En hel del av föreläsningarna på tjejsnack rörde genus, genusforskning och genusrelaterade ämnen, och bland annat gjordes det en hänvisning till en XKCD–strip som jag anser är ett tecken på just användandet av härskartekniker.
I november skrev Hanna Dönsberg en artikel om Positivt Ledarskap som jag varmt rekommenderar.
En av alla dessa teorier, som är väldigt konkret och därför lättförstådd, är teorin om härskar- och bekräftelseteknikerna. Det är enkla grepp som tål att tänkas på flera gånger om i alla dina möten med människor. Och även om du kanske inte är eller vill vara en ledare, kan det vara värt att känna igen teknikerna för att se dom hos andra, och därmed kunna bemöta dem på ett bättre sätt. En annan viktig sak att hålla i tankarna är att majoriteten av ledare inte använder härskartekniker med flit. De vet helt enkelt inte bättre. Dessutom kan en deltagare använda härskartekniker, även om det i många fall tas mycket hårdare om det kommer från en ledare. Detta av den enkla anledningen att själva maktkonstellationen leder till att medlemmen är i ”underläge” från start.
I mina analyser angående mitt eget ledarskap, försöker jag identifiera tillfällen då jag använder fel teknik i mitt bemötande. Reflekterar man ofta över sitt ledarskap har man en början till att jobba bort härskartendenser. Att stanna upp och reflektera och analysera är för övrigt guld värt i de flesta situationer!
Jag använder mig ibland medvetet av härskartekniker som försvar på andras användande av motsvarande argumentationstekniker. Det gör jag för att belysa användandet, samt för att utbilda om härskartekniker då sådana ofta används omedvetet särskilt bland företagsledare.
Härskartekniker handlar till stor del om att hävda sig själv, men effekten är det sker på bekostnad av omgivningen.
Nu förekommer ofta härskartekniker i samband med genusdiskussioner och det finns särskilda certifieringar och kurser att gå för att lära sig mer om hur man hanterar härskartekniker, särskilt om man är kvinna.
Jag ska samla mina erfarenheter om vad som är härskartekniker inom fem huvudgrupper som jag kallar Osynliggörande, Förlöjligande, Dubbelbestraffning, Påförande av skuld och skam och avslutningsvis Självförvållad härskarteknik.
Osynliggörande har med att undvika att se, uppfatta, ge uppmärksamhet och är en av de vanligaste sätten att omedvetet härska. Vanlig effekt är att den som utsätts känner sig begränsad, mindre värd och betydelselös.
- Att undvika att lägga märke till någon, oavsett om de ligger på gatan eller sitter bredvid en själv i en konferenslokal är att osynliggöra.
- Att i debatt undvika att lyfta en viss fråga från en viss person är att osynliggöra.
- Att inte hälsa på en person kan vara att osynliggöra.
- Att inte dela med sig för en annan person nödvändig kunskap kan vara att osynliggöra.
- Att ha informella möten där faktiska beslut tas kan vara att osynliggöra.
- Att låtsas lyssna men faktiskt undvika att ta till sig av det sagda kan vara att osynliggöra.
- Att bläddra i papper, avbryta eller föra en diskussion vid sidan om när någon pratar är att osynliggöra.
- Att inte ge creds för någons verk är att osynliggöra.
- Att kontinuerligt prata på utan att ge utrymme för andra att svara kan vara att osynliggöra.
Har du osynliggjort någon du har mött idag?
För att bemöta osynliggörande rekommenderas normalt att man ställer sig upp och tar plats men det är absolut inte lätt för de som inte kan (eller vågar) ta plats som då bara kan hoppas på att någon annan synliggör situationen.
Förlöjligande har med att attackera känslomässigt istället för sakligt och är ett mer medvetet manipulativt sätt att använda härskartekniker. Effekt är att man känner sig dum, utstött och utpekad.
- Att uttrycka att en åsikt eller någons känslouttryck är relaterat till personligheten och inte behövs ta hänsyn till är att förlöjliga.
- Att hänvisa till andras kunskap och åsikter som dumma, oinsatta eller odemokratiska är att förlöjliga.
- Att använda sig av förmynderi och att veta vad som är bäst för övriga är att förlöjliga.
- Att förstå och tolka en annan person kan vara att förlöjliga.
- Att lyfta fram någon som inte vill det kan vara att förlöjliga.
- När man håller stenhårt på byråkrati och formalia samt gruppens arbetsmetodik kan det vara att förlöjliga.
- Att hänvisa till andras kunskap och åsikter som dumma eller oinsatta är att förlöjliga.
- Att låta kritik falla tillbaka på den som kritiserar är att förlöjliga.
- Att straffa för att någon gör något utöver vad som väntas är att förlöjliga.
- Att referera till något helt orelaterat, exempelvis kön eller personens bakgrund, är att förlöjliga.
- Att orelaterat referera till personens kropp eller uttal är att förlöjliga.
- Att hänvisa till att ålder ger mer detaljkunskap är att förlöjliga.
- Att kalla någon för lilla gumman eller lilla pojken kan vara att förlöjliga.
Har du förlöjligat någon idag?
Förlöjligande bemöts helst genom att man ifrågasätter varför man bemöts med den ståndpunkten och att man förklarar hur man själv uppfattar det. Dock är det en risk att det leder till meta-diskussioner och cirkelargument.
Dubbelbestraffning handlar om att man straffas oavsett vilket alternativ som väljs och enligt feminismen är det väldigt vanligt förekommande mot just kvinnor, men förekommer även i andra situationer. Effekt är att man känner sig otillräcklig, splittrad och utstött.
- Att kalla en person som sätter familjelivet före politiken, jobbet eller hobbyn för oseriös kan vara dubbelbestraffning.
- Att kalla en person som väljer att fokusera på politiken, jobbet eller hobbyn före relationen för arbetsnarkoman eller något jämförbart kan vara dubbelbestraffning.
- Att kalla någon som inte gör som de flesta i gruppen gör för ensamvarg kan vara dubbelbestraffning.
- Att kalla någon som inte följer med ut på krogen för tråkig kan vara dubbelbestraffning.
Har du använt dig av dubbelbestraffning idag?
Bemötandet av dubbelbestraffning är att förklara ens val så tydligt som möjligt för att öka förståelsen för det val man gör.
Påförande av skuld och skam är precis som förlöjligande att attackera på ett känslomässigt plan men används också mycket mer subtilt. Effekten är inte särskild vanlig, men man kan känna sig utnyttjad och utan eget värde. Det kan eventuellt också mer sällan skapa ett beroende av den som härskar.
- Att ge en komplimang i syfte att få ett bättre förhandlingsläge kan vara påförande av skuld.
- Att ge en gåva i syfte att få någon att göra en tjänst åt en kan vara påförande av skuld.
- Att kalla någons åsikt för odemokratisk, amatörmässig eller liknande är påförande av skam.
- Att utnyttja ens svaga/starka ställning som argument, exempelvis att man är dyslektiker eller har asperger, kan vara påförande av skuld och skam.
- Att smäda någon är att påföra skuld och skam.
- Att bli irriterad av formuleringar eller dumma frågor är att påföra skuld och skam.
- Att kritisera någon för att de inte följer gängse formalia kan vara att påföra skuld och skam.
- Att hänvisa till att något visst beteende är ett härskarbeteende kan vara att påföra skuld och skam.
Har du använt dig av påförande av skuld och skam idag?
Att bemöta något som sker subtilt är mycket svårt, särskilt när det kan handla om beröm eller gåvor som ju uppfattas som något positivt. Att synligöra kan exempelvis orsaka att härskaren upplever sig utsatt för härskartekniker. Att separera gåvan från det som ska göra kan fungera bättre.
Självförvållad härskarteknik är när man förminskar sin eget utrymme och på så sätt låter andra härska. Effekten när det utnyttjas är ofta minskat självförtroende och ökad osäkerhet.
- Att be om ursäkt för att man pratar är artigt men också självförvållad härskarteknik.
- Att visa osäkerhet är ärligt men också självförvållad härskarteknik.
Har du förminskat dig själv i något sammanhang idag?
Notera att man aldrig ska se det som ens eget fel att man utsätts för härskartekniker.
Självförtroende är det enda som hjälper mot självförvållad härskarteknik och tyvärr är det också det som är svårast att ta till när det behövs. Stöd dig på vänner och bekanta och ta till dig av beröm. Ignorera jantelagen.
Mycket av det jag tagit upp kan anses vara inom flera områden, och används oftast i kombination med andra härskartekniker. Det är också till stor del upp till den som utsätts vad som faktiskt är härskarteknik.
Eftersom allt gällande härskartekniker är subtilt handlar det mycket om vad man själv uppfattar att andra gör samt naturligtvis en kritisk granskning av sig själv för att se vilka beteende man själv använder sig av medvetet eller omedvetet. Ett generellt sätt att undvika härskartekniker är att verkligen gå ut för att förstå och respektera de man debatterar med. Notera också att en hel del av härskartekniker har med kroppspråk att göra. Dock vill jag också säga att kännedom om samt även användandet av härskartekniker kan ge en taktisk fördel i bland annat debatter.
Härskartekniker har tagits upp av många och jag länkar några sidor jag har hittat.
- Berit Ås beskriver härskartekniker.
- Elaine beskriver 7 härskartekniker samt fula knep.
- Tolgfors anklagas för att använda sig av osynliggörande.
- Davids tankar sammanfattar härskartekniker.
- Magnus Ljungkvist beskriver om hur media använder sig av påförande av skuld samt förlöjligande.
- Scalott tar upp användandet av härskartekniker i piratdebatten.
8 svar till “Kommunikation – Härskarteknik och ledarskap”
Tack så mycket! Det var intressant. Jag ska nog titta på de där länkarna vid tillfälle.
Bra skrivet förresten! 🙂
[…] och nyfiken på. Jag gillade det ordet och kommer tänka och skriva mer om det i framtiden. Emil Isberg blev inspirerad att blicka tillbaka och fundera över kommunikation, härskarteknik och ledarkskap. […]
[…] skulle jag själv använda härskarteknik och förlöjligande artikelskrivaren som svar, men troll och nybörjare i bloggsfären har lite […]
[…] med normalt utvecklad ansvarskänsla skall följa mitt exempel.” som i sig själv är härskarteknik genom att eventuella väljare med annan åsikt förlöjligas och kallas för odemokratiska samt att […]
Mitt ex använde en klassisk härskarteknik, nämligen vredesutbrott… Kanske inte så sofistikerat, men synnerligen effektivt.
[…] Däremot håller jag inte med på att vi som påpekar felaktigheter i Radiotjänsts tolkning eller försöker få politiker att förändra lagstiftningen på något sätt är paragrafryttare eller rättshaverister. Det är viktigt i en demokrati att man kan, får och ska påpeka felaktigheter man ser, utan risk till nedvärderande tyckande och härskartekniker. […]
[…] Mer: Ny Tid, Ehntorp, NM, Isberg, Magnus tankar, Davids tankar, Läs även andra bloggares åsikter om Härskarteknik, Berit Ås, […]