Det började med en tweet ”Vad gör jag? Diskuterar med företrädare för Grön Ungdom om varför det är en dålig idé att ge rösträtt till bebisar.”

Först och främst tycker jag att rösträttsåldern ska följa straffmyndighetsåldern (wikipedia), är man tillräckligt gammal att kunna ta ansvar för sina handlingar ska man självklart få rösta i allmänna val.

Vilka som har rätt att rösta har ändrats över tiden. 1909 infördes allmän rösträtt för män över 24 år (till viss del inkomstberoende), 1919 infördes allmän rösträtt för kvinnor och män över 23 år (med vissa förbehåll), 1924 fick män som inte genomgått värnplikt rösträtt, 1937 fick fängelseinterner rösträtt, 1945 fick de som gick på socialbidrag rösträtt samtidigt som gränsen sänktes till 21 år, 1965 sänktes gränsen till 20 år, 1968 fick svenskar som bor utomlands rösträtt, 1968 sänktes gränsen till 19 år, 1975 sänktes gränsen till 18 år och från 1989 gäller att alla svenskar över 18 år har rösträtt (iom att begreppet omyndigförklaring togs bort).

Det har länge diskuterats att sänka rösträttsåldern till 16 år, men många reagerar känslomässigt mot det. Att ge barnföräldrar extra röster att lägga för sina underåriga barn uppfattas som minst lika orättvist som att neka rösträtt åt medborgare yngre än 18 år. Dock missar man att lyssna på att 25% av ungdomarna i berörd ålder anser att förslaget är bra.

Om vi tittar på hur mogenheten är generellt i olika åldrar, vad kan man säga utifrån det?

Ett barns utveckling kan liknas vid en stege. Barnet klättrar hela tiden uppåt, lär sig att använda sin kropp och sitt huvud allt bättre. Men varje barn har en personlig stege med olika stegavstånd. Om man tillfälligtvis bortser från individen och enbart utgår från de generella stegen så borde det se ut ungefär på följande sätt. (Siffrorna inom parantes är hur stor den gruppen var under 2012 och bör ställas i relation till hela befolkningsmängden på 9,7 miljoner personer.)

• 0-7 år, innan grundskolan, skulle jag säga är föräldrarna största inflytandet. (1 miljon personer)
  Om barn i den åldern får rösträtt, kommer det självklart vara vid något sorts ombudssystem där vårdnadshavare gemensamt får ta ansvar över barnets röst. Barnet kommer generellt tillföra väldigt lite till politiska diskussioner.
• 7-12 år, grundskole- samt mellanstadieåldern, där spelar lärare och kompisar större roll än tidigare. (0,6 miljoner personer)
  ”Alla andra röstar på Socialdemokraterna, så det vill jag också göra.” kommer att vara något som hörs. Barnet skapar nu sin egen identitet och vill ha tid att reflektera. Skolan kommer att spela mycket stor roll, och man behöver därför säkerställa att skolan/lärare ger objektiv information om politiska alternativ. Vad kompisarna tycker kommer garanterat påverka. Det finns risk att ett barn inte vågar rösta fel. Föräldrarna har fortfarande avgörande röst, och därmed kommer det också vara något sorts ombudssystem där vårdnadshavare gemensamt får ta ansvar över barnets röst. Barnet kommer däremot gärna vilja vara med och diskutera politik, men kanske har begränsade möjligheter att tillföra egna reflektioner.
• 12-15 år, högstadieåldern, där har skolan och kompisarna stor roll.  (0,4 miljoner personer)
  Även om föräldrarna fortfarande har stor roll, så är det ofta viktigt att särskilja sig från familjen och välja på egen hand.
  Det gör att skolan måste kunna ge utrymme för både diskussion och samhällsutbildning, även ämnet historia är viktigt.
  Jag tror nog att personer i den här åldern teoretiskt kan avge en egen röst, men det kräver nog stöd från föräldrar och skola.
• 15-18 år, gymnasieåldern, där har kompisarna och samhällsupplevelsen stor roll. (0,4 miljoner personer)
  Föräldrarna har absolut inflytande, men större är upplevelsen hur samhället tar hand om ens åsikter. Det är väldigt vanligt med politikerförakt och en allmän känsla att man inte kan påverka ens omgivning, enligt min uppfattning. Kompisarnas upplevelse och politiska åsikter spelar stor roll här, och mycket av ens framtida åsikter baserar sig på den grupptillhörighet man känner sig tillhöra under den här åldern.

Om man diskuterar utifrån att alla medborgare oavsett ålder skulle ha rösträtt innebär det teoretiskt att valets resultat påverkas med maximalt ungefär 20% nya röstande. Det är knappast dåligt ur ett allmänt demokratiskt synvinkel eftersom resultatet bara kan bli bättre ju fler som röstar. Det är också så att även om man har rätt att rösta innebär inte det att man faktiskt röstar.

När det gäller ombudsröstning, vad gör det för påverkan att barn som inte bildat sig en egen uppfattning röstar? Det kommer innebära att barn kommer att rösta som deras föräldrar (om föräldrarna röstar) och det gör därför att frågor som är viktiga för familjen troligtvis kommer att bli viktigare i valsammanhang. Det är heller ingenting som jag ser som dåligt, däremot kan man naturligtvis diskutera det rimliga att ge just vårdnadshavare ”extra röster”.

Barnläkare Berndt Eckerberg bemöter många vanliga argument mot att låta även personer under 18 rösta, likaså gör Grön Ungdoms Benjamin Juhli samt professor Margareta Rönnberg. Läs gärna deras inlägg och bilda dig din egen uppfattning.

Jag tycker som sagt att det inte på något sätt skulle vara dåligt att ge även barn möjlighet att rösta, men tycker att som första steg borde vi åtminstone låta rösträttsåldern bli samma som straffmyndighetsåldern. Är man tillräckligt gammal för att hamna i domstol bör man ha möjlighet att få rösta i allmänna val. Piratpartiets åsikt är densamma nämligen ”Sänk rösträttsåldern så att den harmoniseras med straffmyndighet”.