En del av er känner säkert till att jag varit med och grundat en Internetleverantör som fortfarande är verksam. ISPn drivs som en ideell förening och alla inkomster utöver kostnaderna samt statens avgift återinvesteras i verksamheten. 2009 skrev jag en sammanfattning om vad IPRED skulle innebära för en organisation som vår lilla Internetleverantör. Nu är det dags för en uppföljande sammanfattning om IPRED i relation till datalagringsdirektivet.
Kort sammanfattning av IPRED är att ISPn fortfarande kan hänvisa till LEK om det saknas domstolsbeslut på utlämnandet. Till domstolen skall det visas sannolika skäl för att ett upphovsrättsintrång. Finns dom måste ISPn lämna ut de uppgifter som de har tillgängligt.
Jag avslutade sammanfattningen av IPRED med att det inte ”borde vara alltför omfattande uppgifter som får lagras och alltså kan lämnas ut från en ISP, men vi får se hur implementationen av datalagringsdirektivet (2006/24/EG) blir”. Nu om bara någon dag är datalagringsdirektivet implementerad i lag så hur påverkas IPRED av DLD egentligen?
Faktiskt inte så mycket. Åtminstone inte direkt eftersom DLD förbjuder att uppgifter som lagras med krav från DLD lämnas ut av andra anledningar än för att uppfylla DLD. IPRED anger dock att det som ska lämnas ut är uppgifter som blir en följd av att samla in uppgifter enligt DLD, så indirekt anser jag att DLD innebär att en uthämtning enligt IPRED blir mer omfattande än utan DLD.
DLD kan heller inte skydda mot en utlämningsbegäran enligt IPRED, det har EU-domstolen fastställt. Dock noterar även EU-domstolen att det ska finnas sannolika skäl för en utlämning enligt IPRED och nyttan att genomföra ett sådant intrång i den enskildes integritet måste noggrant övervägas vid varje fall.
2 svar till “En uppföljande sammanfattning av IPRED”
[…] allmänt använd, informell benämning på vissa förändringar i gällande lagar till skydd för immateriella rättigheter, som Sveriges riksdag röstade igenom den 25 februari 2009 och trädde i kraft 1 april samma […]
[…] allmänt använd, informell benämning på vissa förändringar i gällande lagar till skydd för immateriella rättigheter, som Sveriges riksdag röstade igenom den 25 februari 2009 och trädde i kraft 1 april samma […]