Emil Isberg

IPRED sammanfattning

Det som kallats för ”IPRED-lagen” är egentligen ett beslut om ändringar i flera olika lagar på grund av ett äldre EU-direktiv (2004/48/EG):

  • Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
  • Varumärkeslag (1960:644)
  • Patentlag (1967:837)
  • Mönsterskyddslagen (1970:485)
  • Firmalagen (1974:156)
  • Lag (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter
  • Växtförädlarrättslag (1997:306)

Det är i stort sett samma ändringar som genomförs i alla dessa lagar:

  • Medhjälp är tillagt/förtydligat i lagtexten
  • Det har gjorts tydligare att lagtexten även ska gälla delar av verk (och mönster)
  • Sökanden har möjlighet att vända sig till domstol för att få fram uppgifter från tredje part (exempelvis Internetleverantör)
  • Den som lämnat uppgifter om en person får tidigast informera den personen skriftligen om utlämnandet efter en månad och senast tre månader efter utlämnandet
  • Det är rätt omfattande specifierat vad det är för uppgifter som ska lämnas ut (om det går)
  • Skälig ersättning för utlämnandet och informationen ska betalas av sökanden
  • Domstolen får möjlighet att ange att den åtalade ska informera om domen på ett visst sätt
  • Det finns en förtydling gällande vilka ytterligare skadeståndskrav som domstolen kan utdöma
  • Domstolen har också möjlighet att besluta att verktyg som har använts vid brottet ska förverkas/förstöras
  • I övrigt är det en del mindre språkliga förändringar (skall vs ska, genusneutral formulering osv) som dock inte påverkar något i stort

Att notera är att det genomgående används ett relativt nytt uttryck ”i kommersiell skala” som det egentligen inte finns någon bra beskrivning på. Det verkar vara för att man inte ska kunna hävda att verksamheten är ideell (i motsatt till kommersiell) men säger egentligen inte så mycket alls.
Notera också att det i lagtexterna står just ”visar sannolika skäl” och det innebär att det ska vara något slags bevisvärde i det som sökanden framför.

Det som är viktigt att poängtera är att upphovsrättsombudet INTE måste ta ärendet till domstol efter att de har begärt att få ut uppgifterna (och fått). De kan exempelvis bygga upp ett register över intrång för att sedan göra ett större mål av det.

Det som gäller för en Internetleverantör är sammanfattningsvis:

Ett upphovsrättsombud (eller -ägare, men troligtvis kommer det bara vara IFPI och liknande som använder sig av det) vänder sig till Internetleverantören och anger att IP-adressen 1.2.3.4 har gjort intrång på deras rättigheter (och att vi gör något åt det). Internetleverantören kan utan problem svara med att ”Vi har vidarebefodrat ditt meddelande till berörd användare och hänvisar i övrigt till tystnadsplikten angiven i Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.” och är alltså inte tvingade att lämna ut uppgifterna. Upphovsrättsombudet (eller -ägaren) kan vända sig till domstol för att få Internetleverantören att lämna ut uppgifterna om kunden men då måste det finnas sannolika skäl (den högsta misstanken) om att ett brott har begåtts. Får Internetleverantören in en sådan förfrågan (troligtvis via domstolen) måste man lämna ut de uppgifter man har om kunden direkt till sökanden.
Internetleverantören måste också vänta med att informera sin kund till efter en kalendermånad har passerat från att vi lämnat ut de efterfrågade uppgifterna. (Man måste ha informerat skriftligt innan tre månader har passerat från det datum vi lämnat ut informationen.)
Man kan faktura sökanden skäliga kostnader i samband med att man lämnar ut uppgifterna.
Om man inte lämnar ut uppgifterna kan domstolen döma Internetleverantören till böter (vitesförläggande) som om jag förstår allt rätt kan vara på rätt höga belopp.

Följande kan man av domstol bli tvingad att lämna ut om man har sådan information:

  • Ursprung och distributionsnät
  • Namn på och adress till inblandade producenter, distributörer, leverantörer och adresser som tillhandahållit tjänsterna
  • Namn på och adress till grossister och detaljister
  • Uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts

Nu borde det inte vara alltför omfattande uppgifter som får lagras och alltså kan lämnas ut från en Internetleverantör, men vi får se hur implementationen av datalagringsdirektivet (2006/24/EG) blir.

Här kommer lite matnyttiga länkar:

emil

, , ,

4 svar till “IPRED sammanfattning”

  1. […] Innan IPRED var skadan vid upphovsrättsbrott baserad på den faktiska skadan som upphovsrättsinnehavarna drabbats av, men det är svårt att visa på utebliven försäljning när motparten inte gör någon vinst. Finns det vinst (som vid piratkopiering av kläder eller väskor) är det en sak, men när man delar med sig av den kultur man uppskattar och laddar ner finns det inget direkt vinstsyfte. Efter ändringen räcker det alltså att juridiskt visa en rimlig beräkning på vilken skada som upplevts. Ja jag använder upplevd skada precis som jag använde upplevt straff för det är vad det är. Det går inte att visa någon faktiskt skada utan man tar externa organisationer till hjälp för att få fram en kostnad som kan uppfattas som rimlig. Hovrätten ansåg inte skadeståndskravet var rimligt, utan valde ett lägre belopp än vad målsägarna begärt, men det är i princip en liknande förhandlingssituation som man gör vid en löneförhandling eller när man prutar i butik. […]