Vargjakt – diskussioner i mängder


Jag har skrivit om hur riksdagsbeslutet om vargjakten kom till. Det är dock en hel del kvar innan jägarna kommer ut i skogen.

Naturvårdsverket fick uppdraget från riksdagen som sammanfattningsvis formulerades som att man vill skjuta sjuka vargar och vargar som förstör.

PRESSMEDDELANDE 2009-12-17


Villkor för kontrollerad jakt

Regeringen har beslutat att alla som vill delta i licensjakten ska vara registrerade särskilt för detta i Jaktregistret. En jaktledare ska utses för jakten i förväg.

– Jaktledaren ska rapportera fälld varg till länsstyrelsen inom en timme. Jaktledaren måste hålla sig à jour med hur många vargar som fällts i länet eller området varje timme, säger Susanna Löfgren.

Jag förstår inte hur man genom att skicka ut massor med hobbyjägare uppfyller målet att enbart skjuta sjuka djur (samt djur som förstör). Differansen mellan antalet påskjutningar och faktiskt fällda vargar visar på att det var en stor mängd jägare ute i skogarna som inte hade tillräcklig skjutvana. När sju av 25 fällda vargar är skadeskjutna (varav vissa har fått lida i flera dagar innan de avlivats) är det något som bör åtgärdas.

Det är oklart hur många jägare som faktiskt har varit med i licensjakten. Även om pressmeddelandet anger att alla jägare ska vara registrerade i Jaktregistret kontrollerades det bara att jaktledaren var registrerad för licensjakt på varg. Enligt Lars Furuholm, rovdjursansvariglänsstyrelsen i Värmland kan det ha varit 40000 jägare ute i skogarna, trots att det troligen bara var några tusen.
Dock är det skrämmande att ingen ordentlig kontroll genomfördes. Att antalet jägare har fallit mellan länsstyrelse (som enbart kontrollerade tilldelningen) och Naturvårdsverket (som enbart håller i jaktregistret) är förståligt med det genomförandet som var.

I varje led, från riksdag till naturvårdsverket och länsstyrelserna, har hanteringen gått mycket fort och ansvaret är spritt över alla delar att ingen kan hållas ansvarig för något.

En SIFO-undersökning visar på allmänt stöd för licensjakten och det anger att beslutet anses vara rätt. Är frågan rätt ställd? Har man verkligen sett till faktiska genomförandet av den här licensjakten?

Jag är för en mer kontrollerad licensjakt. Jag anser att jakten krävs för att vargen ska kunna accepteras och att man ska kunna undvika tjuvjakt. Det innebär dock inte att jag anser att genomförandet var rätt.

Om man söker efter enbart sjuka djur måste man först granska, testa, följa och markera de individer som är sjuka.
Om man söker efter rovdjur som förstör ser man till att tillåta skyddsjakt på just de inblandade individer.
Om man söker efter att stärka vargens levnadskraft gäller det att plocka bort de individer som skadar levnadskraften, men framförallt inte skjuta de individer som främjar levnadskraften, exempelvis föräldrarpar.
Det gör man inte om man skickar ut en bunt jägare där varje jägare har målet att skjuta en varg.

Vargen måste värnas och det gör man inte genom en okontrollerad licensjakt. Det finns en nyligen publicerad undersökning som visar på ekologiska fördelar där man har en aktiv vargstam.

Grunden till den infekterade debatten är att alla anser att den andra sidan har fel och är helt respektlös. Att hot och skadegörelse görs från alla sidor gör heller inte situationen bättre. Man måste klara av att erkänna att man har fel. Man måste klara av att lyssna även om man inte är överens.

Förövrigt rekommenderar jag samma sak som Vargjakten – vad kan man göra? nämligen att man informerar de politiker som varit med om att besluta om licensjaktens genomförande. Förhoppningsvis leder det till att vi får en bättre licensjakt framöver.

Kom också ihåg att det är valår och ställ frågor till de politiker som kandiderar.


Tillägg 11 jan.
Jag vill också nämna en artikel av Erik Svensson gällande Olof Libergs uttalande i aftonbladet.


4 svar till “Vargjakt – diskussioner i mängder”

  1. Detta att jakten skulle inriktas på sjuka och skadegörande vargar ingår väl inte alls i propositionen. bara i retoriken omkring. Att riksdagen skriver så på sin lättläst-sida är i så fall en ren lögn.

    • SOU 2007:89 anger att det noterats defekter, men att det verkar som om de med genetiskt bäst material är de som förökar sig.

      Det har också gjorts en analys som tyder på att förlusten av genetisk variation i vargstammen i viss mån bromsas av en motverkande selektion (Bensch m.fl. 2006). För varje inavelsnivå förefaller det som om det är de vargar med störst kvarvarande genetisk variation som reproducerar sig.

      Proposition 2008/09:210 förstärker problemen enbart.

      Den skandinaviska vargstammen uppvisar en varierande grad av inavelsdefekter och även om antalet vargar ökar så är vargstammen inte långsiktigt säkrad.
      För att få en långsiktigt livskraftig vargstam är en förbättring av stammens genetiska status mer angelägen än en fortsatt tillväxt på smal genetisk bas. Regeringen föreslår därför i denna proposition en förlängning av nuvarande etappmål kompletterat med kraftfulla åtgärder för en långsiktigt livskraftig vargstam. Vargstammens tillväxt begränsas under tiden fram till dess att konsekvenserna av vargstammens utveckling i Sverige och bedömningen av stammens bevarandestatus, inklusive resultatet av de inledande åtgärderna för stärkt genetik, har utvärderats och redovisats.

      Den svenska vargstammens tillväxttakt ska hållas på en lägre nivå genom beslut om begränsad licensjakt kompletterad med skyddsjakt efter skadegörande individer. Jakt bör vara möjlig redan under vintersäsongen 2010.

      Regeringen anser att alla som ska delta i licensjakt efter andra rovdjur än björn bör ha skyldighet att registrera sig på samma sätt som dagens lodjursjägare. Jakten bör utformas på ett sätt som minimerar risken för att genetiskt värdefulla vargindivider fälls. Skyttens provtagning av fällda djur måste säkerställa att relevant kunskap om djuren kommer förvaltningen till del. Besiktning av fällda djur måste utformas på ett sätt som säkerställer att djuren fälls i enlighet med regelverket. Slutligen måste tillsyn under förvaltningsjakten utformas på ett sätt som säkerställer att villkoren för jakten följs. Art- och habitatdirektivets krav på strängt kontrollerade förhållanden måste upprätthållas.