Under Almedalsveckan var jag bland annat på ett seminarie om verktygen som hindrar övergrepp mot unga.
Tre av panelen var representanter från olika delar av det ideella föreningssverige och frivilligorganisationer: Karin Mattsson Weijberg från Riksidrottsförbundet, Gunnel Lerne från Frälsningsarmén samt Rita Ehrenfors från Scouterna. Med i panelen var också Lars Arrhenius som är generalsekreterare för Friends, ordförande för ECPAT Sverige samt tidigare Elev- och barnombudsman på Skolverket.
Jag anser inte att ECPAT är en för barn och ungdomar bra organisation. ECPAT Sverige är lobbyister som vill dölja att brott begås snarare än skydda barnen från övergrepp. Men det är inte det som ska diskuteras här.
Panelen tog upp att det är viktigt att ha tydliga rutiner, både när det gäller vem man kontaktar vid misstanke och hur man gör där det finns övergrepp samt när det gäller förebyggande verksamhet och utbildar barn och ledare.
Dock var panelen oense när det gäller nyttan av registerutdrag, med all rätt. Registerutdrag ser på papperet ut som ett jätteenkelt sätt att undvika någon som är dömd för övergrepp mot barn, men verkligheten ser dock inte ut som på papperet. Sedan 2001 finns en lag om att de som anställs inom barnomsorg och skola ska visa upp ett utdrag ur brottsregistret att de inte dömts för sexualbrott, barnpornografi eller grovt våldsbrott. Det finns motsvarande krav på de som jobbar som personliga assistenter. Och Ecpat med flera vill utvidga lagen, enligt Lars Arrhenius även att det ska vara lagkrav på att registerutdrag ska göras även på ideella ledare.
Någon i panelen uttryckte att om registerutdrag kan skydda från ett övergrepp borde man använda sig av det, och det har vi hört tidigare från exempelvis Scouterna. Det finns dock inget underlag som säkerställer att registerutdrag faktiskt har skyddat från övergrepp. Snarare skulle jag säga att det finns en risk att registerutdrag ger en falsk trygghet och faktiskt kan öka risken för övergrepp.
”Registerutdrag kan också leda till en falsk trygghet. De flesta övergrepp mot barn sker i familjen och inom nära relationer och det kan man ändå inte skydda sig emot med hjälp av registerutdrag. Annars får vi en diskussion som den vi har haft i EU, registerutdrag på medlemmar i föreningar som till exempel i scouterna. Vi kan inte kontrollera alla som kommer i kontakt med barn.” – justitieminister Beatrice Ask i SvD
Under 2006 lämnades 92000 registerutdrag. Bland dem fanns 74 anteckningar om de aktuella typerna av brott, de flesta gällde dock grovt våldsbrott. Under samma år dömdes 241 personer för sexualbrott mot barn. Registerutdrag tar dessutom enbart upp faktiska domar och sträcker sig oftast bara fem eller tio år tillbaka i tiden. Registerutdrag är därför inte något säkert sätt för att se om något övergrepp har gjorts.
”Barnombudsmannen har i dialogen med idrottsrörelsen också varit tydlig med att problematiken kräver långt fler åtgärder än eventuella utdrag ur belastningsregister. Få pedofiler är dömda eller kända av rättssystemet.” – Barnombudsmannen Fredrik Malmberg
Frivilligorganisationerna bygger på att ledarna kommer från allmänheten, ofta är det föräldrar till barnen som själva hjälper till som ledare, ibland har de tidigare själva varit barn inom organisationen. Kanske skulle man tappa någon ledare, som har avtjänat ett grovt våldsbrott och lagt det bakom sig men inte vill att organisationen ska känna till det för organisationen orelaterade brottet. Kanske skulle man tappa en ledare som behöver organisationen som stöd för att på ett bättre sätt komma ifrån sina tidigare brott. Kanske skulle man tappa en ledare som skulle leda organisationen framåt och vara en inspiration för barnen. Kanske, men det är naturligtvis lika osäkert som att registerutdrag skulle skydda från övergrepp.
Jag tycker att arbetet med en kontinuerlig utbildning, som scouternas Trygga Möten, är en mycket bättre väg att gå. Genom ökad medvetenhet i organisationern kan man tidigare fånga upp beteenden innan de leder till övergrepp. Genom att se till att undvika att ledare är ensamma med barn får ledaren ett stöd i sitt ledarskap och det blir ett ytterligare skydd mot övergrepp. Genom att se till att barn och ungdomar vet vart de kan vända sig och känner sig trygga i att vända sig dit, får man ett hanteringssystem som klarar av även övergrepp som sker utanför frivilligorganisationen. Oavsett om det är personer inom Friends som mobbar andra elever eller om det är något i familjen som man behöver berätta om.
Lars Arrhenius uttryckte också att det var lätt att se när någon har blivit utsatt för övergrepp. Som utsatt känner man ofta så, och i efterhand kan man kanske peka ut speciella bitar som omgivningen skulle kunna reagerat på, men verkligheten är även här inte lika enkel. Utbildningen är det enda som kan göra att man ser förändringar och vågar ta diskussionen, för oftast blir det som läraren i Bjästa att man litar på det eleven säger trots att man borde reagera.