Först och främst vill jag understryka att jag inte rekommenderar taktikröstning. Jag anser att det är mer demokratiskt att låta varje enskild person göra sitt bästa för att lära känna varje kandidat så att de gör en personlig och kvalikativ röstning. Men eftersom det inte alltid är praktiskt möjligt finns det alltid genvägar.

Taktisk röstning går ut på att istället för att rösta på de kandidaterna man själv anser bäst, väljer man att istället fokusera på resultatet.

• Valberedning
  

  ---

  Att ta fram en färdig lista är ett sätt att rösta taktiskt. Man litar på att andra mer lämpade har bättre insikt i vem som gör ett bra jobb och vilka som arbetar bra ihop. Ens egna åsikter på individnivå, särskilt då att man inte känner till en viss kandidat, får spela mindre roll. Det är mer jobb än det är värt att ta fram en alternativ lista.
  Vi i Öst har en valberedning, också Syd har valberedning, i Väst har Henry tagit fram en lista, Stockholm har ingen lista som så och heller ingen valberedning men Jan Lindgren har sammanställt några namn med kommentarer. Det är möjligt att något liknande förekommer i Norra distriktet (som är uppdelat i Norr och Mitt) men det är inget jag har hört om.

• Positionering
  

  ---

  Om man vet att någon kandidat skulle vara en svår motståndare mot den kandidat man vill sätta som nummer 1 på ens lista, sätter man motståndaren på en lägre placering (eller tar inte med personen alls) för att förbättra chansen för ens egna förstaval. Det förekommer också att man sätter en kandidat på en högre placering då man uppfattar den kandidatens chanser att vinna högre än den kandidaten man egentligen vill ha som förstahandsval.

• Könskvotering
  

  ---

  Om könsnormalisering används och man vet att det enbart finns så många kandidater av det minst representerade könet som krävs för att fylla listan, behöver man inte rösta på någon av det könet alls. De kommer ändå komma med på listan i och med normaliseringen och då kan man rösta på övriga där det finns konkurrens om platserna.
  Om man kollar på fördelningen av kandidaterna kan man se att om man räknar bort riksdagsplatserna helt så att det enbart tolv distriktlokala platser kvar att tillsättas. Genom att ställa det till antalet kvinnor som kandiderar i distriktet får man att inget distrikt har kandidater som baserat på kön är garanterade platser men att chansen för att en speciell kvinnlig kandidat ska komma med för de olika distrikten är:

  • 75% för Norr och Mitt
  • 67% för Syd
  • 50% för Väst och Öst
  • 37% för Stockholm

  I och med riksdagsplatserna borde den siffran rent praktiskt bli något högre, men om ett distrikt inte får någon riksdagsplats är det ovanstående siffror som gäller. Bara för en liten jämförelse, om något eller båda av Norr och Mitt lämnar en kvinnlig kandidat till riksdagsplatserna, kommer samtliga kvinnor i det distriktet att vara garanterad plats oavsett valresultat.

• Självskrivna personer
  

  ---

  I förlängningen av könsnormaliseringen finns det kandidater som är så självklara att de bara måste finnas med på listan. Det innebär dock att man taktiskt kan välja bort sådana personer då ens röst knappt räknas där och istället lägga rösten på kandidater som behöver det. Exempelvis ska en partiledare vara på någon av resultatlistans översta platserna (och helst förstahandskandidat) oavsett vad resultatet faktiskt är, annars är något fel.

• Bortkastad röst
  

  ---

  Genom att inte använda en viss röst undviker man att lägga rösten på en uppfattad motståndare. Man kanske bara röstar på en enskild kandidat istället för att rösta på så många kandidater man har möjlighet till för att den kandidater ska jämföras lite högre än annars. I positionsjämförande metoder påverkas resultatet minimalt av att man kastar bort röster eftersom alla kandidater räknas som lägre positionsmässigt oavsett om de är med på listan eller ej

• Yttre påverkan
  

  ---

  Genom att exempelvis berätta om hur man själv tänker rösta eller vilka kandidater man väljer bort, påverkar man andra att rösta på ett liknande sätt. Även utan att berätta varför man anser att någon ska väljas eller väljas bort blir det genomslag i andras röstning. Jag anser att det även är en mindre vanlig härskarteknik eftersom det används för att stärka sin egen ställning även om påverkan oftast är en omedveten effekt av det hela.
  Ett exempel på stark yttre påverkan maskerad som en beskrivning om hur man väljer är Calles beskrivning om hur han rensar bland kandidater. Om Calle inte hade namngett de kandidater han strök skulle det inte varit samma påverkan.

• Medlemsrekrytering
  

  ---

  Ett sätt jag helst skulle vilja kalla för Inre påverkan är att få kompisar, anhöriga och andra att bli medlemmar enbart i syfte att lägga sin röst som man själv önskar.
  Det förekommer troligtvis, men påverkan borde vara minimal även om det inte går att kontrollera utan att valintegriteten helt försvinner.

Exempel på taktiska mål som finns i Piratpartiets provval.

• En viss kandidat ska komma så högt upp som möjligt.
  Är visserligen en grundförutsättning (det är ju faktiskt därför man röstar) men det är en skillnad mellan att välja de kandidater man tror är bäst lämpade och att använda taktiska omplaceringar och yttre påverkan för att nå resultatet.
• Att ens distrikt ska få så stor fokusering (läs makt) som möjligt.
  Genom att välja bort kandidater som oavsett lämplighet inte tillhör distriktet ökar man möjligheten för distriktet att få en framträdande roll.
• Att ha någon form av lämpliga kandidater på sitt distrikts lista Genom att ändra betydelsen på lämplighet (exempelvis till något av snygga, välformulerande, effektiva, apor osv) för att passa det man eftersöker får man olika resultat. Ofta sammanfattar man med det odefinierade ordet lämpliga helt utan att förklara vilka värden man lägger i ordet.

Efterklokhet
Det finns sätt att minimera påverkan av taktikröstning, men det bör göras innan första rösten har inkommit.

• Använd valberedning Inte i syfte att ta fram en färdig lista utan att se till att samtliga kandidater som ställer upp får samma möjlighet att presentera sig och sina åsikter. Det skulle underlätta för de röstande att kunna se vilka av kandidaterna som enligt var och ens egna uppfattning är lämpliga. Naturligtvis ska det finnas möjligheter för den enskilde medlemmen att ställa frågor genom valberedningen till samtliga kandidater. Det minskar också möjligheten för yttre påverkan och andras färdiga listor genom att det faktiskt blir enklare att sätta sig in i de frågor man intresserar sig för.
• Undvik könskvoteringen Se i stället till att genom hela organisationen arbeta för att stötta fram kvinnor som till 2014 är villig att axla riksdagsrollen. Det är dock mycket enklare att säga än att faktiskt göra.
• Fokusera på distriktets val-lista. Ett exempel skulle vara att varje kandidat kandiderar på alla distrikts listor och distriktets medlemmar röstar på sin egna lista, topp-2 i varje distrikt går vidare till ett ytterligare val om riksdagsplatserna. På så sätt minimeras påverkan från andra distrikt vid röstning, distrikts-fokuseringen försvinner helt (eftersom alla distrikt får samma fokus) i distrikts-list-valen, hela medlemskårens röster påverkar riksdagsplatserna medvetet (istället för som sidoeffekt) och de kandidater med närvaro i fler distrikt får också distriktlokala platser baserat på väljarnas röster och det gör att man kan korta ner antalet platser som är vikta åt riksdagskandidater eller ta bort dem helt.
• Korta ner själva valtiden till exempelvis två veckor. Under valtiden borde man inte kandidera, eftersom när en person väl har röstat ska rösten ligga där och inte påverkas.

Förövrigt anser jag att man bör avvakta med att rösta till dess att det är närmare slutet på röstningsperioden, om man har den möjligheten.