Att vara lekman är en frihet


Jag skrev tidigare en bloggpost om att man kan gilla Piratpartiet som var reaktion på en väns egna postning. Vad som inte framgick är att jag bloggar som privatperson även om jag kanske inte är så privat. Jag representerar inte Piratpartiet och kan inte uttala mig för Piratpartiets räkning. Jag representerar alltid mig själv, och allt jag skriver är baserat på min (o)kunskap och erfarenhet om ämnet.

Sophia Blomqvist kritiserar hur jag beskriver olaga tvång och föreslår att jag därmed ska ta en kurs i juridik. Det är korrekt, jag blandar i bloggposten samman olika begrepp samt allmän uppfattning om hot/tvång med den juridiska benämningen. Den juridiska benämningen kräver att det är just hot om våld, antingen uttalat eller åtminstone uppfattat, för att det ska vara brottsmål.

Dock tycker jag att hänvisningen till en kurs i juridik är en överdrift och faktiskt omotiverat. Jag har inget emot att erkänna att jag har fel, när någon påpekar det. Jag har heller inte svårt att erkänna att jag har fel när jag själv upptäcker att jag har fel. Att ta en kurs, eller en hel utbildning, är heller ingen garanti för att alltid ha rätt. Jag håller med om att det kan ge en bättre insikt i just den juridiska bedömningen, men det innebär också ett större ansvar över tolkningen som görs. Som lekman har jag större frihet i att ha fel. Behöver jag experthjälp kan jag anlita någon, precis som jag anlitar en verkstad om bilen behöver åtgärdas.

Naturligtvis är det media som, om de eller deras läsare vill, ska beskriva ärenden objektivt. Ett part i målet kan naturligtvis försöka vara objektiva, men det uppfattas oftast som en överdrift eller något falskt. Så att hävda att Piratpartiet ska vara objektiva i sin kommunikation är varken retoriskt eller möjligt. Precis lika lite som man kan berätta sina planer om hur man kommer att agera i en krigsliknande situation där motparten kommer använda sådan information mot en. En part i ett mål är alltid en part i målet.

Dessutom har jag väntat på att Sophia skulle kommentera övriga delar i min bloggpost, men det verkar ha varit viktigare att kritisera mig än att bedöma det jag skrev. Rent objektivt alltså.


2 svar till “Att vara lekman är en frihet”

  1. En jurist borde, till skillnad från lekmän som du och jag, kunna avgöra vad som är juridiskt korrekt. Men det har aldrig hindrat jurister att driva uppenbart orimliga och felaktiga ståndpunkter så länge deras uppdragsgivare betalar för det.

    • Nja, en jurist kan visserligen precis som en lekman göra en tolkning, men det är enbart en domstol som kan avgöra vad som är juridiskt korrekt.