka har stuckit lite speciellt i medias ögon. Jag tycker dock att det är intressant när de tar upp Wanja Lundby-Wedins egen Louis Vuittonväska.
Expressen har inte kunnat nå Wanja Lundby-Wedin, men LO:s pressavdelning sa i går kväll:
– Det är inte en riktig väska. Det är en kopia, säger press-sekreteraren Joakim Jakobsson.
Så istället för att vara förmer än andra och tillhöra en högre ekonomisk klass än medlemmarna i LO är det bättre att stödja piratkopierade märkesvaror? Och Socialdemokraterna och Moderaterna ger sig på ungdomarna (och de som har det sämre ekonomiskt ställt) i stället för sina egna höginkomstagande medlemmar.
Fredrik Reinfeldt kommenterar dessutom att det rör sig om hans privata sfär. Var finns vanliga medborgares privata sfär? Är det bara höginkomsttagare som har rätt till en privat sfär?
8 svar till “LO stödjer kommersiell piratkopiering”
”Piratkopierade” är ett dåligt ord i sammanhanget. ”Förfalskade” är bättre.
@Sten: Piratkopiering handlar även om kläder.
OMG! Är det sant? Har hennes egen pressekreterare sagt att det är en piratkopia? Då måste väl faktiskt polisens smugglingsrotel kalla in henne till förhör nu – såvida hon inte själv inställer sig frivilligt först…
@OMG!: Enligt expressen var det hennes pressekreterare som sa så ja.
Vad har hon för internetleverantör? Black ISP? Eller ska vi hota någon annan denna gången?
Brukar olovlig kopiering av kläder hanteras som upphovsrättsintrång? Det förutsätter att kläderna uppnår verkshöjd, och det tvivlar jag på att flertalet plagg gör. Det är nog vanligare att man hänvisar till mönsterskydd och varumärkesskydd, som bygger på registrering eller inarbetning men saknar verkshöjdskrav (det räcker om ett varumärke går att skilja från andra varumärken; det behöver inte vara särskilt finurligt konstruerat för att ges ett självständigt skydd).
Rättsligt sett är det precis lika mycket varumärkesintrång att sälja läsk i Coca-colas särpräglade flaskor som att sälja den i vanliga flaskor med Coca-colas logotyp på; i båda fallen försöker man utnyttja kundernas mottaglighet för ett känt märke. Det är samma sak med kopior av Louis Vuittons statusprylar; man tillverkar dem inte för att de har en efterfrågad, praktisk funktion, utan för att själva märket är efterfrågat (vilket jag själv tycker är fånigt, men vi har alla våra udda preferenser).
Om man tar bort texten ”LOUIS VUITTON” från väskan på bilden ovan, så skulle jag tycka att den ser ut som vilken axelväska som helst, och därmed är det inte heller varumärkesintrång att sälja den till mig. Skulle det i stället vara upphovsrättsintrång? Jag tvivlar.
Om man vill revidera upphovsrätten men inte varumärkesrätten, då är det nog olämpligt att benämna intrång i endera ensamrätten som ”piratkopiering”, vare sig man får negativa eller positiva vibbar av begreppet.
@Anders: Piratkopiering är inte automatiskt fildelning även om jag gör en sådan jämförelse här.
Du har helt rätt i att kopior av märkeskläder faller under varumärkesskydd (som förövrigt täcker även ljud ibland).
Båda piratkopieringar är dock intrång på någon annans rättighet (Immateriella rättigheter) och det är därför som jag gör jämförelsen.
[…] visa på utebliven försäljning när motparten inte gör någon vinst. Finns det vinst (som vid piratkopiering av kläder eller väskor) är det en sak, men när man delar med sig av den kultur man uppskattar […]