Den senaste tiden har Sverige sålt ut mycket av de gamla värderingarna, oavsett om det har varit en Socialdemokratisk eller Moderat regering, för att anpassa sig till en kapitalistisk marknadsmodell där mängden pengar du har påverkar vad du kan konsumera. Det är egentligen inget direkt dåligt med det så länge man har ett rent industriellt samhälle, men i ett kunskapssamhälle påverkar det också vilka möjligheter medborgaren kan ta del av. Piratpartiet står för att alla individer ska ha lika rätt till kultur och kunskap, i både skola och samhället i stort.

Ovanstående skriver jag på newsmill där jag använder Håkan Juholts argumentation för en ökad kultursubvention mot traditionell samhällspolitik. Jag anser nämligen att Socialdemokraternas nyvalda partiledare har rätt i beskrivningen av kulturens betydelse, men att han missar att samhället har övergivit industriproduktionen. Nya platser skapas hela tiden för utbyte av kultur och det ska naturligtvis vara lika tillåtet som att gå på museum eller besöka ett bibliotek.

Tillgången till kultur och konst bör vara självklar. Om vi ökar vår konsumtion av kultur ökar också vår kreativitet på andra områden. Om vi kan lyssna på musik under vårt arbete kan många av oss vara effektivare på det arbete vi gör under en längre tid. Vi måste, politiskt, förbättra möjligheterna att dela med oss av kultur, och inte låsa in det i museum, bibliotek samt kapitalistiska organisationer med vinstintresse.

Skolan är ett sådant område där vi till mycket stor del begränsar våra barns kreativitet och fantasi. Det är tydligt på alla sätt att skolan inte ger de möjligheter för våra barn som vi hoppats på. Vi lär eleverna att fungera i ett industrisamhälle som lades ner för många år sedan.

Vi måste satsa på våra ungdomar. Vi måste anpassa vår kulturmarknad till det samhälle vi har just nu. Vi måste släppa kulturdelningen fri.

Pingat på Intressant.