Val.se är en utmärkt källa för att få fram underlag för alla möjliga analyser.

• I Riksdagsvalet 2006 fick PP 34918 röster (0,63%).
• I EUparlamentsvalet 2009 fick PP 225915 röster (7,13%).
• I Riksdagsvalet 2010 fick PP 38491 röster (0,65%).

Landstingsval 2010 Vi fick röster i 8 landsting

• Uppsala 1667 röster (0,79%)
• Västra Götaland 6845 röster (0,70%), Notera att i omvalet fick vi 1246 röster (0,23%)
• Västmanland 1109 röster (0,70%)
• Västerbotten 1079 röster (0,65%)
• Norrbotten 1023 (0,64%)
• Östergötland 1699 röster (0,62%)
• Skåne 4394 röster (0,58%)
• Kronoberg 1 röst

Kommunfullmäktigeval 2010 Vi fick röster från 143 kommuner. Topp-10 blev

• Älvsbyn 111 röster (2,00%)
• Lund 820 röster (1,15%)
• Umeå 752 röster (1,01%)
• Uppsala 1225 röster (0,96%)
• Linköping 816 röster (0,87%)
• Kil 62 röster (0,82%)
• Österåker 190 röster (0,77%)
• Luleå 378 röster (0,76%)
• Norrköping 609 röster (0,75%)
• Västerås 638 röster (0,74%)
• Om man enbart räknar antalet röster bör även nämnas Göteborg som fick 1932 röster (0,62%).

Riksdagsvalet 2010 blev ett katastrofval om man ser till att vi inte fått någon större ökning på antalet röster om man jämför riksdagsvalen 2006 med 2010 samt att det var en ordentlig tillbakagång från EUparlamentsvalet 2009.

Kunskapskommissionen har valt att granska valen på kommunnivå för att se om det går att se några tydliga förändringar som går att härleda till någon tydlig orsak, exempelvis påverkan av att ha en lokalavdelning eller att vi ställde upp i kommun- och landstingsval. Genom att jämföra riksdagsvalet 2006 med det 2010 går det att se att de kommuner där vi fått åtminstone 200 röster i något av valen som lyckats bäst är: Norrtälje i Stockholms län (+80,4%), Sundbyberg i Stockholms län (+63,0%) samt Täby i Stockholms län (+48,6%). Sämst gick det för Motala i Östergötlands län (-46,2%), Kristianstad i Skånes län (-26,9%) samt Östersund i Jämtlands län (-21,9%).

SVTs valutvärdering VALU är gjord i direkt anslut till röstningslokaler i Stockholm, Lund, Göteborg samt Sundsvall och ger en kompletterande bild av valet. Mycket av informationen om oss i deras undersökning redovisas dock i alldeles för oprecisa siffror och den statistiken har vi valt att bortse från. Men det finns mycket intressant att läsa om våra väljare ändå. Det är vanligt att pensioner, äldreomsorg, barnomsorg och svensk militär närvaro i Afghanistan upplevs som oviktiga frågor, men frågor om lag och ordning, egen ekonomi, svensk ekonomi, utbildning och sysselsättning är intressanta. 27% av våra väljare såg den egna ekonomin som en faktor med stor betydelse när de valde vilket parti de skulle rösta på.

24% av våra väljare ser sig själva som vänster i ekonomiska frågor, 26% ser sig själva som höger och 51% ser inte sig själva som något av det. 38% av våra väljare vill att regeringen ska utgöras av partier från vänsterblocket, 28% ville ha en blocköverskridande regering och 21% ville att allianspartier skulle utgöra regeringen. Även om det bara är 9% av våra väljare som vill se SD i regeringen är det väldigt mycker mer än de andra partiernas väljare där mellan 1-4% vill se SD i regeringen. Dessutom ville 13% av våra väljare ha “någon typ av regering där SD ingår”.

Våra väljare har extremt lågt förtroende för politiker. I snitt har 25% av piratpartiets väljare förtroende för politiker, när snittet för alla väljare ligger på 70% politikerförtroende. Rick Falkvinge är tillsammans med vänsterpartiets Lars Ohly sämst av partiledarna för de nio största partierna. Både Ohly och Falkvinge fick 13% av partiets väljare att rösta på respektive parti.

Våra väljare kommer ofta från de som inte röstade på något av de åtta största partierna förra valet. Hela 12% av den gruppen valde i år att rösta på Piratpartiet. 30% av dem bestämmer sig för att rösta på Piratpartiet sista veckan, vilket är en rätt genomsnittlig siffra. 44% av våra väljare personkryssar, vilket är klart mycket högre än andra partier.

Vår analys baserat på ovanstående underlag

Väljarnas huvudfrågor var enligt VALU i fallande ordning: Skola och utbildning, Sysselsättning, Svenska ekonomin, Sjukvården, Sociala välfärden samt väljarens egna ekonomi. Det är till viss del områden som Piratpartiet har haft åsikter kring, men inget som vi har kunnat göra något konkret med. När man jämför tidigare valårs huvudfrågor ser man att det är samma frågor även där, med tilläggen Äldreomsorgen och Barnomsorgen. Vi lyckades alltså inte på något sätt täcka in huvudfrågorna annat än med något enskilt utspel kring Skola och utbildning.

När det gäller jämförelser mellan satsningen på lokalval och riksdagsval verkar det inte finnas något direkt samband. Det finns kommuner som fått ett bättre resultat utan lokalval och kommuner som fått ett bättre resultat med lokalval, samtidigt som det gått sämre för kommuner som ställt upp lokalt och likaså för kommuner som inte ställt upp lokalt.

Det går inte att dra några slutsatser om den allmänna uppfattningen om Piratpartiets och Ung Pirats varumärken, särskilt inte i valsammanhang, men de flesta av de som svarat på vår enkät
har åtminstone känt till Piratpartiet. Vi har också fått in en del kommentarer från medlemmar som anger att namnen anses oseriösa, men det kräver en separat utredning för att ta reda på om det är namnen eller utspelen som orsakar det.

Det kan finnas flera orsaker till att det blev ett bättre resultat i EU-parlamentsvalet 2009 än i riksdagsvalet 2010. Vi fick in några svar från individer som faktiskt hade röstat på Piratpartiet i EUvalet men röstade annorlunda i riksdagsvalet och de angav både vågmästarstrategin och politiken som orsak att de inte röstade på på Piratpartiet i riksdagsvalet. En del angav att det var osäkert om Piratpartiet skulle stödja vänsterblocket, andra angav högerblocket. Det fanns kommentarer som angav att vi behövde bli ett ordentligt alternativ med en mer komplett politik. Och det fanns också de som angav att vi inte syntes till alls under valåret 2010 och att våra frågor inte diskuterades alls. Vi har dock fått alldeles för få svar från individer som röstat på Piratpartiet i EUvalet och annat i riksdagsvalet för att få ett bra underlag som ger mer än indikationer om orsaker. För att ordentligt utreda väljarströmmen behöver man ha en större budget än vad vi har att tillgå.

Hela rapporten går att läsa på http://tinyurl.com/3me52j5.

Pingat på Intressant.