Ibland läser man en artikel och håller med om det mesta, men mitt i bland alla vettiga argument så finns det en klar vad-hände-här-punkt. En sådan upplevelse fick jag när jag läste Martin Appels krönika om fem galenskaper Reinfeldt borde fixa – före valet.
Jag är en tekniker specialiserad på nätverk och IT-frågor, och mycket av det Martin skriver håller jag absolut med om att regeringen borde åtgärda.
Harmonisera momsen är absolut en viktig punkt som borde vara lätt för regeringen att genomföra. Köper du digital kultur betalar du vanlig 25%ig moms, men om du köper exakt samma produkt i fysisk form (exempelvis en bok) betalar du bara 6% moms. Att öka konsumenternas köpkraft är absolut förenligt med Moderaternas politik och att ta bort känslan av att digitala exemplar är dyrare skulle gynna Sverige som IT-nation.
Avskaffa privatkopieringsersättningen. Att ge en enskild organisation speciala förmåner som går ut över hela teknikbranschen gynnar knappast Sverige som IT-nation.
Lägg ner Radiotjänst i Kiruna AB. Radio- och Tv-avgiften infördes i Tvns barndom och borde ha lagts på skattesedeln så fort nästan alla hade tillgång till Tv-utsändningar. Att Public Service fortsätter med maffiametoder är knappast modernt. Och även om Moderaterna inte vill höja skatten skulle det innebära mer köpkraft för konsumenten och det borde regeringen tycka är bra.
Stoppa tillståndsplikten för lan-spel. Att försvåra för E-sport nu när allmänheten precis har fått upp ögonen för lan-spel, det är både grymt och verklighetsfrånvänt. Lotteriinspektionen borde fokusera på det stora antalet ”internationella lotterivinster” som dimper ner i brevlådan och inte sätta käppar i hjulet för utveckling.
Det finns fler områden där regeringen enkelt och utan ändring av deras politiska inriktning skulle kunna göra åtgärder som är gynnsamma för IT-branschen i stort och Sverige som IT-nation i synnerlighet, men ovanstående är Martin och jag överens om.
Sedan kommer den där vad-hände-där. Tänk på att vi pratar IT-frågor. Det gäller Regeringens IT-satsningar. Enkla åtgärder som går att göra med befintlig politik.
Stoppa mobilen i bilen. En lagändring i Albanien gör att Sverige nu är det enda europeiska land som tillåter mobilprat i bilen. Och så lär det förbli. Regeringen föreslår en lag som förbjuder ”aktiviteter som avleder uppmärksamheten” och infrastrukturministern drar paralleller till att raka eller sminka sig vid ratten. Man vill dock inte peka ut just mobilen.
Fredrik, Sverige har varit en föregångare när det gäller säkerhetsbälten och bilbarnstolar. Visst måste det vara lite pinsamt att vara den enda statsminister som inte vågar ta steget ut och stoppa mobilen i bilen!
Okej, vi flyttade oss snabbt från IT-frågorna till trafikfrågor, dessutom till ett kontroversiellt ämne där det inte är entydigt att det är något som är dåligt alls och ännu mindre något som är dåligt för IT-branschen. Så Martin, vad var det egentligen som hände här? Fick du ersätta någon punkt lite snabbt sådär? Eller var det någon annan som tyckte att du borde nämna Socialdemokraternas förslag i ett inlägg till den Moderata statsministern? Lite trollning sådär? Och förresten, just mobilprat har ju visats vara relativt ofarligt?
För det är så att Socialdemokraternas förslag saknar evidensbaserat stöd och egentligen kanske bara är en IT-fientlig åsikt utan stöd i någon egen undersökning. Det kommer mer och mer teknik i bilar, som hjälper trafikanter att undvika olycksrisker samt förenklar för oss att ta oss mellan olika platser. Ett förbjud mot hantering av mobilen i bilen riskerar att öka stressen för trafikanter samtidigt som det kan försvåra eller till och med hindra en teknikbaserad utveckling. Det finns också en befintlig lagstiftning som förbjuder trafikfarligt beteende, exempelvis när förarens fokus inte är på vägen. Och det är ju där regeringen, genom infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, vill göra förbättringar. Martin, det är väl inte dåligt?
Relaterat: Vad säger lagen om mobilprat i trafiken?
Ett svar till “Mobilanvändning i bilen, under IT-frågor”
Punkt 1, 3 och 4 är bara att hålla med om. Punkt 5 är som du konstaterar helt irrelevant ur IT-politikperspektiv. Punkt 2 är mer problematisk. Privatkopieringsersättningen är visserligen en galenskap, men om jag är rätt informerad grundar den sig på ett EU-regelverk som regeringen knappast har befogenhet att bara ignorera. Så på den punkten borde det handla om att påverka EU att återfå förståndet.