Emil Isberg

Vad händer med tillgången till myndighetsdata?

Första juli i år började Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (aka PSI-lagen) gälla. Jag har avvaktat lite för att se hur media-bevakningen och intresset bland programmerare samt innovatörer ser ut. Jag anser att det kan ge upphov till massor med mindre tjänster, liknande exempelvis Ted Valentins Jobbkartan.se och Jonas Lejons GovData.se.

”PSI står för public sector information, dvs. all information som kommer från och av den offentliga förvaltningen. Det finns många, mig inkluderad, som tycker att den här datan skall vara tillgänglig för medborgarna på ett effektivt sätt, dvs. via ett standardiserat API. Anledningarna är, om man skalar ned det, två:

  1. Vi äger redan datan, den är producerad av våra skattepengar, alltså borde vi ha tillgång till den.
  2. Datan kan, publicerad på rätt sätt, via rätt verktyg, skapa enorma värden.

Om den här datan bli fri kan en mängd entreprenörer skapa helt nya tjänster ovanpå datan. Det är något vi lärt oss de senaste 10 åren, fri data + öppen web = innovation och ekonomisk tillväxt. Det här är något som ligger i politikernas intressen även om det tagit lång tid för dem att få ändan ur vagnen. Data är helt enkelt den nya infrastrukturen, det är framtidens motsvarighet till motorvägar.” – Johan Berglin om PSI

EG-direktivet 2003/98/EG (kallat PSI-direktivet) skulle egentligen varit infört redan 2005, men politikerna har misslyckats i några år troligtvis på grund av okunskap. Och så vitt jag förstår påverkar PSI-lagen egentligen inte situationen nämnvärt, det går fortfarande inte att få tillgång till något API för att få ut informationen på ett användbart sätt.

”Svenska myndigheter är i världsklass vad gäller att samla in uppgifter och information om vår samhällsutveckling. Möjligheterna med att göra större delar av den offentliga informationen sökbar och användbar rymmer en stor potential för entreprenörer. Den offentliga informationen kan ligga till grund för nya företag, nya tjänster och nya jobb – om den enkelt och billigt görs tillgänglig. Det är just vad riksdagens reform syftar till: att stärka en marknad för svenska informationsentreprenörer och att fler företagare kan tillvarata Internetekonomins potential. Lagstiftningen är en viktigt pusselbit för att Sverige tillvaratar det digitala samhällets möjligheter, öppnar för nya jobb i Internetekonomin och att vi krattar i manegen för att ”nästa Google” ska kunna utvecklas i Sverige.” – Henrik von Sydow (Moderat riksdagsledamot) i ett öppet brev till myndigheter.

Webbplatsen PSI-direktivet sammanställer de som bloggat om PSI-lagens införande, men än så länge har jag inte sett något som säger att några myndigheter faktiskt arbetar med det.

”Förvirring och felaktiga tolkningar – Ingen myndighet verkar tolka lagen som den andra. Detta är många gånger också korrekt eftersom många myndigheter har olika förutsättningar då många register och databaser omfattas av registerförfattningar som eventuellt begränsar tillgång till dessa. Jag har granskat ett antal av dessa registerförfattningar och där framgår det många gånger att myndigheterna får lämna ut information men väljer då istället att inte lämna ut något just pg.a. att de inte måste.” – Jonas Lejon om En vecka efter PSI-lagen

Fler som skrivit om PSI-direktivets införande

Intressant?

emil

, , , ,

7 svar till “Vad händer med tillgången till myndighetsdata?”