Det går inte att sticka under stol med att jag är lättövertalad, särskilt inte när det gäller bilresor. Jag trivs med att köra bil, att iaktta alla galningar i trafiken och fundera över alla de olika riskerna som finns på vägarna. Helst vill jag naturligtvis köra en elbil, men nu i sommar har det mest blivit pirate-car som knappast kan kallas för att vara miljöbil.

En kompis hörde av sig på fredagskvällen och berättade att det fanns en massa grejer i Umeå som måste ut innan månadsskiftet. Då det inte fanns någon i Uppsala-trakten som kunde åka upp och hämta dem till den nuvarande bostaden och kompisen fortfarande saknar körkort letade hon efter någon som kunde ställa upp på en roadtrip samma kväll.

Sagt och gjort, efter att ha avbokat min lugna myskväll med kompis i Västerås satte jag mig i bilen och körde först till Örsundsbro för att hämta ett släp och sedan vidare till Uppsala för att plocka upp kompisen. Efter 61 mil, varav de sista i mörker, regn och på dåliga landsvägar, kom vi fram till Umeå. Några timmars sömn på soffa och sedan började vi packa bil samt släp i duggregn. Som tur var krävdes inte allt för mycket tetris-skills utan det mesta fick plats ändå.

Något sent kom vi iväg från Umeå, eftersom det krävdes mat för att min kropp skulle vilja köra i sju timmar trots att den fått massor med sömn redan. Solen tittade fram när vi började hemresan och det var underbar utsikt från Högakustbron, men när mörkret föll kom det återigen regn. Jag ogillar regn på spåriga vägar. Även om jag har mycket bra däck så komplicerar vattenplaningsrisken bilkörningen.

I Uppsala blev det snabb urlastning. En del saker var blöta på grund av regnet trots att vi skyddat med pressenning, men det är ju inte så mycket att göra åt i efterhand. Vidare till Örsundsbro och avlämning av den obromsade släpvagnen. Och till sist åkte jag hem till Västerås för Jonas episka fest, som jag var många timmar sen till när jag väl kom fram.

Det blev en roadtrip på 120 mil och 14 timmar. Även om det inte var längst varken i längd eller tidsmässigt så var det den klart mest impulsiva roadtrip som jag någonsin har gjort. Jag ser fram emot framtidens roadtrip, och hoppas att det kan bli i en Nissan LEAF.