MPEG-LA äger licenserna till bland annat h.264 som används i väldigt många videokameror, exempelvis Canon 7D dSLR (ingångskamera) , Canon 5D Mark II (semi-professional), Canon 1D Mark IV (professional), Canon XL-H1A (toppnivån videokamera) plus allehanda kameror från Sony, Panasonic och Flip HD.
När man köper en kamera som använder sig av exempelvis MPEG2 eller h.264 kommer det vanligtvis en licenstext som anger att man inte får använda det inspelade materialet för något som helst kommersiellt syfte. Exempelvis Canon 1D Mark IV, som Canon själva säger är för professionella fotografer har följande formulering i sin instruktionsmanual (pdf): ”ANY USE OF THIS PRODUCT OTHER THAN CONSUMER PERSONAL USE IN ANY MANNER THAT COMPLIES WITH THE MPEG-2 STANDARD FOR ENCODING VIDEO INFORMATION FOR PACKAGED MEDIA IS EXPRESSLY PROHIBITED WITHOUT A LICENSE UNDER APPLICABLE PATENTS IN THE MPEG-2 PATENT PORTFOLIO, WHICH LICENSE IS AVAILABLE FROM MPEG LA, L.L.C., 250 STEELE STREET, SUITE 300, DENVER, COLORADO 80206.” Det finns även formuleringar i instruktionsmanualen som begränsar rättigheterna till icke-kommersiellt bruk: ”The Equipment is warranted under normal, non-commercial, personal use”…
Det finns naturligtvis kameror, exempelvis RED One, som inte använder sig av de properitära format som MPEG LA har licensierat men problemet gäller också liknande codecs. Open Source codecen x264, som i någon variant används av youtube och vimeo, går att spela upp i h264-licensierade spelare/codecs och bryter därför mot klasulen att man inte får spela upp material som inte är licensierat med MPEG LA med dessa mediaspelare.
Eugenia Loli-Queru skriver på OSNews.com om Why Our Civilization’s Video Art and Culture is Threatened by the MPEG-LA:
”Apparently, MPEG-LA makes it difficult for camera manufacturers, or video editor software houses, to obtain a cheap-enough license that allows their users to use their codec any way they want! This way, MPEG-LA caches in not only from the manufacturers and software providers, but also artists, and even viewers (more on that later). Maximizing their profit, they are!
…
They have created such broad license agreements, with such a stronghold around the whole chain of production (from shooting to delivering), that they could make liable the whole EU/US population, and beyond. This is major. This is one of these things where the DoJ should get involved. This is one of the situations that can destroy art. I’m a video producer myself (I direct rock music videos for local bands without compensation, and I also shoot Creative Commons nature videos), and I much prefer to never hold a camera in my hands ever again than to pay these leeches a dime. If MPEG-LA enforces all that they CAN enforce via their various EULAs, then fewer and fewer people will want to record anything of note to share with others.
…
FREE OUR CULTURE. We already have Creative Commons, and a Free codec in our disposal. But without FREE CAMERA CODECS, we’re going nowhere fast. Because it all starts with the camera. Not how you export at the very end.”
Att storföretag kan påverka möjlighet att tjäna pengar för den enskilda företagaren är knappast utvecklande för samhället och marknaden.
Vi i Piratpartiet anser att patent inte behövs.
Patent framställs ofta som ett skydd för enskilda uppfinnare mot storföretagen, en bild som inte stämmer överens med verkligheten, då det i snitt kostar en halv miljon att ansöka om (ett) patent, med många ytterligare miljoner i de patenträttsliga processer som följer.
De stora företagen använder sig dessutom inte av patenten som en form av skydd, utan snarare som en guldko att mjölka;
Eftersom de flesta delar i en produkt idag är patenterade, och det inte är produktens skapare som har rätten till alla de patenten, leder det till patenttvister och licenskostnader. Företagen patenterar allt de kan, och tar sedan ut en licensavgift från de företag som vill använda deras patent, ett måste för att kunna skapa en ny produkt i dagens samhälle. I och med att man korslicensierar på detta sätt slår man dessutom både ut små aktörer och ogiltiggör patenten som skyddsform.
Således är de enda som verkligen har glädje av patent är de som jobbar som patentombud eller patentjurister; Utan patenten skulle de sakna anställning. Dessvärre så är det på dessa människors åsikter man grundar praxis och politik, trots att det är en tydlig jävsituation.
Uppdaterat: Licensens rimlighet borde vara något som granskas av media vid tester, exempelvis Aftonbladets test av 12 videokameror med minneskort.
Det kan också vara värt att läsa Microsoft förklaring till att Microsoft väljer att enbart stödja h264 i IE9.
27 svar till “Betala till MPEG-LA för att spela in film med Canon-kamera och använda youtube”
Mjukvarulicenser är inte bra.
I detta fall har inte MPEG standardiseringsorganet gjort ett helgjutet jobb. Man skulle inte ha tillåtit patenterat material att ingå i standarden, med mindre än att licensen är fri.
I detta fallet tycks det det dock vara en (medveten) missuppfattning.
On February 2, 2010 MPEG LA announced that H.264-encoded Internet Video that is free to end users would continue to be exempt from royalty fees until at least December 31, 2015.
Det finns alltså inte någon möjlighet att stämma användare
Eftersom kameraanvändaren är end user så förefaller det kristallklart.
Kameratexten avser en varning att bruka t.ex mjukvaran i kommersiella sammanhang och är rätt standard.
Den licenskostnad som apparattillverkaren får betala är 2$ per apparat.
Kan inte hitta något belägg för att det existerar någon licens på den film som framställs via standarden.
Jag tycker nog att detta tyvärr liknar en skröna, där man avsiktligt missuppfattar texten.
Observera att detta är en följd av att vissa nationer tillåter mjukvarapatent och patent på algorimer.
Detta har alltså ingen som helst bäring på övriga patent som Piratpartiet i Sverige vill förbjuda
Du har nästan rätt. Jo naturligtvis har MPEG LA gått ut med att det som är fritt tillgängligt för slutanvändare ska undantas från licenskrav, men det finns också domfall i USA som anger att reklamfinansierad hemsida innebär att material på samma hemsida inte anses vara gratis. Och det stämmer att de flesta än så länge undviker mjukvarupatent, men USA har visat sig kunna påverka exempelvis Sveriges lagstiftning tidigare så varför skulle de inte kunna göra det framöver också?
Kollade patenten som ligger bakom licensen och kan endast finna USA och Japan. Detta innebär att möjligheten att få patent i resten av världen är kört eftersom internationella patent måste sökas inom 18 månader.
Tekniskt sätt är det alltså kört för resten av världen vad beträffar MPEG.
Produkter som tillverkas utanför dessa länder är inte skyldiga att betala licenser. Nu är det så att man istället varumärkes skyddar namnet och man kan därmed förhindra att man skrivet att produkten kan hantera MPEG (Vet inte om detta används just för MPEG-2)
Jag ser också att MPEG organisationen tar fram licensfri standard och det är den enda rimliga vägen när det gäller världsstandard.
Det där med hemsidan vill jag ha referens till. Ser konstigt ut om det har med MPEG att göra.
Du anser tydligen att Svenska Piratpartiet skall ägna sig åt USAs problem för att dessa skulle kunna sprida sig till EU.
När det gäller upphovsrätt är det befogat, men när det gäller patent är det inte så att USA driver frågan lika hårt.
Det är helt logiskt eftersom USA kommer att betala mer för patent licenser än vad vad man får in. När kineser, Indier,EU utvecklar för fullt har inte USA en chans att hänga med.
Låt USA lösa sina problem utan hjälp av Svenska Piratpartiet
Ett tips, om du verkligen vill kunna skriva faktabaserade kommentarer framöver, är att skriva med referenser. Vilka patent refererar du till som du endast kan hitta i Japan och i USA?
Som jag skrivit tidigare till dig så är jag alltid intresserad att lära mig mer och jag diskuterar gärna med dig så länge som du inte försöker mästra. Men om du fortsätter att påstå saker utan underlag kommer jag att ignorera dig då det knappast är särskilt konstruktivt.
Jag anser inte på något sätt att Piratpartiet kan lösa USAs problem, och inte har jag hävdat det heller. Jag anser däremot att en avveckling av patentindustrin skulle skapa flera möjligheter till utveckling än vad som är möjligt idag. Om du följer min blogg kommer du att få se fler exempel på det framöver.
Nu tycker jag faktiskt att det är du som mästrar mig. Du tar upp en referens i din artikel MPEG-LA. Jag går in på deras hemsida och klickar mig fram till informationen om licensen MPEG-2. Där finns alla patent listade. Samt information om att MPEG-4 inte täcks.Och så vidare. NU kräver du att jag på nytt refererar till din egen referens för att godta mina argument!
Detta gäller mjukvarupatent som endast accepteras i USA,Japan och Korea?. Övriga länder har inga problem i juridisk mening. Sedan får vi se vad högsta domstolen bestämmer i USA.
I princip är jag totalt ointresserad av att diskutera detaljer rörande mjukvarupatent och patent på algoritmer. De hör överhuvudtaget inte hemma i patentvärlden.
Det som du nu angriper är ett system som gör det möjligt att driva standard utvecklingen framåt. Det finns fler exempel på dessa patentkluster. De har som främsta funktion att fördela FoU kostnaderna mellan bidragande företag. Alla blir därigenom betalande och ingen ny aktör ställs utanför, vilket främjar konkurrensen.
Jag tycker också att avarterna i USAs legala struktur inte kan tas som intäkt för vad som händer i resten av världen
Jag ser fram mot dina exempel på förbättringar i teknikutvecklingen i en värld utan patent, som uppstår i Europa och resten av Världen utanför USA.
Ahh, jag hade hoppats att du hade extern information utöver den som MPEG-LA själva tillhandahåller. Jag litar sällan på information som inte har extern verifierbar källa och det var därför jag inte själv har listad sådan information. Jag förstår att du har lättare att ta till dig referensmaterial än mig på det området.
Nu förstår jag inte dig. Den enda som har information om vilka patent som de har som uppgift att bevaka är givetvis företaget själv. De nummer som de anger kan jag slå in och kolla innehållet i. Du kan väl inte mena att jag skall gå in och kolla i vilken grad de olika patent ingår i standarden.
Jag upptäckte dock att jag läste föe slarvigt beträffande MPEG-4. Det fanns 2 st en som hette MPEG system som inte täcktes och en som heter MPEG-4 visual, som täcks. Man har för övrigt också firevire och jobbar med LTE också.
Beträffande referenser så finns det oftast en ursprungskälla .Internet har en förmåga att låta sekundär källor ta överhand och genom att citera varandra blir dessvärre informationen ofta förvanskad. Jag är naturvetenskapligt skolad och i min värld är sanningen inte en följd av vad majorsten tycker.
I denna i mitt tycke förvirrade diskussion är det tämligen enkelt att läsa källan nämligen Berne traktatet. Där framgår tydligt att patent gäller ett kommersiellt skydd mot illojal konkurrens. Detta innebär i klartext att all privat och icke kommersiell användning är tillåten!! Det tycks inte internet svärmen vara medveten om. En privatperson kan aldrig stämmas för att för eget bruk utnyttja ett patent.
Ja det är sant att piratpartiet i Sverige är nästan ensam bland värdens piratpartier att driva den frågan.
Kanske är proportionerna desamma bland piratpartier som bland PP sympatisörer, nämligen att 95% ÄR EMOT AVSKAFFANDE AV PATENT.
Sedan är det väl så att det som artikeln handlar om – mjukvarupatent är något som alla kan enas om att det är av ondo.
Det är de små utmanande företagen som tjänar på patenten.
100 tals svenska utvecklingsföretag med 40 000 anställda är beroende av patent för sin finansiering.
I sammanhanget är det orelaterat vem eller vilka som driver frågan.
Upptäckte just att Mpeg.La inte äger några patent alls. Det handlar om en standardisering , där patentinnehavarna låter MPEG-LA se till att endast en licens behövs för att utnyttja tekniken (standarden). Intäkterna fördelas mellan bolagen som bidragit till standarden.
Man släpper rätten fri för användarna men tar in pengar från kommersiella aktörer.
Mjukvarupatent är inte nödvändiga för att allokera riskkapital till mjukvarusektorn.
Hela konstruktionen blir nödvändig i en värld med mjukvarupatent som annars skulle blockerar varandra i en standard.
Man kan säga att utan detta system skulle ett totalt kaos uppstå och teknikutvecklingen bromsas.
Tanken är att företagen får betalt för sina nedlagda utvecklingskostnader, samtidigt som licenskostnaden hålls så pass låg att den kommersiella utvecklingen ej bromsas.
Vem som innehar patentet är i sammanhanget orelaterat så länge som licenstexten begränsar den enskildes möjligheter att tjäna pengar med en kamera på grund av patentet.
En sådan tur att jag fick veta det här innan jag hann köpa en Canon EOS 500D. Det får bli en Nikon i stället.
Även om licenstexten är tydlig i sin begränsning till konsumentbruk tycker jag att mpeg la skulle ha svårt att kräva ersättning för vad som kan anses vara praxis. Men risken finns där likväl.
Jag löper knappast någon nämnvärd risk personligen, men jag försöker se till att så litet som möjligt av mina pengar går till att göda parasiter. Det är samma princip som med miljömärkta och rättvisemärkta varor. Rösta med plånboken.
Jag håller med dig om att det är en bra princip, men eftersom en så liten bråkdel av alla konsumenter bryr sig om att titta på licensen innan man köper (och de flesta tittar inte ens efteråt) så är det i vissa fall enbart en mindre påverkan som sådant kan göra. Det jag skulle önska är att någon professionell fotograf prövar licenstexten i svensk domstol. Det är det enda som jag tror kan ge faktiskt inverkan på hur Canon och andra kameratillverkare gör framöver.
Man kanske ska notera att det vore självmord utav MPEG-LA att försöka få in pengar utav enskilda användare. Trots detta är det naturligtvis ett problem och Piratpartiets lösning är nog den sundaste. Att utveckla en codec kräver faktiskt en hel del arbete och är därmed något som inte vem som helst företar sig. Att då anta att detta kan replikeras enkelt så att den som skapar en codec blir helt utan ersättning är ganska tramsigt.
Jag håller med om att det borde vara självmord, men risken finns där. Troligtvis kommer licensformuleringen enbart användas mot större aktörer som publicerar och tjänar pengar på enskildas inspelade verk, men det kan man inte vara absolut säker på.
Ynkligt att inte tillåta fakta kommetarer
Jag har inte sett till några faktabaserade kommentarer, men jag modererar samtliga kommentarer i syfte att kunna ta ansvar för vad som skrivs även om jag inte håller med om innehållet.
Det här är kanske en parallell till den situation som tidigare rådde för program som hanterade gif- och tiff-bilder.
Det finns en hel del liknande situationer, men ja de som använde sig av GIF krävdes på rätt mycket pengar under de sista åren trots att det i princip varit fritt att använda fram till dess.
Är inte 100% insatt i historien, men MPEG standarden utvecklas i en kommitté med ca 350 medlemmar.
Jag tror att de andra bildformaten hade ett ursprung i enskilda företag.
Det stämmer att MPEG-standarden utvecklades av en sammanslutning av olika företag, samtliga inblandade företag har dock överfört alla rättigheter att driva ärenden om MPEG på just MPEG-LA. Så oavsett medlemsföretag och hur standarden togs fram kan MPEG-LA agera precis som ett enskilt företag utan att rådfråga någon annan. Det är alltså orelaterat hur standarden uppkom.
Emil
I detta har du definitivt fel.
Vi har under senaste åren smärtfyllt (för Håkan Lans) fått lära oss att den enda som kan stämma någon för patentintrång är den som äger patentet.
MPEG-LA äger inte patenten och kan inte stämma någon.
Vad har du för referens på att MPEG- LA har stått som part i ett intrångsmål ?
För att göra en sådan förhatlig ändamålsglidning till upphovsrättsindustrin eller snarare dess lagstiftning som också har sitt ursprung i det stora landet i väster såg vi i TPB-fallet att flera artister representerades utan att artisterna hade blivit tillfrågade. MPEG-LAs avtal med medlemsföretagen ger dem fullständiga rättigheter att ”representera” medlemsföretagen i liknande fall. Det säger åtminstone Microsoft som till stor del bidrar till MPEG-LA finansiellt.
Du måste hålla isär Upphovsrätt och Patent. Det är helt olika lagstiftning. Jag vet att många aktivister har en tendens att likställa dom, men så är det faktiskt inte.
PB gällde upphovsrätt och det är där de stora pengarna finns.
Den här USA lagstiftningen som gäller patent har som uppgift att förhindra folk att göra okynnesstämningar.
Du läser Microsoft fel. Dom bidrar inta alls finansiellt tii MPEG-LA, de får pengar från MPEG-LA i proportion av värdet av Microsoft patentbidrag till standarden. MPEG-LAs roll är att sälja licenser och rekommendera strategier till patenägarna om man får tro vad de själva skriver på sin hemsida.
Det är patentägarna som gemensamt bestämmer licenskostnaden. Den är för övrigt rätt märklig med både max royalty och royalty befrielse.
För att göra det enkelt kopierar jag in avtalet
”Decoders sold to end users and/or as Fully Functioning for PCs
0 – 50,000 decoders/year = no royalty (available to one legal entity in an affiliated group)
US $0.25* per decoder after first 50,000 decoders/year
Annual cap per Legal Entity: $1M per year prior to 2009; $1.1M in 2009; $1.2M in 2010; $1.25M after 2010
Encoders sold to end users and/or as Fully Functioning for PCs
0 – 50,000 encoders/year = no royalty (available to one legal entity in an affiliated group)
US $0.25* per encoder after first 50,000 encoders/year
Annual cap per Legal Entity: $1M per year prior to 2009; $1.1M in 2009; $1.2M in 2010; $1.25M after 2010
Enterprise cap – $3M per year prior to 2009; $3.3M in 2009; $3.6M in 2010; $3.75M after 2010
Nu finns det också ett dotterbolag till MPEG-LA som däremot äger andra patent, men det har inget med standarden att göra.
Med detta nerslag i mjukvarupatentens förlovade värld lägger jag ner min källanalys. Som jag sagt Mjukvarupatent är en bastard som bör avvecklas.
[…] på det, men de ska inte få exklusivitet för idén. Samhället måste få komma först. Att storföretag kan påverka möjlighet att tjäna pengar för den enskilda företagaren är knappast utvecklande för samhället och […]