Expressen har skrivit att ”Elever får rösta på SD”. Nu tycker jag visserligen att det är bra att även småpartiet får hjälp med utdelning av valsedlar och ogillar Expressens rubrikval eftersom den fokuserar på Sverigedemokraterna. Naturligtvis ska skolungdom, precis som alla andra, ha möjlighet att välja Sverigedemokraterna. Att hänga ut Sverigedemokraterna som ett hot innebär bara att man hjälper Sverigedemokraterna. Göran Widham sammanfattar det hela i två bra artiklar på Sagor från Livbåten mycket bättre än jag kan göra.

I artikeln Sverigedemokraterna i papperskorgen skriver Göran bland annat:

Tack Magnus Betnér för ditt engagemang, ditt arbete men framförallt din skärpa när du roar dig med att dissekera Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraternas sätt att handskas med siffror, och att cyniskt utnyttja misslyckandet för svensk integrationspolitik för att plocka enkla opinionspoäng på en outtalad främlingsfientlig agenda är något som behöver granskas. Att det görs bättre av en sketen komiker i hans dagbok än av de stora redaktionerna är sorgligt.

Men tack och lov att det görs.

DN debatt visade i veckan att de kan ta in viktiga artiklar om integrationsfrågan. Dilsa Demirbag-Stens text om segregation och om skillnaden mellan det Sverige hennes familj kom till 1976 och nutidens är viktig läsning. Någonstans gick det fel. Sverigedemokraterna hävdar att det beror på för många invandrare. Visar man dem att det inte stämmer, hävdar de att det är en annan sorts invandrare nu. Och så vidare. Vi har ju lärt oss av Betnér att det är så de gör.

Jag tror att det handlar mer om ett hårdare och mindre förlåtande samhälle. Ett samhälle där du antingen är innanför eller utanför. Ett samhälle som har mindre plats för olikheter. Om jag har rätt så är det en fråga som vi tillsammans måste börja göra något åt. Och inte bara på politisk väg, utan i våra egna liv, varje dag.

Istället för att journalister sätter hot-stämpel på allt vad Sverigedemokraterna gör och hävdar att alla anhängare är rasister borde media istället undersöka verkligheten bakom desinformation.

I artikeln Politik handlar inte om sanningen skriver Göran också:

Dilsa Demirbag-Steen efterlyser en tydlig demokratiskt bärande vision som kan konkurrera med till exempel Sverigedemokraternas berättelse om ett Sverige förstört av mångkulturen. Sverigedemokraternas möjlighet att skildra världen så och vinna anhängare vilar delvis på vår känsla att politikerna isolerat sig i sina elfebenstorn.

Samtidigt letar etablissemanget efter motmedel. Man misstänkliggör, anklagar, smutskastar och hånar Sverigedemokraterna för deras bristfälliga program, deras lögnaktiga påståenden och statistik, deras förtäckta rasism etc. Men fungerar det? Om Sverigedemokraternas berättelse är något som målgruppen känner igen sig i och engageras av så hjälper det inte att kritisera den.

Det kan till och med stärka berättelsen eftersom en bärande del av den är att vara mot etablissemanget.

Vi är liksom Louise Persson övertygad om att det enda sättet att vinna debatten med Sverigedemokraterna bland deras sympatisörer måste bygga på något annat än smutskastning. Vi tror det handlar om tre saker:

1. Visa respekt. Lyssna på dem, i deras berättelse om Sverige finns en genuin oro och genuina behov av att förstå och kunna påverka samhället.
2. Förklara den egna politikens förtjänster när det gäller att adressera just den oron och just de behoven.
3. Bygg en berättelse om Sverige som inte bara handlar om den breda medelklassen. En berättelse där den typiske Sverigedemokratiske väljaren kan känna sig delaktig.

Medan vi genomför dessa tre steg är det viktigt att vi minns att bland Sverigedemokraternas sympatisörer finns hela skalan från människor med en rutten människosyn, regelrätta rasister, till människor som oroar sig för hur invandring och segregation påverkar det svenska samhället. Detta gör att det inte finns en motsättning mellan att ta dom på allvar och att anse att deras partiprogram hör hemma i papperskorgen.

För att gå tillbaka till Expressens artikel är det egentligen inget kontroversiellt med att SD får sina valsedlar utlämnade i skolvalet. Eftersom enligt lag får de valsedlarna utplacerade inför Riksdagsvalet baserat på resultatet 2006. Det är inte konstigt alls.

Det jag tycker borde lyftas fram är att i skolvalet borde även småpartier få utrymme. Väldigt många partier ställer upp i riksdagsvalet som inte är intressanta att ha med i skolvalet, men de partier (bland annat Feministiskt Initiativ och Piratpartiet) som profilerar sig med stora ungdomsrörelser borde absolut få valsedlar i skolvalet. De ska absolut inte blockeras från att närvara vid skolvalet.

Den frågan borde Expressen lyfta upp istället för att hjälpa Sverigedemokraterna in i riksdagen.

Intressant?