Politikerveckan i Visby var en fantastisk upplevelse för mig och förhoppningsvis många andra. Jag skrev under Almedalsveckan vissa bloggposter som jag vill påminna om så här de sista dagarna inför valet.

Varje kväll under Almedalsveckan försökte jag lyssna på de olika partiledarnas tal samt skriva något om varje parti.

Söndag: Moderaternas dag Jag tyckte inte att talet sa så mycket om vad Moderaterna vill göra, men jag hoppas ändå på att talskrivaren blir ordentligt belönad för själva talet. Jag tyckte dock att det var mycket anmärkningsvärt att Moderaterna kommer att fokusera på att skapa specialiserade utbildningar främst för unga pojkar. Hur långt har Moderaterna egentligen kommit med jämställdhetsdebatten?

Fredrik Reinfeldt lovade att man inte skulle jaga ungdomsgenerationen och därefter har vi sett flertal lagändringar som har begränsat friheten för just ungdomar exempelvis tittlag, kisslag, ökad övervakning samt kriminaliserande av andra verksamheter som ungdomar ser som helt naturligt. Frågan är om Fredrik Reinfeldt helt enkelt inte förstår ungdomars verksamhet eller om han medvetet förde väljarna bakom ljuset.

Måndag: Vänsterpartiets dag Jag var lite förvånad att Lars Ohly lyfte upp det röd-gröna samarbetet hela tiden och för mig kändes det väldigt mycket som om Vänsterpartiets ideal offrats för att se till att Socialdemokraterna kommer till makten.

Vänsterpartiet som bildades som en utbrytargrupp ur socialdemokraterna såg sig tidigare som lite rättvisare, lite mer jämställda, lite mer offentligsatsande och lite mer solidariska. Stora skillnader en gång i tiden, men numera inte så mycket. Frågan är idag var Vänsterpartiet har tagit vägen och vad som skiljer dem mot de rödgröna. När inte ens partiledaren lyfter fram partiets egna politik längre borde man kanske lägga ner partiet?
…
Idag är det svårt att se var vänsterpartiets politik slutar och blockets överenskommelser tar vid. Vänsterideologin har man sedan länge lagt på hyllan. Det har gått så långt så att Moderaterna hävdar sig vara det enda arbetarpartiet. Om man, som vänsterpartist, fortfarande tror på demokrati och integritet borde man alltså rösta på Piratpartiet som driver just dessa frågor som icke förhandlingsbara fokusfrågor inför riksdagsvalet 2010.

Tisdag: Folkpartiets dag Ett idéparti som inte längre kan räknas vara liberala, även om det finns flera liberala röster på valsedeln. Talet angrepp Socialdemokraternas valstrategi men lyfte också upp vilka förändringar Folkpartiet ville införa, exempelvis ordningsbetyg och högre disciplinkrav i skolan.

Så Folkpartiet har gått från en liberal politik över en kort vänster-period till en idag högerideologisk politik. Det är intressant att de fortfarande kallar sig för liberala trots att partiet i stort gått ifrån de liberala idéerna.

Personligen tycker jag att Folkpartiets ungdomsförbund Liberala Ungdomsförbundet (LUF), som under dagen gick runt med t-shirts med texten Unga Folkpartister, fortfarande är mycket liberala, så frågan är hur och varför Folkpartiet har valt en annan politisk linje. Kanske är det att Folkpartiet inte lyckas locka ungdomar utan mer tilltalar de äldre i sin kommunikation.

Onsdag: Centerpartiets dag Centerpartiet vill skapa nya jobb genom att ta bort anställningstryggheten för de som jobbat länge i samma företag, samt att subventionera företag inom frisör- och restaurangbranschen.

Med ett historiskt mycket starkt stöd på landsbygden kan det verka som om Centerpartiet har svikit sina väljare genom att flytta fokus till städerna men det håller jag inte helt och hållet med om. Rent samhällsmässigt har vi haft en stor modernisering och effektivisering av landsbygden som orsakat en naturlig befolkningscentralisering till städerna. Man kan visserligen argumentera om varför inte Centerpartiet moderniserat sig själv i samma takt som landsbygden, men i övrigt kan man inte säga att det är fel av Centerpartiet att ha följt med sina väljare till städerna.

Torsdag: Socialdemokraternas dag Mest löften på kortast tid med bland annat 30 timmars förskola, max-avgift till akassa, högre skatt för arbetstagare, och så vidare.

Det som är intressant är att Mona Sahlin nämnde två saker som möjligtvis kan ha kopierats från Piratpartiets frågor: ”Vi behöver starta ett nytt gemensamt samhällsprojekt i Sverige. Något vi tillsammans kan bygga inför framtiden.” och ”Vi bryr oss om varandra!” Mona nämnde också om vården att hon ville ha bort ”VIP-rum och gräddfil i vården” och det är vad vi kräver när det gäller kulturarbetare. Vi säger dock ”Piratpartiet vill ha bort VIP-rum och gräddfil för professionella kulturutövare. Alla ska ha rätt att tjäna pengar på sina verk, och alla ska ha rätt att oavsett inkomstnivå få tillgång till kultur.”

Fredag: Kristdemokraternas dag Göran Hägglund vill att KD ska stå för en värdebaserad politik och ska stå som ett politiskt gränsparti mot det civila samhället. Talet förde också fram att KD hävdar att overklighetens folk är den röd-gröna politiken, med många självklara poänger. Det var riktigt synd att block-politiken är viktigare än att ta fram motsvarande poänger mot Moderaterna, för de var mycket snygga angrepp som Göran gjorde.

Kristdemokraterna har problem med att de uppfattas som ett religiöst och framförallt traditionsbundet kyrkligt parti. De vill hellre hävda att det är gränsöverskridande värderingarna som Kristdemokraterna står för, även om de ofta formulerar det som att Kristdemokraterna står för demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Kristdemokraterna har dock en argumentation som baserar sig i det traditionella kyrkliga, exempelvis genom att när de tar upp familjepolitik blir det naturligtvis en familj med en pappa, en mamma och två genusospecifierade barn. Det talas inte om att verklighetens familjer inte längre har enbart den lösningen. Inte heller att familjer historiskt sett aldrig har haft den lösningen. Och ”verklighetens folk” är både publiksvärmeri och generaliserande. Jag skulle även kalla det för att vara diskriminerande eftersom det är exkluderande för de som inte känner igen sig i beskrivningen. Kanske något för partiet att göra om? Kristdemokraterna hävdar ofta att de är ensamma om att ha värderingar, men jag anser att samtliga partier även Piratpartiet har värderingar som genomsyrar politiken.

Lördag: Miljöpartiets dag Maria Wetterstrand inledde med att prata miljö- och bränslepolitik samt en bra jämförelse med FRA-lagen. Peter Eriksson framförde att MP vill ha skriftliga omdömen från första klass, samt ställde en del retoriska frågor gällande alliansens sumpade chanser.

Miljöpartiet är det yngsta riksdagspartiet och det märks att trots att deras fokusfråga är miljö har de en anpassningsförmåga som övriga riksdagspartier saknar. Miljöpartiet vill bygga för framtiden och det innebär att lyssna på det som sker nu men samtidigt ta hänsyn till det som har hänt tidigare. På många sätt så liknar åsikterna som Miljöpartiet lyfter fram de som hörs även hos Piratpartiet, även om vi har en grundläggande annan bakgrund till varför vi tycker som vi tycker. I den bästa av världar skulle nog Piratpartiet och Miljöpartiet ha bäst utbyte av ett samarbete. Miljöpartiet offrar dock sina visioner och fokusfrågor för begränsade ministerroller och blockpolitik.

Intressant?