När EU-domstolen i förra veckan beslutade att datalagringsdirektivet strider mot grundläggande mänskliga rättigheter var Post- och Telestyrelsen snabba med att ge besked. Inga åtgärder baserad på den svenska lagen om datalagring kommer att vidtas tills vidare. Miljöpartiet och Piratpartiet är överens om att de regler som bygger på det ogiltigförklarade direktivet bör rivas upp snarast. Tyvärr verkar regeringen inte ha särskilt bråttom.

Lyssnar regeringen och Rikskrim på vad experter säger? När justitieminister Beatrice Ask (M) går ut och säger att EU-domen ska granskas och analyseras först, inser hon att regeringen bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter så länge datalagringslagstiftningen är kvar? När Morgan Johansson (S) säger att brottsutredningen blir svårare, inser han att samtidigt blir rättssäkerheten bättre?

Att misstänkliggöra alla som på något sätt haft en kontakt med någon annan misstänkt är fel väg att gå. Det är möjligt att det underlättar för brottsutredningar att ha en lista på flera tusen personer att gå igenom där några få kanske kan vara relevanta, men för dem med rent mjöl i påsen blir det en kränkning av deras frihet och integritet.

Regeringen och Beatrice Ask kan efter EU-domen inte längre gömma sig bakom att de inte vet om att de begår människorättsbrott med sin massövervakning.

Datalagringsdirektivet infördes 2006, det revs upp av EU-domstolen för en dryg vecka sedan. Det borde inte vara svårare än så.

Grundläggande mänskliga rättigheter är själva basen i en demokratisk rättsstat. Brott mot grundläggande rättigheter går före allt annat.

Ändamålet helgar inte medlen.