Om 4 dagar är det medlemsmöte i Piratpartiet. Inför detta medlemsmöte tänkte jag följa Richies förslag att förklara vad jag anser är så bra med föreningstrukturen eller mer specifikt vad lokalföreningar löser för problem. Dock är det inte så lätt att lägga upp problem och skriva en lösning, för då hade man redan gjort det naturligtvis. Finns det problem finns det vanligvis flera lösningar, varav kanske inte alla är lika bra men alla löser problemet. Jag kommer i åtta specifika delar filosofera mig fram till varför lokalföreningar kan vara den bästa lösningen i vissa kommuner, och också förklara varför det inte är en lösning i alla kommuner.

Följande är de specifika delarna jag skriver om:

1. Att ropa varg
2. Att fördela ansvar
3. Att samarbeta
4. Att uppfinna hjulet
5. Att stapla arbetsuppgifter
6. Att ta hand om kompetens
7. Att organisera sig
8. Sammanfattning

Vi har 290 kommuner i Sverige. Varje kommun ska ha en kommunledare som sköter kommunens medlemmar och samordnar valkampanjer. I bästa fall finns det även en eller ett par vice kommunledare som kan avlasta och hjälpa till med arbetsuppgifterna, men i många fall är kommunledare ett ensamt ansvar. Kommunledare är också första nivån på mandatfördelningen och ingångsnivån som funktionär. Förstanivån som i att den är mest krävande och minst uppskattade rent funktionsmässigt.

För partiet är kommunledaren den absolut viktigaste kanalen för att få ut vår politik i varje enskild kommun, men till och med enskilda bloggare (som mig själv) får mer uppmärksamhet och beröm bara för att vi syns på nätet i tid och otid. Nu behövs naturligtvis både textskrivare, reaktiva bloggare och aktiva funktionärer för att nå ut med vår politik till allmänheten, men jag hävdar att kommunledarens roll hittintills varit underskattad till det arbete som faktiskt görs av många av våra funktionärer. Den dolda aktivism som faktiskt sker utan att någon ser.

Vår mandatfördelning är baserat på behovet att få ut valsedlar till väljare och det kanske inte är den bästa fördelningen om man undersöker andra faktorer som exempelvis demografisk likformighet men oavsett är det en fungerande och tydlig fördelning. Kommunledaren är ofta tillsatt efter behov snarare än intresse, på grund av att partiet behöver kommunledare. Det gör att i många kommuner och även på valkretsnivå är det svårt att få kandidater till funktionärsval eftersom man heller stödjer en specifik kommunledare än konkurrerar med den som vågat ställa upp. Jag anser inte att det är ett argument mot lokala val att det bara är en kandidat som ställer upp, men däremot kanske man ska lägga lite resurser på att öka intresset kring funktionärsposten för att på sikt få flera lämpliga kandidater.

Istället ökar vi arbetsbördan på posten och ger belöningar till aktivister utan funktionärspost. Vi har tappat massor med kompetens bland funktionärer och jag hävdar att en orsak är just arbetsbördan. Kommunledaren ska främst organisera valsedelsdistributionen lokalt i kommunen, men de ska också vara kontaktperson, ta hand om nytillkomna medlemmar, föra ut vår politik i brevlådekampanjer och i flygbladsutdelningar samt organisera allt annat som bör ske i politikens frontlinje. Ju fler idéer olika svärmgrupper har brukar det alltid skapa merarbete för just kommunledaren i den enskilda kommunen. Det gäller naturligtvis order från vår operativa ledning också.

Vi måste börja spara på kompetensen som våra funktionärer har och det innebär att vi behöver bli mer förstående kring vilket arbete som faktiskt läggs ner i de olika kommunerna. Vi måste skapa rutiner för att ta hand om den erfarenhet och kompetens som tidigare kommunledare kan bidra med istället för att bara ersätta dem. Vi måste skapa rutiner för att lyfta fram möjliga funktionärer, medlemmar som visar förmågor som partiet har nytta av.

Sådana rutiner kan lokala organisationer hantera på ett bättre sätt än organisationen i stort. Med lokala organisationer kan man ta hänsyn till andra faktorer än just nödvändighet och behov. Man kan dela upp arbetet så att ingen blir utarbetad. Man kan låta tidigare ledare varit värdefulla rådgivare och få den uppmärksamhet som de förtjänar.

Lokala val har flera syften, varav det ena är att visa lokalt stöd där antalet kandidater rent principiellt inte spelar någon roll. Att tillhandahålla lokala val visar också på att medlemmarna har inflytande i vilka ledare som ska styra dem. Nu har vi tyvärr bara rådgivande val, men det är trots allt ett steg i rätt riktning. Medlemmarna behöver få stöd och uppskattning för att vilja visa intresse. Kandidater får man därefter fram genom lokalt samarbete och engagemang.

Arbetsuppgifterna för lokala funktionärer har förändrats genom Piratpartiets utveckling och vi behöver fördela arbetsbördan på ett bättre sätt för att inte slita ut den kompetens vi har. Vi behöver även bygga en rekryteringsbas för att ta fram framtida funktionärer. Jag anser att lokala föreningar kan ge oss detta och mer därtill.

Intressant?