Man ska aldrig vara rädd för att föreslå en förändring av en förening. Även om förändringen innebär en kraftig ändring av en redan inslagen linje är det mycket bättre att påpeka grundet innan man seglar på det än efteråt. I en demokratisk förening kan man alltid få hjälp att formulera ändringsförslaget även om den som hjälper till inte ställer sig bakom den föreslagna förändringen.

Piratpartiet har årsmöte och inför detta har det lagts flera motioner som föreslår olika förändringar av bland annat Piratpartiets stadgar och politik. Jag hade tänkt att försöka förklara min syn på dessa motioner och trådar samt länka till respektive motionstråd (och dess sammanfattning av yrkanden). Dock hann jag bara med Motioner rörandes Piratpartiets stadgar innan själva årsmötet och motionstrådarna har också uppdaterats på ett sätt som gör det svårt att automatiserat sammanställa på det formatet jag använt tidigare.

När det gäller Piratpartiets principprogram och extern politik har det framställts förhågor gällande att principerna skulle ändras till en sådan grad att riksdagskandidaterna inte skulle kunna ställa sig bakom det. Sådana åsikter är inget ovanligt, men det är lite jobbigare att styrelsen själv uttrycker sådana åsikter. Till viss del kan man hävda att det beror på avsaknad av styrelseerfarenhet, men troligtvis är det snarare ett tecken på att styrelsen har avskärmat sig från medlemmarna på olika sätt.

Som allmän princip vill styrelsen avråda från att ändra våra principer genom detta tillvägagångssätt. När vi har ändrat eller förfinat våra politiska principer har detta alltid skett genom en långtgående konsensusdiskussion där vi inte bara utvärderat vad vi tycker, utan också,

– är den här linjen försvarbar?
– vilka vinklar och vilken retorik fungerar för att lägga fram linjen?
– exponerar den oss för några andra svagheter?
– hur lägger den oss taktiskt gentemot andra partier för att nå våra mål?

Efter en sådan diskussion då vi nått konsensus har vi tagit en rådgivande omröstning, och vi nådde 96% ja på Principer 3.1. Att ändra våra principer genom motionerande på årsmötet ger inget tillfälle att diskutera de taktiska konsekvenserna av en sådan förändring, och bör därför användas bara när det finns en tidigare överväldigande konsensus i frågan. Vid minsta tveksamhet eller kontrovers är det styrelsens uppfattning att principerna inte bör ändras på detta sätt och undvika diskussionerna om taktik, försvar och retorik.

Det är vidare en svaghet i dagsläget att det inte är reglerat hur våra principer ändras. Styrelsen upplever det som besvärande att principer kan ändras utan att det ens diskuterats vad det får för taktiska och retoriska effekter. Styrelsen ser fram emot stadgar där detta är klargjort.

Styrelsen kommer därför bara att rekommendera bifall i de fall när frågan redan diskuterats och det bedöms finnas en konsensus om dess riktighet.

Styrelsen inte bara avråder partiets högsta beslutande organ från att ändra principer, styrelsen gör en allmän princip av sitt råd. Även om man misstror medlemmarnas möjlighet att göra insatta bedömningar om vilka principer partiet ska fokusera på är det fel att avråda från att i det högsta organet föreslå förändringar.

Styrelsen har upphovsansvar för principprogrammet. Det innebär att även fasta föreslagna formuleringar utan problem kan omformuleras av styrelsen på egen hand, men med ett årsmötesbeslut som grund bör styrelsen se till att förklara eventuella förändringar exempelvis genom hänvisning till en mer omfattande konsekvensundersökning.

Styrelsen hävdar att alla tidigare principändringar har försigått av något som styrelsen kallar för konsensusdiskussion. Det är nyspråk och dessutom fel i och med att principförändringarna då skulle ha försigått av en diskussion med samtliga medlemmar i partiet och att samtliga medlemmar vid varje tillfälle varit överens om den valda formuleringen. I en representativ förening förekommer inte konsensus i den betydelsen som styrelsen använder det.

Att samtliga närvarande styrelsemedlemmar på ett styrelsemöte ställer sig bakom en formulering innebär inte att det är ett konsensusbeslut för partiet.

Styrelsen hävdar dessutom att ändringarna försigått av långtgående diskussioner. Det tycker jag verkar orimligt i och med att styrelsen också hävdar att alla var överens och är därför ytterligare ett fel. Man kan också tycka att procentresultatet från den rådgivande omröstningen skulle innefattat hur stor del av partiet som vid tillfället röstade.

Varför fortsätta diskutera något som man är överens om?

Styrelsen hävdar slutligen att utöver de enskilda styrelsemedlemmarnas åsikter har utvärderat fyra grundfrågor. Jag tycker att det låter väldigt intressant och jag skulle gärna vilja se de utvärderingarna som har gjorts, gärna i rapportform. Tyvärr misstänker jag dock att utvärderingarna snarare varit spånerier utifrån de enskilda styrelsemedlemmarnas åsikter och då är det naturligtvis fel att hävda att man gjort det utöver åsikter.
Jag hävdar dock att det vore en mycket bra rutin om styrelsen skulle göra en mer omfattande utredning, exempelvis i någon befintlig arbetsgrupp, inför en ändring av principprogrammet.

En undersökning där man inte pratar med någon annan än de som har åsikter är naturligtvis fortfarande åsikter även om man tar hänsyn till specifika frågeställningar.

Styrelsen drar även till med att förändringarna av principprogrammet alltid har hanterats på samma sätt. Det stämmer inte överens med den information jag genom åren har delgetts gällande principprogrammets accepterande. Nu har jag naturligtvis bara varit en enskild medlem och den information jag fått från ledning och styrelse behöver inte ha varit korrekt, men oavsett så tycker jag det verkar vara en överdrift och en efterkonstruktion. I samtliga föreningar jag har erfarenhet från har rutiner och processer arbetats fram löpande, och inga rutiner har varit perfekta från början.

Oavsett min syn på styrelsens allmänna princip och råd anser jag att förslag alltid är välkomna, oavsett hur uppåt väggarna jag anser att ett enskilt förslag är. För oavsett formulering bidrar förslaget till en synvinkel som man annars inte kunnat ta ställning till.

En enskild styrelseledamot formulerar sig med ”Jag tycker helt enkelt inte att man ska leka med vårt principprogram och utsätta partiet för risken att sjunka som en sten.”.

Jag tycker att man generellt ska undvika att kalla medlemmarnas förslag till ändringar av partiets principer för att ”leka med vårt principprogram”, då det är att förlöjliga förslagen. Vad säger dessutom att en begränsad grupp medlemmar, exempelvis styrelsen, är bättre på att avgöra vilka principer som ska föreslås årsmötet än en annan begränsad grupp medlemmar, exempelvis framtidsklustret?

Jonas Öberg presenterar sina tankar kring Piratpartiets årsmöte och tar upp att styrelsen konsekvent verkar yrka avslag på de flesta motioner som rör principprogrammet.

Styrelsen verkar konsekvent yrka avslag på de flesta motioner som rör principprogrammet, och Revanna påpekar i en postning att det kan handla om att skydda partiet: att en motion kan antas av årsmötet om en person eller grupp mobiliserar tillräckligt många sympatisörer för att rösta för bifall, och att detta skulle skapa Piratpartiet om principprogrammet ändrades på de villkoren.

Det här är inte ett nytt problem: flera andra organisationer som jag suttit med i, eller arbetat med på andra sätt, har haft samma frågeställning, och ibland samma osäkerhet. Inom Free Software Foundation Europe var vi under patentstriden för några år sedan oroliga för om Microsoft (för att ta ett populärt exempel) skulle skicka in sina anställda som medlemmar i organisationen och ta över policyarbetet.

Jag tror inte längre det här är speciellt troligt. Den negativa publicitet som skulle uppstå tror jag skulle skada den eller de som försöker genomföra något liknande. Likväl så tror jag inte att det skulle skada Piratpartiet att anta frågor som rör principprogrammet på årsmötet. För egentligen: var skulle man annars göra det? Om medlemmarna i partiet har åsikter som de tycker är så pass viktiga att de måste in i principprogrammet, ja, då är också årsmötet det högsta beslutande organet i partiet där sådana frågor kan diskuteras och beslut tas.

”Om medlemmarna i partiet har åsikter som de tycker är så pass viktiga att de måste in i principprogrammet, då är också årsmötet det högsta beslutande organet i partiet där sådana frågor kan diskuteras och beslut tas.”

Som svar till styrelsen, bara för att ett förslag inte verkar ha någon konsekvensutredning som grund eller för den delen har tre pirater som ställer sig bakom förslaget innan det läggs kan det fortfarande vara vettigt. Det kan också ha gjorts en konsekvensanalys även om den inte finns med i förslaget. Man kan föra en dialog med den/de som har lagt ett förslag om man är intresserad av ytterligare information kring förslaget. Att hantera en fråga på annat sätt skulle jag snarare kalla för fördomsfullt.

Och avslutningsvis: Bara för att årsmötet röstar för en ändring av principprogrammet har styrelsen fullständiga rättigheter att ändra den beslutade lydelsen så länge som styrelsen kan motivera ändringarna.

Piratpartiets årsmöte är öppet för samtliga intresserade. Media förstorar gärna diskussionerna, men glömmer bort att de i andra partier enbart ser det som urartar. Vi är för en transparent process där vi tar ansvar för allt som vi gör utan att dela upp det med offentlig och intern information.

Jag röstar Pirat! Vad gör du?