”Man can never know the kind of loneliness a woman knows. Man lies in a woman’s womb only to gather strength, he nourishes himself from this fusion, and then he rises and goes into the world, into his work, into battle, into art. He is not lonely. He is busy. The memory of the swim in amniotic fluid gives him energy, completion. The woman may be busy too, but she feels empty. Sensuality for her is not only a wave of pleasure in which she has bathed, and a charge of electric joy at contact with another. When man lies in her womb, she is fulfilled, each act of love a a taking of man within her, an act of birth and rebirth, of child-bearing and man-bearing. Man lies in her womb and is reborn each time anew with a desire to act, to BE. But for woman, the climax is not in the birth, but in the moment the man rests inside of her.” – Anais Nin

Socialdemokraterna diskriminerar individen genom att lova kvotering av bolagstyrelser. Kvotering är, enligt mig, detsamma som att diskriminera både kompetensen hos personen som blir invald och de personer som väljer in personen. Om personerna inte klarar att själva välja vilken kompetens de behöver i styrelsen så betyder det att styrelsen redan saknar kompetensen, och hur ska en överordnad lag kunna hjälpa kompetensen hos de som väljer? Särskilt en lag som anger att man måste se till kön oavsett kompetens. Och när det gäller den person som gynnas av kvoteringen är det knappast smickrande att könet är viktigare än vilken kompetens personen innehar. För en makthungrig individ spelar det naturligtvis ingen roll vad det var som gjorde att individen fick positionen, oavsett om det är att ligga med rätt person eller en kvoteringslag.

Vilken roll spelar antalet kvinnor i styrelsen, om samtliga kvinnor i styrelsen premierar män framför kvinnor? Jag har träffat kvinnor på höga bolagsposter som gärna trycker ner andra kvinnor, precis som jag har träffat män som har lyft upp medarbetare (oavsett om de är män eller kvinnor) som behövt det. Vilken av personligheterna är det som främjar jämställdhet bäst? Om båda personerna aspirerar till en bolagstyrelse där det är en övervägande del män, vilken personlighet skulle bli invald om kvoteringslagen blev verklighet?

”Visst har män och kvinnor olika normalvärden i vissa fall, och det finns sjukdomar som skiljer sig åt mellan könen, exempelvis ledgångsreumatism som är vanligare hos kvinnor. Men om man arbetar som läkare har egentligen det biologiska könet ganska liten betydelse.” – Birgitta Hovelius i Genusperspektiv kan göra alla till vinnare

Jag läste för några år sedan om att mat förknippas med kön. ”Vi människor gör tillvaron begriplig och meningsfull genom att på olika sätt upprätta kategorier, gränser och symboler. När vi förknippar ett kön med en viss typ av mat förser vi begreppet kön med symboliskt innehåll. Att vara av kvinnligt eller manligt kön kommer då att betyda något utöver det att ha ett kvinnligt eller manligt könsorgan; vi skapar föreställningar om kvinnlighet och manlighet.” Jag anser att det är en intressant sammankoppling som förtydligar att det vi avser med kvinnlighet och manligt egentligen inte har med själva könet att göra. Det har snarare med vår identifikation att göra.

Linus Fremin skriver om Att lukta som sitt kön. Linus sammanfattar på ett bra sätt det stereotypa sättet som doften framhävs i marknadsföring, där män gillar muskiga dofter och kvinnor gillar blomdofter. Vad man gillar för dofter har naturligtvis inget med vad man har för kön utan är en del i den individ man är.

”Kläderna vi bär säger omvärlden något om vart vi hör eller vill höra, till exempel vilken könskategori eller socialgrupp vi identifierar oss med. Genom vår klädsel kan vi signalera något om de drag som utmärker oss som personer eller den roll vi har. Med klädernas hjälp kan vi bygga upp en identitet, gestalta en livsstil och visa vilka värderingar vi har när det gäller exempelvis konsumtion eller politik.” – Marianne Robertsson

Kläder, dofter, matvanor och allt annat bidrar till att bygga upp en identitet, en känsla om vem vi är. Genom att göra förändringar ändrar vi bilden som vi förmedlar. Och vanligtvis är det genom socialt umgänge som man påverkas genom att göra förändringar. När man utsätts för stereo-typer uppfattar vi vad som är normalt och accepterat. Om vi vill vara normala anpassar vi oss till det beteendet, vi följer senaste modet och de senaste skriverierna för vad som är rätt och fel. Om man revolterar mot det normala, mot det förutsägbara, väljer man en annan väg men oavsett påverkas man av definierade stereo-typer och andras förväntningar. Det är ingenting fel i det eftersom det tillhör det sociala samhället.

Sociala samhället ska vara just socialt umgänge, för om det lagstiftas om kvotering eller att man inte får bära slöja på allmän plats är det inte längre något som tar hänsyn till individens egna val att följa eller stå utanför normen. Det hindrar individer att utveckla sin personlighet.

Jag är för ett jämlikt samhälle där alla personer värdesätts på samma grunder, där man respekterar varandra och uppskattar varandras skillnader. Jag anser att kvotering är ett hinder för ett jämlikt samhälle då det fokuserar på antal istället för på värde.

Intressant?