Jag lyssnade på Göran Hägglunds tal i Almedalen under Politikerveckan i Visby. Göran Hägglund började med att berömma att det kändes nästan lika i Almedalen som hemma i Degerfors samt påtalade enkelt att han var återställd efter vattenincidenten. Göran gick in på förra årets annonsering av ”Verklighetens folk” och den efterföljande debatten kring detta. Göran Hägglund tyckte att ”Overklighetens folk” är exempelvis att Miljöpartiet föreslår en statlig myndig för att upplösa normer i samhället, att Gudrun Schyman (performance politiker) bränna hundra tusen kronor för att stoppa löneskillnaderna samt att vänsterpartierna anser sig veta bättre än föräldrarna hur barnomsorgen ska gå till. Göran Hägglund anser att ”Overklighetens folk” är den allt annat än jordnära elit som strävar efter en ökad politisk styrning. Kristdemokraterna vill vara en politisk gränsparti mot det civila samhället och slår vakt om privatlivets helg. Göran Hägglund anser att Kristdemokraterna är det värdeorienterade partiet i svensk politik. Göran Hägglund gör ett antal kraftiga angrepp mot de rödgrönas politik och jag anser nog att det var mycket bättre formulerat än Moderaternas självklara skatteretorik. Med enkla medler förklarar Göran vad välfärdssamhället innebär och varför de rödgrönas argument inte håller. Jag hade gärna sett motsvarande retoriska halvnelson mot det blåa blocket, men på grund av att blockpolitikens överenskommelser är viktigare än partiets egna ideologi får vi inte något sådant. Dock dribblade Göran bort sig en del när han kommer in på fotboll-retoriken.
Kristdemokraterna har problem med att de uppfattas som ett religiöst och framförallt traditionsbundet kyrkligt parti. De vill hellre hävda att det är gränsöverskridande värderingarna som Kristdemokraterna står för, även om de ofta formulerar det som att Kristdemokraterna står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Kristdemokraterna har dock en argumentation som baserar sig i det traditionella kyrkliga, exempelvis genom att när de tar upp familjepolitik blir det naturligtvis en familj med en pappa, en mamma och två genusospecifierade barn. Det talas inte om att verklighetens familjer inte längre har enbart den lösningen. Inte heller att familjer historiskt sett aldrig har haft den lösningen. Och ”verklighetens folk” är både publiksvärmeri och generaliserande. Jag skulle även kalla det för att vara diskriminerande eftersom det är exkluderande för de som inte känner igen sig i beskrivningen. Kanske något för partiet att göra om? Kristdemokraterna hävdar ofta att de är ensamma om att ha värderingar, men jag anser att samtliga partier även Piratpartiet har värderingar som genomsyrar politiken.
Piratpartiet kommer att gå in i riksdagen med vår vågmästarstrategi som innebär att vi eventuellt kommer att samarbeta med Kristdemokraterna om de stödjer oss i våra fokusfrågor. Det innebär att en kristdemokrat mycket väl kan rösta på Piratpartiet och fortfarande stödja en i övrigt kristdemokratisk politik.
Är du kristdemokrat och anser att
- familjens utveckling baseras på ungdomars möjligheter bör du rösta Pirat i valet 2010
- alla tillsammans har ansvar för framtiden bör du rösta Pirat i valet 2010
- integritet innebär fler poliser och mindre automatiserade kameror bör du rösta Pirat i valet 2010
- få bort gräddfilen bland kulturarbetare bör du rösta Pirat i valet 2010
- ungdomars framtida jobb är inom IT- och tjänstesektionr bör du rösta Pirat i valet 2010
- sökmotorernas sökhistorik inte får lagras bör du rösta Pirat i valet 2010
- elbilar skulle lösa landsbygdens transportproblematik bör du rösta Pirat i valet 2010
Uppdatering: Retorikbloggens analys